Fysisk aktivitet

Mer rörelse i förskolan

Elva forskare från Norden har gått samman i ett nytt samarbetsprojekt för att fortsätta utforska vikten av rörelse i förskollärarutbildningen. Målet med projektet är att utveckla en specialanpassad kurs för blivande förskollärare.

7 september, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Projektet går under namnet MovECE och utgör en fortsättning på ett tidigare initiativ som fokuserade på förskolans läroplaner och hur fysisk aktivitet betonas i de olika nordiska länderna. Forskarna, som ingår i ett nätverk, har beviljats knappt 400 000 kronor från Nordplus Higher Education för att föra arbetet vidare.

– Vi märker att så fort vi börjar prata om förskola har vi skillnader även om vi tycker att vi är lika i de nordiska länderna, det är spännande och man lär sig något hela tiden, säger Jan-Eric Ekberg, lektor vid Institutionen för idrottsvetenskap vid Malmö universitet och en av forskarna i studien.

Forskargruppen siktar på att det nya projektet, som inleds i samband med ett möte i september, ska resultera i en nordisk kurs som är anpassad för studenter inom förskollärarutbildningen.

– Bristen på tillräcklig fysisk rörelse drabbar barn i alla åldrar, inklusive de allra minsta. Sedan fyra år tillbaka är WHO:s rekommendation för dessa barn 180 minuter fysisk aktivitet om dagen. Nu hoppas vi kunna arbeta fram en struktur för en nordisk kurs i rörelse som alla lärarstudenter kan söka och delta i, säger Ann-Christin Sollehed, universitetslektor i idrott och hälsa vid Högskolan Kristianstad.

Forskargruppen kommer också att arbeta vidare med en ny vetenskaplig artikel. På sikt hoppas de att rörelse för små barn kommer att prioriteras och att det ges utrymme i lärarutbildningen.

Onkologi

Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

Nina Granberg 5 mars, 2026 • Uppdaterades 6 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

Kartlagda riskfaktorer

Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
Högt blodsocker – 6 procent
Högt BMI – 4 procent
Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Smaksinnet spelar en viktig roll för aptit och matintag. En långvarig nedsättning kan därför påverka både näringsintag och hälsa. Vid covid-19 kan smaksinnet påverkas, och hos vissa personer kvarstår...