Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Folkhälsa

Medfödd genmutation kan orsaka KOL

Internationella KOL-dagen 15 november. Hur kommer det sig att en del rökare utvecklar KOL, fastän de inte röker fler cigaretter än andra som inte utvecklar … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
Läkare visar ett äldre par en bild på ett par lungor.

Internationella KOL-dagen 15 november. Hur kommer det sig att en del rökare utvecklar KOL, fastän de inte röker fler cigaretter än andra som inte utvecklar sjukdomen? Nu har forskare vid Lunds universitet i samarbete med holländska och kanadensiska forskare* hittat en gen som kan vara svaret på frågan.

Mellan 500 000 och 700 000 människor i Sverige beräknas ha kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL. Trots att det pågår mycket forskning har det varit en utmaning att lägga det genetiska pusslet bakom sjukdomen. Den 15 november är det internationella KOL-dagen, en dag då forskare, patientorganisationer och vårdpersonal över hela världen uppmärksammar sjukdomen för att öka medvetenheten om KOL och förbättra KOL-vården.

Forskare vid Lunds universitet har nu tillsammans med kollegor i Holland och Kanada hittat en gen som är starkt associerad med KOL. Fynden är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Respiratory Research. Genen kallas SUMF1 och påverkar lungans bindväv samt alveolernas uppbyggnad och struktur.

– Vi såg att personer som har en mutation av den här genen har en tydligt ökad risk att utveckla KOL, säger Ellen Tufvesson, en av forskarna bakom studien.

Varför drabbas en del rökare av KOL?Även om rökning är en starkt bidragande orsak till att man utvecklar KOL, så är fler än var tionde person som drabbas av KOL icke-rökare. Frågan som forskarna ställde sig var varför vissa patienter som röker utvecklar KOL, medan andra inte drabbas?

Genom att jämföra 82 patienter med tydlig KOL som antingen rökte eller hade rökt, med en frisk kontrollgrupp, men som också hade rökt lika mycket, upptäckte forskarna mutationen i SUMF1-genen. Mutationen är ärftlig och genen är involverad i hur bindvävsstrukturen i lungan byggs upp och bryts ned.

Mutationens koppling till KOLI vårt DNA finns det ett flertal ställen (positioner i arvsmassan) som är kända för att kunna skilja oss åt från varandra. Dessa ställen kallas SNPs (från engelskans single-nucleoitide polymorphisms) och forskare är intresserade av att se om det finns samband mellan hur dessa varianter i våra gener skiljer sig åt och påverkar risken för olika sjukdomar. Med hjälp av större internationella undersökningsgrupper i Kanada och Holland, så kallade kohorter, kunde lundaforskarna studera lungvävnadsprover, lungfunktion och blod hos totalt drygt tvåtusen rökande personer med eller utan KOL och såg då koppling till specifika varianter, SNPs, i den aktuella genen.

Flera olika mutationer i SUMF1-genen visade sig vara associerade till KOL. Dels såg forskarna att en av mutationerna i SUMF1-genen väldigt starkt påverkade hur kroppen producerade SUMF1-proteinet som man nu vet är kopplat till KOL. Vid en annan mutation av genen såg forskarna ett starkt samband till lungfunktionen, det vill säga förmågan att andas hos personerna, något som är ett etablerat kriterium vid KOL-diagnos.

– KOL är en paraplydiagnos med många olika undergrupper. Att förstå hur och vilka gener som påverkar utvecklingen av sjukdomen är viktig, och kan ge oss ledtrådar om hur vi på sikt kan ta fram nya läkemedel. Vi såg att SUMF1genen är tydligt kopplad till lungfunktion och KOL, men beroende på hur den är muterad ser vi att den påverkar hur genens protein uttrycks, säger Ellen Tufvesson.

Nästa steg blir att förstå mer om genens funktion i kroppen.

– Det som är spännande med den här genen är att det är en så kallad huvudregulator, vilket enkelt uttryckt innebär att den står högt upp i regleringshierarkin och påverkar specifikt alla kroppens sjutton sulfataser, vilka aktiveras och i sin tur styr balansen av nedbrytning och uppbyggnad av bindväven, säger Ellen Tufvesson.

Forskningen är finansierad av Hjärtlungfonden.*Forskarna är verksamma vid Lunds universitet, University of Groningen i Nederländerna, University of British Columbia i Kanada, Laval University i Kanada ochMerck Research Laboratories i USA.

Källa: Lunds universitet



Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.