Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Folkhälsa

Medfödd genmutation kan orsaka KOL

Internationella KOL-dagen 15 november. Hur kommer det sig att en del rökare utvecklar KOL, fastän de inte röker fler cigaretter än andra som inte utvecklar … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
Läkare visar ett äldre par en bild på ett par lungor.

Internationella KOL-dagen 15 november. Hur kommer det sig att en del rökare utvecklar KOL, fastän de inte röker fler cigaretter än andra som inte utvecklar sjukdomen? Nu har forskare vid Lunds universitet i samarbete med holländska och kanadensiska forskare* hittat en gen som kan vara svaret på frågan.

Mellan 500 000 och 700 000 människor i Sverige beräknas ha kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL. Trots att det pågår mycket forskning har det varit en utmaning att lägga det genetiska pusslet bakom sjukdomen. Den 15 november är det internationella KOL-dagen, en dag då forskare, patientorganisationer och vårdpersonal över hela världen uppmärksammar sjukdomen för att öka medvetenheten om KOL och förbättra KOL-vården.

Forskare vid Lunds universitet har nu tillsammans med kollegor i Holland och Kanada hittat en gen som är starkt associerad med KOL. Fynden är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Respiratory Research. Genen kallas SUMF1 och påverkar lungans bindväv samt alveolernas uppbyggnad och struktur.

– Vi såg att personer som har en mutation av den här genen har en tydligt ökad risk att utveckla KOL, säger Ellen Tufvesson, en av forskarna bakom studien.

Varför drabbas en del rökare av KOL?Även om rökning är en starkt bidragande orsak till att man utvecklar KOL, så är fler än var tionde person som drabbas av KOL icke-rökare. Frågan som forskarna ställde sig var varför vissa patienter som röker utvecklar KOL, medan andra inte drabbas?

Genom att jämföra 82 patienter med tydlig KOL som antingen rökte eller hade rökt, med en frisk kontrollgrupp, men som också hade rökt lika mycket, upptäckte forskarna mutationen i SUMF1-genen. Mutationen är ärftlig och genen är involverad i hur bindvävsstrukturen i lungan byggs upp och bryts ned.

Mutationens koppling till KOLI vårt DNA finns det ett flertal ställen (positioner i arvsmassan) som är kända för att kunna skilja oss åt från varandra. Dessa ställen kallas SNPs (från engelskans single-nucleoitide polymorphisms) och forskare är intresserade av att se om det finns samband mellan hur dessa varianter i våra gener skiljer sig åt och påverkar risken för olika sjukdomar. Med hjälp av större internationella undersökningsgrupper i Kanada och Holland, så kallade kohorter, kunde lundaforskarna studera lungvävnadsprover, lungfunktion och blod hos totalt drygt tvåtusen rökande personer med eller utan KOL och såg då koppling till specifika varianter, SNPs, i den aktuella genen.

Flera olika mutationer i SUMF1-genen visade sig vara associerade till KOL. Dels såg forskarna att en av mutationerna i SUMF1-genen väldigt starkt påverkade hur kroppen producerade SUMF1-proteinet som man nu vet är kopplat till KOL. Vid en annan mutation av genen såg forskarna ett starkt samband till lungfunktionen, det vill säga förmågan att andas hos personerna, något som är ett etablerat kriterium vid KOL-diagnos.

– KOL är en paraplydiagnos med många olika undergrupper. Att förstå hur och vilka gener som påverkar utvecklingen av sjukdomen är viktig, och kan ge oss ledtrådar om hur vi på sikt kan ta fram nya läkemedel. Vi såg att SUMF1genen är tydligt kopplad till lungfunktion och KOL, men beroende på hur den är muterad ser vi att den påverkar hur genens protein uttrycks, säger Ellen Tufvesson.

Nästa steg blir att förstå mer om genens funktion i kroppen.

– Det som är spännande med den här genen är att det är en så kallad huvudregulator, vilket enkelt uttryckt innebär att den står högt upp i regleringshierarkin och påverkar specifikt alla kroppens sjutton sulfataser, vilka aktiveras och i sin tur styr balansen av nedbrytning och uppbyggnad av bindväven, säger Ellen Tufvesson.

Forskningen är finansierad av Hjärtlungfonden.*Forskarna är verksamma vid Lunds universitet, University of Groningen i Nederländerna, University of British Columbia i Kanada, Laval University i Kanada ochMerck Research Laboratories i USA.

Källa: Lunds universitet



Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
IMG_1364

Foto: AdobeStock



Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 19 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_179140824

Foto: AdobeStock

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.