Forskning

Högt intag av ärtprotein kan påverka tarmhälsan

Intresset för proteinrika och växtbaserade livsmedel ökar, och protein från gula ärtor har blivit ett vanligt alternativ till kött. Men enligt ny forskning kan ett högt intag också ha nackdelar. Det är viktigt att kostråden utgår från individens behov, menar forskarna bakom den svenska studien.

Nina Granberg 18 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Gula ärtor används i stor utsträckning i växtbaserade produkter, både i Sverige och internationellt. Trots det är kunskapen om hur ärtprotein påverkar kroppen fortfarande begränsad.

– Kroppen behöver protein och ärtprotein är mer hälsosamt än många andra växtbaserade proteinkällor. Samtidigt pekar vår studie på att ett högt intag av ärtprotein kan ha negativ effekt på tarmhälsan. Även om det inte går att vara säker på den exakta effekten så gäller grundrådet: lagom är bäst; överdrivet intag av födoämnen innebär en viss risk, säger Samira Prado, forskare i biomedicin och nutrition vid Örebro universitet i ett pressmeddelande.

Negativa effekter hos vissa deltagare

Studien omfattade 29 friska vuxna och pågick i åtta veckor. Under de första fyra veckorna analyserades deltagarnas utgångsvärden. Därefter fick de ett successivt ökat tillskott av ärtprotein.

Resultaten visar att vissa deltagare fick tecken på påverkan på tarmmiljön i samband med det ökade intaget, bland annat förändringar i tarmfloran och ökade nivåer av markörer kopplade till inflammation..

– Att strö proteinpulver på maten och tro att man ska leva längre är inte så smart. Att äta för mycket ärtprotein kan få negativa effekter, det viktiga är att anpassa kosten till individen. Studien studerar tarmhälsan, i nästa steg vill vi även studera hur hjärnan påverkas av intag av ärtprotein och fibrer, säger Robert Brummer, professor i gastroenterologi och klinisk nutrition.

Individanpassade kostråd lyfts fram

Forskarna betonar att resultaten inte innebär att ärtprotein i sig är problematiskt, utan att mängden spelar roll. Ingen av deltagarna utvecklade förhöjda inflammationsvärden under studiens gång.

Slutsatsen är i stället att kostråd behöver utgå från individens behov och förutsättningar, särskilt i en tid där proteinintaget ofta ökar genom tillskott och berikade produkter.

Studien är en del av den tvärvetenskapliga forskningen vid Örebro universitet, där sambandet mellan kost, tarmhälsa och hjärna är ett centralt område. Här samarbetar forskare från olika discipliner tillsammans med livsmedelsbranschen.

– Samarbetet mellan olika discipliner inom forskningen och med matbranschen ger resultat. Någon sa att ”om du vill vara snabb kan du gå själv, men vill du komma långt behöver du andra”, och det stämmer väldigt bra på forskningen vid Örebro universitet, säger Annalena Kamm, forskare inom medicin och nutrition.

Läs mer HÄR.

Om studien:

▪ De 29 deltagarna i studien var kvinnor och män, fullt friska. Under de första fyra veckorna gjordes inga förändringar i proteinintaget; provtagningen syftade då till att fastställa utgångsläget. Kostfiberintaget var liknande bland deltagarna i studien.

▪ Under fyra veckor fick deltagarna ärtprotein som ett tillägg, med start på 0,25 g/dag, per kilo kroppsvikt. Upptrappningen stannade på 1 g/dag och kilo kroppsvikt. Prover togs på blod, urin och avföring, kompletterat med frågeformulär.

▪ Ingen av deltagarna hade värden över gränsen för inflammation under den tid försöket pågick.

Geriatrik

Vegetarisk kost och styrketräning ökade äldres muskelmassa

Äldre som åt lakto-ovo-vegetariskt och styrketränade ökade både sin muskelmassa och styrka i en nederländsk studie. Men proteinintaget blev lägre än hos dem som åt blandkost, och forskarna kunde inte säkerställa att kostuppläggen var likvärdiga för muskelmassan.

Redaktionen 30 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

När fler äldre väljer att äta mer växtbaserat väcks frågor om hur kosten kan stödja muskelmassa och fysisk funktion. I den randomiserade IMPACT-studien undersökte forskare vad som hände när personer från 55 års ålder kombinerade styrketräning med antingen lakto-ovo-vegetarisk kost eller blandkost.

Totalt deltog 108 personer. Båda grupperna fick kostrådgivning med målet att nå minst 1,2 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. I den vegetariska gruppen skulle minst 60 procent av proteinet komma från växtriket. Blandkostgruppen skulle i stället få minst 60 procent från animaliska livsmedel. Samtidigt genomförde deltagarna tre styrketräningspass i veckan under tolv veckor.

Återkommande stöd med matvalen

Deltagarna valde själva sina livsmedel, men fick stöd genom en gruppträff och fem individuella rådgivningstillfällen. Ett praktiskt råd till båda grupperna var att sikta på omkring 25–30 gram protein per måltid.

För den vegetariska gruppen handlade rådgivningen bland annat om att använda soja, baljväxter, nötter och fullkorn som proteinkällor. Ägg och mejeriprodukter ingick också, medan kött och fisk uteslöts.

