Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Livsmedel

Mer klimatsmart och hälsosam skolmat

Hälften av Sveriges kommuner anser att det är mer prioriterat att servera växtbaserad mat i kommunens skolor idag jämfört med för ett år sedan. Bakom förändringen ligger ökat fokus på klimatarbete, men även ökade kostnader för skolmat är en drivande faktor. 

19 oktober, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
Mer klimatsmart och hälsosam skolmat

Foto: Pressbild

Det visar Orkla Sveriges årliga undersökning “Svensk skolmat och klimatet 2023”, som undersöker hur landets kommuner jobbar med skolmåltider utifrån dess klimatpåverkan. Undersökningen visar att cirka hälften av alla kommuner ser det som mer prioriterat att servera växtbaserad mat i jämförelse med för ett år sedan. 

På frågan varför man ser det som en mer prioriterad fråga anger 85 procent ökat fokus på klimatarbete, drygt 60 procent anger ökade kostnader och drygt 40 procent anger ökat fokus på hälsa. 

Även matsvinn är en betydligt mer prioriterad fråga i år i jämförelse med tidigare år, fler än 60 procent av kommunerna anger just detta i undersökningen Där är kostnadsskäl den klart starkaste anledningen som nära 90 procent anger. Ökat fokus på klimatarbete anges av 77 procent och ökat intresse från skolpersonalen av 43 procent av de svarande.

Undersökningen visar också att det vanligaste sättet att minska sina kostnader är att jobba mer intensivt med att minska matsvinnet. Det uppger två tredjedelar av kommunerna att de gör. Mer än hälften uppger att de lagar mer växtbaserat för att få ihop budgeten. 

I stort visar undersökningen att flera delar av kommunernas klimatarbete och arbetet med att minska kostnaderna går hand i hand, förutom när det kommer till hur och var maten produceras. 6 av 10 kommuner väljer att köpa mindre ekologiskt och 1 av 10 väljer dessutom att minska på de lokala och svenska inköpen. Faktorer som har stor negativ effekt på både klimatpåverkan, biologisk mångfald och andra positiva miljöeffekter, men som inte alltid syns i kommunernas miljömål. 

– Hållbarhet behöver inte kosta mer för kommunen, utan ofta går klimatarbetet hand i hand med ekonomin. Men när vi köper mat som är tillagad i Sverige av svenska råvaror, blir det ibland dyrare än att köpa från andra delar av världen. Det är viktigt att den offentliga sektorn är med och driver den utvecklingen och främjar lokalproducerat, säger Kristina Fransson, direktör för foodservicemarknaden på Orkla Foods Sverige.

Undersökningen Svensk skolmat och klimatet 2023 genomförs för fjärde året i rad av Orkla Sverige. Där undersöks kommunens arbete med skolmat kopplat till klimatarbete. Det är en enkätundersökning som besvarades online mellan den 25 augusti – 10 september 2023. Undersökningen besvarades av kostchefer, eller motsvarande funktioner, i 107 av Sveriges 290 kommuner.


Dela artikeln

Forskning

Kockens val får matgäster att prova nytt

Att framhäva ett vegetariskt alternativ som ”Kockens val” kan få fler gäster att välja just det. Det visar en ny svensk studie från Örebro universitet, genomförd i en à la carte-restaurang med hållbarhetsprofil i Stockholm.

Nina Granberg 12 november, 2025 Uppdaterades 14 november, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_319712008

Foto: AdobeStock

Alla rätter i studien var vegetariska, men en av dem imiterade en klassisk svensk kötträtt: pannbiff. Den rätten blev också mest populär oavsett hur menyn var utformad. Däremot ökade intresset för en linsrätt med ”zero waste”-pesto markant när den märktes med ”Kockens val”. Effekten var tydligast för den minst populära rätten – vilket tyder på att kockens rekommendation kan hjälpa gäster att våga välja något nytt.

Forskarna konstaterar också att effekten av ”Kockens val” var starkare än placeringen på menyn, något som tidigare forskning visat kan påverka valen. Det tyder på att expertauktoritet kan väga tyngre än visuella faktorer.

Vego-pannbiff populärast

Pannbiffen var särskilt populär bland gäster födda i Sverige, vilket forskarna tolkar som ett uttryck för hur djupt svensk matkultur sitter – även när kötträtten får vegetariskt innehåll. Resultaten stödjer teorin att våra matval till stor del styrs av vanor och kulturella referenser.

Enkätsvaren visade att män och gäster med lägre utbildningsnivå mer sällan valde linser, medan kvinnor och högutbildade oftare gjorde det. Män föredrog i högre grad den ”köttiga” pannbiffen, ett mönster som speglar tidigare studier där kött kopplas till maskulinitet.

Att märka en rätt med ”Gästernas val” påverkade inte försäljningen. Forskarna menar att sociala signaler kräver upprepning och starkare sociala band för att påverka beteende – något som inte uppstår vid ett enstaka restaurangbesök.

Ingen risk för smakbakslag

Alla rätter fick höga smakbetyg, oavsett menyformulering. Gästerna var lika nöjda med maten, vilket visar att ”Kockens val” kan användas som styrmedel utan att påverka upplevelsen negativt.

Studien är en del av forskningsprojektet PAN Sweden, finansierat av Formas, och är den tredje publikationen från doktoranden Ansung Kim vid Örebro universitet.

Läs mer: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0272494425002890


Dela artikeln

Forskning

Salt kan påverka ämnesomsättningen – inte bara blodtrycket

Ett högt saltintag kan påverka kroppens ämnesomsättning och därmed öka risken för hjärt-kärlsjukdom på fler sätt än genom blodtrycket. Det visar en ny svensk studie vid Karolinska Institutet.

Nina Granberg 12 november, 2025 Uppdaterades 13 november, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_196225285

Foto: AdobeStock

– Våra resultat tyder på att personer som äter mindre salt i större utsträckning använder sina fettlager som energikälla. Hos dem som äter mer salt ser vi i stället högre nivåer av metaboliter i blodet som i tidigare forskning kopplats till inflammation och åderförkalkning, säger Jonas Wuopio, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Karolinska Institutet.

Svenskar äter för mycket salt

I studien motsvarade ett högt saltintag omkring tio gram per dag. Det ligger väl över det rekommenderade intaget på högst sex gram per dag enligt Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). I Sverige äter befolkningen i genomsnitt omkring åtta till tio gram salt per dag, varav en stor del kommer från processade livsmedel som bröd, chark och färdigmat.

Tre tips för att minska saltintaget 

  1. Var uppmärksam på dolda saltkällor i bröd, chark och färdigmat. Välj gärna Nyckelhålsmärkta alternativ.
  2. Undvik att salta extra vid bordet – smaka först.
  3. Byt till kaliumsalt hemma, det har visat sig minska risken för stroke och hjärtinfarkt.

Studien ingår i Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS och har genomförts vid Karolinska Institutet

Läs mer: https://nutritionandmetabolism.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12986-025-00997-y



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.