– Människor som äter medelhavskost har en högre halt av adiponektin, ett antiinflammatoriskt ämne som skyddar mot till exempel diabetes, i kroppen, säger Örebroforskaren Fawzi Kadi som tillsammans med kollegan Andreas Nilsson har gjort en studie om matvanor.\n– Vi vill ha en hög halt av det här ämnet i kroppen eftersom det motverkar en rad sjukdomar och har en dämpande effekt på inflammation, säger Fawzi Kadi, professor vid Örebro universitet.

Låggradig inflammation i kroppen påverkar både vävnad och celler och har visat sig vara relaterad till flera sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom och typ 2-diabetes. En låggradig inflammation pågår länge i det tysta innan det märks.\n– Därför är det viktigt att ändra matvanor innan man blir sjuk, säger Andreas Nilsson, forskare i idrottsvetenskap vid Örebro universitet.\nForskarna har samlat in information om matvanor från en grupp med 112 äldre kvinnor, som även fått genomgå en hälsoundersökning.\n– Det finns många studier som undersöker effekten av enstaka livsmedel eller näringsämnen som kolhydrater, protein eller kalcium. Vi har stället fokuserat på kostmönster, säger Fawzi Kadi.

Forskarna har gjort en sambandsanalys mellan matvanor och klassiska markörer som midjeomfång, blodsocker, blodfetter och ett antal riskfaktorer för diabetes och hjärt- och kärlsjukdom.\n– De som äter vad som kallas för en medelhavskost har förutom en högre halt av adiponektin lägre blodsocker, smalare midja och bättre nivåer av blodfetter, säger Andreas Nilsson.\n– Vi har tagit hänsyn till fysisk aktivitet och studien visar att det är en direkt länk mellan kosten och adiponektin. Nivåer av adiponektin tycks alltså endast påverkas via kosten, säger Andreas Nilsson.

\nFakta:

Medelhavskosten innehåller mycket frukt och grönt, fullkorn, fisk och kyckling och mindre rött kött och feta mejeriprodukter.\nAdiponektin är ett protein som produceras i fettväven. Det motverkar inflammation men har dessutom en roll i regleringen av glukosnivåer och påverkar insulinkänsligheten. Låga nivåer av proteinet i blodet verkar vara en markör för till exempel typ-2 diabetes.

Källa: Örebro universitet