Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

Medfödd genmutation kan orsaka KOL

Internationella KOL-dagen 15 november. Hur kommer det sig att en del rökare utvecklar KOL, fastän de inte röker fler cigaretter än andra som inte utvecklar … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
Läkare visar ett äldre par en bild på ett par lungor.

Internationella KOL-dagen 15 november. Hur kommer det sig att en del rökare utvecklar KOL, fastän de inte röker fler cigaretter än andra som inte utvecklar sjukdomen? Nu har forskare vid Lunds universitet i samarbete med holländska och kanadensiska forskare* hittat en gen som kan vara svaret på frågan.

Mellan 500 000 och 700 000 människor i Sverige beräknas ha kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL. Trots att det pågår mycket forskning har det varit en utmaning att lägga det genetiska pusslet bakom sjukdomen. Den 15 november är det internationella KOL-dagen, en dag då forskare, patientorganisationer och vårdpersonal över hela världen uppmärksammar sjukdomen för att öka medvetenheten om KOL och förbättra KOL-vården.

Forskare vid Lunds universitet har nu tillsammans med kollegor i Holland och Kanada hittat en gen som är starkt associerad med KOL. Fynden är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Respiratory Research. Genen kallas SUMF1 och påverkar lungans bindväv samt alveolernas uppbyggnad och struktur.

– Vi såg att personer som har en mutation av den här genen har en tydligt ökad risk att utveckla KOL, säger Ellen Tufvesson, en av forskarna bakom studien.

Varför drabbas en del rökare av KOL?Även om rökning är en starkt bidragande orsak till att man utvecklar KOL, så är fler än var tionde person som drabbas av KOL icke-rökare. Frågan som forskarna ställde sig var varför vissa patienter som röker utvecklar KOL, medan andra inte drabbas?

Genom att jämföra 82 patienter med tydlig KOL som antingen rökte eller hade rökt, med en frisk kontrollgrupp, men som också hade rökt lika mycket, upptäckte forskarna mutationen i SUMF1-genen. Mutationen är ärftlig och genen är involverad i hur bindvävsstrukturen i lungan byggs upp och bryts ned.

Mutationens koppling till KOLI vårt DNA finns det ett flertal ställen (positioner i arvsmassan) som är kända för att kunna skilja oss åt från varandra. Dessa ställen kallas SNPs (från engelskans single-nucleoitide polymorphisms) och forskare är intresserade av att se om det finns samband mellan hur dessa varianter i våra gener skiljer sig åt och påverkar risken för olika sjukdomar. Med hjälp av större internationella undersökningsgrupper i Kanada och Holland, så kallade kohorter, kunde lundaforskarna studera lungvävnadsprover, lungfunktion och blod hos totalt drygt tvåtusen rökande personer med eller utan KOL och såg då koppling till specifika varianter, SNPs, i den aktuella genen.

Flera olika mutationer i SUMF1-genen visade sig vara associerade till KOL. Dels såg forskarna att en av mutationerna i SUMF1-genen väldigt starkt påverkade hur kroppen producerade SUMF1-proteinet som man nu vet är kopplat till KOL. Vid en annan mutation av genen såg forskarna ett starkt samband till lungfunktionen, det vill säga förmågan att andas hos personerna, något som är ett etablerat kriterium vid KOL-diagnos.

– KOL är en paraplydiagnos med många olika undergrupper. Att förstå hur och vilka gener som påverkar utvecklingen av sjukdomen är viktig, och kan ge oss ledtrådar om hur vi på sikt kan ta fram nya läkemedel. Vi såg att SUMF1genen är tydligt kopplad till lungfunktion och KOL, men beroende på hur den är muterad ser vi att den påverkar hur genens protein uttrycks, säger Ellen Tufvesson.

Nästa steg blir att förstå mer om genens funktion i kroppen.

– Det som är spännande med den här genen är att det är en så kallad huvudregulator, vilket enkelt uttryckt innebär att den står högt upp i regleringshierarkin och påverkar specifikt alla kroppens sjutton sulfataser, vilka aktiveras och i sin tur styr balansen av nedbrytning och uppbyggnad av bindväven, säger Ellen Tufvesson.

Forskningen är finansierad av Hjärtlungfonden.*Forskarna är verksamma vid Lunds universitet, University of Groningen i Nederländerna, University of British Columbia i Kanada, Laval University i Kanada ochMerck Research Laboratories i USA.

Källa: Lunds universitet



Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 2 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock 

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.



Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 Uppdaterades 21 augusti, 2026 2 minuters läsning
IMG_2192
Nutraware

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.

.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.