Deltagarna fick receptförslag, information om proteinrika livsmedel och stöd i att välja kött- och mejerialternativ. Matregistreringar användes för att följa intaget och anpassa rådgivningen.

Båda grupperna ökade muskelmassan

Efter tolv veckor hade muskelmassan i armar och ben ökat med i genomsnitt 0,38 kilo i den vegetariska gruppen och 0,66 kilo i blandkostgruppen. Båda grupperna förbättrade också sin benstyrka och förmåga att resa sig från en stol. För dessa funktionstester sågs inga statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna.

Proteinintaget nådde i genomsnitt målet i båda grupperna, men skilde sig tydligt åt: 1,24 gram per kilo kroppsvikt och dag i den vegetariska gruppen, jämfört med 1,58 gram i blandkostgruppen.

Studien var utformad för att undersöka om vegetarisk kost kunde ge resultat som inte var sämre än blandkost inom förutbestämda gränser. Det kunde forskarna inte fastställa för muskelmassan. Resultaten ska därför inte tolkas som att kostuppläggen har visats vara likvärdiga.

Samtidigt visar studien att deltagarna kunde bygga muskler med vegetarisk kost inom ett upplägg med regelbunden träning och återkommande kostrådgivning. Eftersom proteinmängden skilde sig mellan grupperna går det inte att enkelt skilja betydelsen av proteinets ursprung från betydelsen av det totala intaget. Studien visar heller inte vad ett kostbyte utan motsvarande stöd och träning skulle innebära.

Källa: van Oppenraaij et al. Effects of a self-selected vegetarian compared with an omnivorous diet on protein intake and muscle mass in older adults during resistance exercise: the IMPACT randomized controlled trial. American Journal of Clinical Nutrition, 2026.

Forskning

Ny EU-satsning ska ge bättre kostråd vid psykisk ohälsa

Vilka kostförändringar kan hjälpa vid psykisk ohälsa – och hur ska råden utformas för att fungera i vardagen? Det ska EU-projektet Beethoven undersöka. Örebro universitet leder den biomedicinska delen av satsningen, som kombinerar kliniska studier med forskning om tarmflora, inflammation och människors livsvillkor.

Redaktionen 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Sambanden mellan kost och psykisk hälsa har fått allt större uppmärksamhet. Men det återstår frågor om vilka livsmedel och kostmönster som kan göra skillnad, vilka mekanismer som är inblandade och vilka personer som kan ha nytta av förändrade matvanor.

Det fyraåriga forskningsprojektet Beethoven ska bidra till att fylla dessa kunskapsluckor. Tretton organisationer deltar i projektet, som samordnas av Universität für Weiterbildung Krems i Österrike och pågår till augusti 2030. Finansieringen från EU uppgår till omkring 55 miljoner kronor, varav Örebro universitet får 5,5 miljoner.

Kostinsatser ska prövas i kliniska studier

Arbetet inleds med en sammanställning av befintlig forskning och kostråd. Forskarna ska kartlägga livsmedel, näringsämnen och kostmönster som har samband med psykisk hälsa och undersöka hur dessa samspelar med tarmens mikroorganismer och kroppens ämnesomsättning.

Därefter ska kliniska studier i tre europeiska länder kombineras med laboratoriestudier och analyser av biologiska markörer. Riktade kostinsatser ska undersökas hos personer med lindriga till måttliga symtom på psykisk ohälsa.

En central fråga är hur kosten påverkar inflammation och kommunikationen mellan tarm och hjärna. Ambitionen är också att bidra till mer individanpassade kostrekommendationer. Enligt Robert Brummer, professor vid Örebro universitet, behövs mer kunskap om både vilka kostförändringar som kan hjälpa och vilka personer som har nytta av dem.

Råden måste fungera i olika livssituationer

Projektet ska även undersöka varför kostråd kan vara olika lätta att följa. Forskare vid universitetet i Bayreuth leder arbetet med sociala, kulturella och geografiska faktorer. Utgångspunkten är att människors livsvillkor och sociala ojämlikheter behöver vägas in redan när rekommendationerna utvecklas.

Allmänheten ska bidra med erfarenheter genom bland annat enkäter, workshoppar och medborgarforskning. Även ekonomiska frågor och hållbar livsmedelsproduktion ingår i satsningen.

Målet är att utveckla vetenskapligt underbyggd vägledning som kan användas av yrkesverksamma inom nutrition och anpassas till olika åldrar och förutsättningar. De nordiska näringsrekommendationerna från 2023 är en av de referensmodeller som projektet ska utgå från.

För dietister är kopplingen mellan biologiska mekanismer och praktiskt genomförbara kostråd särskilt relevant. Kunskap om vilka insatser som hjälper behöver också följas av kunskap om hur patienterna kan få stöd att genomföra dem.

Projektet startade i september 2026 och har ännu inga egna behandlingsresultat. Om och hur de planerade kostinsatserna påverkar psykiska symtom återstår alltså att undersöka.

Källor: Örebro universitet, Universität für Weiterbildung Krems, universitetet i Bayreuth och projektpartnern Safe Food Advocacy Europe, 2026.

Läs om den svenska medverkan och projektets inriktning