Nutrition

Medelhavskost ger högre halt av antiinflammatoriskt ämne i kroppen

– Människor som äter medelhavskost har en högre halt av adiponektin, ett antiinflammatoriskt ämne som skyddar mot till exempel diabetes, i kroppen, säger Örebroforskaren Fawzi … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

– Människor som äter medelhavskost har en högre halt av adiponektin, ett antiinflammatoriskt ämne som skyddar mot till exempel diabetes, i kroppen, säger Örebroforskaren Fawzi Kadi som tillsammans med kollegan Andreas Nilsson har gjort en studie om matvanor.\n– Vi vill ha en hög halt av det här ämnet i kroppen eftersom det motverkar en rad sjukdomar och har en dämpande effekt på inflammation, säger Fawzi Kadi, professor vid Örebro universitet.

Låggradig inflammation i kroppen påverkar både vävnad och celler och har visat sig vara relaterad till flera sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom och typ 2-diabetes. En låggradig inflammation pågår länge i det tysta innan det märks.\n– Därför är det viktigt att ändra matvanor innan man blir sjuk, säger Andreas Nilsson, forskare i idrottsvetenskap vid Örebro universitet.\nForskarna har samlat in information om matvanor från en grupp med 112 äldre kvinnor, som även fått genomgå en hälsoundersökning.\n– Det finns många studier som undersöker effekten av enstaka livsmedel eller näringsämnen som kolhydrater, protein eller kalcium. Vi har stället fokuserat på kostmönster, säger Fawzi Kadi.

Forskarna har gjort en sambandsanalys mellan matvanor och klassiska markörer som midjeomfång, blodsocker, blodfetter och ett antal riskfaktorer för diabetes och hjärt- och kärlsjukdom.\n– De som äter vad som kallas för en medelhavskost har förutom en högre halt av adiponektin lägre blodsocker, smalare midja och bättre nivåer av blodfetter, säger Andreas Nilsson.\n– Vi har tagit hänsyn till fysisk aktivitet och studien visar att det är en direkt länk mellan kosten och adiponektin. Nivåer av adiponektin tycks alltså endast påverkas via kosten, säger Andreas Nilsson.

\nFakta:

Medelhavskosten innehåller mycket frukt och grönt, fullkorn, fisk och kyckling och mindre rött kött och feta mejeriprodukter.\nAdiponektin är ett protein som produceras i fettväven. Det motverkar inflammation men har dessutom en roll i regleringen av glukosnivåer och påverkar insulinkänsligheten. Låga nivåer av proteinet i blodet verkar vara en markör för till exempel typ-2 diabetes.

Källa: Örebro universitet

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.