Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Livsmedel

Mer klimatsmart och hälsosam skolmat

Hälften av Sveriges kommuner anser att det är mer prioriterat att servera växtbaserad mat i kommunens skolor idag jämfört med för ett år sedan. Bakom förändringen ligger ökat fokus på klimatarbete, men även ökade kostnader för skolmat är en drivande faktor. 

19 oktober, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
Mer klimatsmart och hälsosam skolmat

Foto: Pressbild

Det visar Orkla Sveriges årliga undersökning “Svensk skolmat och klimatet 2023”, som undersöker hur landets kommuner jobbar med skolmåltider utifrån dess klimatpåverkan. Undersökningen visar att cirka hälften av alla kommuner ser det som mer prioriterat att servera växtbaserad mat i jämförelse med för ett år sedan. 

På frågan varför man ser det som en mer prioriterad fråga anger 85 procent ökat fokus på klimatarbete, drygt 60 procent anger ökade kostnader och drygt 40 procent anger ökat fokus på hälsa. 

Även matsvinn är en betydligt mer prioriterad fråga i år i jämförelse med tidigare år, fler än 60 procent av kommunerna anger just detta i undersökningen Där är kostnadsskäl den klart starkaste anledningen som nära 90 procent anger. Ökat fokus på klimatarbete anges av 77 procent och ökat intresse från skolpersonalen av 43 procent av de svarande.

Undersökningen visar också att det vanligaste sättet att minska sina kostnader är att jobba mer intensivt med att minska matsvinnet. Det uppger två tredjedelar av kommunerna att de gör. Mer än hälften uppger att de lagar mer växtbaserat för att få ihop budgeten. 

I stort visar undersökningen att flera delar av kommunernas klimatarbete och arbetet med att minska kostnaderna går hand i hand, förutom när det kommer till hur och var maten produceras. 6 av 10 kommuner väljer att köpa mindre ekologiskt och 1 av 10 väljer dessutom att minska på de lokala och svenska inköpen. Faktorer som har stor negativ effekt på både klimatpåverkan, biologisk mångfald och andra positiva miljöeffekter, men som inte alltid syns i kommunernas miljömål. 

– Hållbarhet behöver inte kosta mer för kommunen, utan ofta går klimatarbetet hand i hand med ekonomin. Men när vi köper mat som är tillagad i Sverige av svenska råvaror, blir det ibland dyrare än att köpa från andra delar av världen. Det är viktigt att den offentliga sektorn är med och driver den utvecklingen och främjar lokalproducerat, säger Kristina Fransson, direktör för foodservicemarknaden på Orkla Foods Sverige.

Undersökningen Svensk skolmat och klimatet 2023 genomförs för fjärde året i rad av Orkla Sverige. Där undersöks kommunens arbete med skolmat kopplat till klimatarbete. Det är en enkätundersökning som besvarades online mellan den 25 augusti – 10 september 2023. Undersökningen besvarades av kostchefer, eller motsvarande funktioner, i 107 av Sveriges 290 kommuner.


Dela artikeln

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
IMG_1364

Foto: AdobeStock



Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 19 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_179140824

Foto: AdobeStock

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.