Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Forskning

Högt intag av ärtprotein kan påverka tarmhälsan

Intresset för proteinrika och växtbaserade livsmedel ökar, och protein från gula ärtor har blivit ett vanligt alternativ till kött. Men enligt ny forskning kan ett högt intag också ha nackdelar. Det är viktigt att kostråden utgår från individens behov, menar forskarna bakom den svenska studien.

Nina Granberg 18 mars, 2026 2 minuters läsning
IMG_1617
Björn Sundin

Gula ärtor används i stor utsträckning i växtbaserade produkter, både i Sverige och internationellt. Trots det är kunskapen om hur ärtprotein påverkar kroppen fortfarande begränsad.

– Kroppen behöver protein och ärtprotein är mer hälsosamt än många andra växtbaserade proteinkällor. Samtidigt pekar vår studie på att ett högt intag av ärtprotein kan ha negativ effekt på tarmhälsan. Även om det inte går att vara säker på den exakta effekten så gäller grundrådet: lagom är bäst; överdrivet intag av födoämnen innebär en viss risk, säger Samira Prado, forskare i biomedicin och nutrition vid Örebro universitet i ett pressmeddelande. 

Negativa effekter hos vissa deltagare

Studien omfattade 29 friska vuxna och pågick i åtta veckor. Under de första fyra veckorna analyserades deltagarnas utgångsvärden. Därefter fick de ett successivt ökat tillskott av ärtprotein.

Resultaten visar att vissa deltagare fick tecken på påverkan på tarmmiljön i samband med det ökade intaget, bland annat förändringar i tarmfloran och ökade nivåer av markörer kopplade till inflammation..

– Att strö proteinpulver på maten och tro att man ska leva längre är inte så smart. Att äta för mycket ärtprotein kan få negativa effekter, det viktiga är att anpassa kosten till individen. Studien studerar tarmhälsan, i nästa steg vill vi även studera hur hjärnan påverkas av intag av ärtprotein och fibrer, säger Robert Brummer, professor i gastroenterologi och klinisk nutrition.

Individanpassade kostråd lyfts fram

Forskarna betonar att resultaten inte innebär att ärtprotein i sig är problematiskt, utan att mängden spelar roll. Ingen av deltagarna utvecklade förhöjda inflammationsvärden under studiens gång.

Slutsatsen är i stället att kostråd behöver utgå från individens behov och förutsättningar, särskilt i en tid där proteinintaget ofta ökar genom tillskott och berikade produkter.

Studien är en del av den tvärvetenskapliga forskningen vid Örebro universitet, där sambandet mellan kost, tarmhälsa och hjärna är ett centralt område. Här samarbetar forskare från olika discipliner tillsammans med livsmedelsbranschen.

– Samarbetet mellan olika discipliner inom forskningen och med matbranschen ger resultat. Någon sa att ”om du vill vara snabb kan du gå själv, men vill du komma långt behöver du andra”, och det stämmer väldigt bra på forskningen vid Örebro universitet, säger Annalena Kamm, forskare inom medicin och nutrition.

Läs mer HÄR.

Om studien:

De 29 deltagarna i studien var kvinnor och män, fullt friska. Under de första fyra veckorna gjordes inga förändringar i proteinintaget; provtagningen syftade då till att fastställa utgångsläget. Kostfiberintaget var liknande bland deltagarna i studien.

Under fyra veckor fick deltagarna ärtprotein som ett tillägg, med start på 0,25 g/dag, per kilo kroppsvikt. Upptrappningen stannade på 1 g/dag och kilo kroppsvikt. Prover togs på blod, urin och avföring, kompletterat med frågeformulär.

Ingen av deltagarna hade värden över gränsen för inflammation under den tid försöket pågick.


Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Demens lyfts fram i Livsmedelsverkets nya kostråd för äldre

Livsmedelsverket har presenterat nya kostråd för personer över 65 år. Förutom råd om protein, D-vitamin och förebyggande av undernäring lyfter myndigheten fram sambandet mellan matvanor, kognitiv hälsa och risken att utveckla demens.

Nina Granberg 17 juni, 2026 2 minuters läsning
IMG_1934
AdobeStock

För personer med normal aptit bygger de nya råden i stort på de generella kostråden för vuxna. Samtidigt betonas att proteinbehovet ökar med åldern och att personer över 75 år rekommenderas tillskott av D-vitamin.

Sedan tidigare lyfts bra matvanor fram som ett sätt att minska risken för bland annat hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och flera cancerformer. Forskningen pekar allt mer på att hälsosamma matvanor även kan bidra till att minska risken för demens.

Kost och demens i fokus

Ett av underlagen till de nya kostråden är en ny kunskapsöversikt om kost och demens. Den bygger på systematiska översikter av forskningen och visar att kostmönster med mycket vegetabiliska livsmedel och fisk samt begränsade mängder rött kött, charkuterier och sockersötade drycker är kopplade till bättre kognitiv hälsa och lägre risk för demenssjukdom.

– Forskningen pekar framför allt på betydelsen av övergripande kostmönster snarare än enskilda livsmedel eller näringsämnen. Den kost som kopplas till bättre kognitiv hälsa överensstämmer också väl med de kostråd som redan rekommenderas för att förebygga hjärt-kärlsjukdom, säger Gerd Faxén-Irving, dietist, docent och verksam inom klinisk geriatrik vid Karolinska Institutet.

Hon beskriver kunskapsöversikten som välgjord. Samtidigt påpekar hon att rapporten är mer försiktig i sina slutsatser och kommentarer än pressmeddelandet.

För äldre med nedsatt aptit ligger fokus på att förebygga undernäring genom energi- och proteinrik mat. Råden omfattar bland annat flera mindre måltider under dagen, proteinrika livsmedel och extra fett för att öka energiintaget.

I samband med de nya kostråden lanserar Livsmedelsverket också nytt informationsmaterial riktat till personer över 65 år. Materialet består av en broschyr, korta filmer och information på myndighetens webbplats. Syftet är att inspirera och ge konkreta råd om hur äldre kan äta för att främja hälsa och livskvalitet.

De nya kostråden bygger på de nordiska näringsrekommendationerna samt två kunskapsöversikter, en om kost och demens och en om matens betydelse för att förebygga undernäring. 

Läs mer HÄR.



Forskning

Autism- och ADHD-relaterade drag vanliga vid svår IBS

Autism- och ADHD-relaterade drag är vanliga bland patienter med måttlig till svår IBS. Det visar en ny svensk studie från Göteborgs universitet.

Nina Granberg 17 juni, 2026 1 minuts läsning
IMG_1936
AdobeStock

Ny forskning från en grupp forskare vid Linköpings universitet, Karolinska Institutet och Gillbergcentrum vid Göteborgs universitet visar att autism- och ADHD-relaterade drag är vanliga hos patienter med måttlig till svår IBS.

I studien screenades 32 procent av deltagarna positivt för autismrelaterade drag och 40 procent för ADHD-relaterade drag. Nästan var fjärde deltagare screenades positivt för båda.

Samtidigt hade endast omkring 10 procent av deltagarna en tidigare ADHD-diagnos och 3,6 procent en autismdiagnos.

Studien visade också att patienter med ADHD-relaterade drag rapporterade svårare IBS-symtom, högre nivåer av ångest och större total symtombörda. Patienter med autismrelaterade drag uppvisade högre grad av visceral känslighet.

Studien är publicerad i Scandinavian Journal of Gastroenterology.

Läs mer HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.