Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Livsmedel

Mer klimatsmart och hälsosam skolmat

Hälften av Sveriges kommuner anser att det är mer prioriterat att servera växtbaserad mat i kommunens skolor idag jämfört med för ett år sedan. Bakom förändringen ligger ökat fokus på klimatarbete, men även ökade kostnader för skolmat är en drivande faktor. 

19 oktober, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Mer klimatsmart och hälsosam skolmat
Pressbild

Det visar Orkla Sveriges årliga undersökning “Svensk skolmat och klimatet 2023”, som undersöker hur landets kommuner jobbar med skolmåltider utifrån dess klimatpåverkan. Undersökningen visar att cirka hälften av alla kommuner ser det som mer prioriterat att servera växtbaserad mat i jämförelse med för ett år sedan. 

På frågan varför man ser det som en mer prioriterad fråga anger 85 procent ökat fokus på klimatarbete, drygt 60 procent anger ökade kostnader och drygt 40 procent anger ökat fokus på hälsa. 

Även matsvinn är en betydligt mer prioriterad fråga i år i jämförelse med tidigare år, fler än 60 procent av kommunerna anger just detta i undersökningen Där är kostnadsskäl den klart starkaste anledningen som nära 90 procent anger. Ökat fokus på klimatarbete anges av 77 procent och ökat intresse från skolpersonalen av 43 procent av de svarande.

Undersökningen visar också att det vanligaste sättet att minska sina kostnader är att jobba mer intensivt med att minska matsvinnet. Det uppger två tredjedelar av kommunerna att de gör. Mer än hälften uppger att de lagar mer växtbaserat för att få ihop budgeten. 

I stort visar undersökningen att flera delar av kommunernas klimatarbete och arbetet med att minska kostnaderna går hand i hand, förutom när det kommer till hur och var maten produceras. 6 av 10 kommuner väljer att köpa mindre ekologiskt och 1 av 10 väljer dessutom att minska på de lokala och svenska inköpen. Faktorer som har stor negativ effekt på både klimatpåverkan, biologisk mångfald och andra positiva miljöeffekter, men som inte alltid syns i kommunernas miljömål. 

– Hållbarhet behöver inte kosta mer för kommunen, utan ofta går klimatarbetet hand i hand med ekonomin. Men när vi köper mat som är tillagad i Sverige av svenska råvaror, blir det ibland dyrare än att köpa från andra delar av världen. Det är viktigt att den offentliga sektorn är med och driver den utvecklingen och främjar lokalproducerat, säger Kristina Fransson, direktör för foodservicemarknaden på Orkla Foods Sverige.

Undersökningen Svensk skolmat och klimatet 2023 genomförs för fjärde året i rad av Orkla Sverige. Där undersöks kommunens arbete med skolmat kopplat till klimatarbete. Det är en enkätundersökning som besvarades online mellan den 25 augusti – 10 september 2023. Undersökningen besvarades av kostchefer, eller motsvarande funktioner, i 107 av Sveriges 290 kommuner.


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.