Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Nutrition

Medelhavskost ger högre halt av antiinflammatoriskt ämne i kroppen

– Människor som äter medelhavskost har en högre halt av adiponektin, ett antiinflammatoriskt ämne som skyddar mot till exempel diabetes, i kroppen, säger Örebroforskaren Fawzi … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

– Människor som äter medelhavskost har en högre halt av adiponektin, ett antiinflammatoriskt ämne som skyddar mot till exempel diabetes, i kroppen, säger Örebroforskaren Fawzi Kadi som tillsammans med kollegan Andreas Nilsson har gjort en studie om matvanor.\n– Vi vill ha en hög halt av det här ämnet i kroppen eftersom det motverkar en rad sjukdomar och har en dämpande effekt på inflammation, säger Fawzi Kadi, professor vid Örebro universitet.

Låggradig inflammation i kroppen påverkar både vävnad och celler och har visat sig vara relaterad till flera sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom och typ 2-diabetes. En låggradig inflammation pågår länge i det tysta innan det märks.\n– Därför är det viktigt att ändra matvanor innan man blir sjuk, säger Andreas Nilsson, forskare i idrottsvetenskap vid Örebro universitet.\nForskarna har samlat in information om matvanor från en grupp med 112 äldre kvinnor, som även fått genomgå en hälsoundersökning.\n– Det finns många studier som undersöker effekten av enstaka livsmedel eller näringsämnen som kolhydrater, protein eller kalcium. Vi har stället fokuserat på kostmönster, säger Fawzi Kadi.

Forskarna har gjort en sambandsanalys mellan matvanor och klassiska markörer som midjeomfång, blodsocker, blodfetter och ett antal riskfaktorer för diabetes och hjärt- och kärlsjukdom.\n– De som äter vad som kallas för en medelhavskost har förutom en högre halt av adiponektin lägre blodsocker, smalare midja och bättre nivåer av blodfetter, säger Andreas Nilsson.\n– Vi har tagit hänsyn till fysisk aktivitet och studien visar att det är en direkt länk mellan kosten och adiponektin. Nivåer av adiponektin tycks alltså endast påverkas via kosten, säger Andreas Nilsson.

\nFakta:

Medelhavskosten innehåller mycket frukt och grönt, fullkorn, fisk och kyckling och mindre rött kött och feta mejeriprodukter.\nAdiponektin är ett protein som produceras i fettväven. Det motverkar inflammation men har dessutom en roll i regleringen av glukosnivåer och påverkar insulinkänsligheten. Låga nivåer av proteinet i blodet verkar vara en markör för till exempel typ-2 diabetes.

Källa: Örebro universitet


Dela artikeln

Folkhälsa

Matvanorna i Norden går åt fel håll

Den nya NORMO-rapporten bekräftar en tydlig trend: livsstilsvanorna i Norden avviker allt mer från NNR2023. Tillsammans bidrar förändrade kost- och rörelsemönster till en negativ folkhälsoutveckling som enligt analysen kräver samordnade insatser på nordisk nivå.

Nina Granberg 10 december, 2025 Uppdaterades 12 december, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_1549146029

Foto: AdobeStock

56 procent av den vuxna befolkningen och 20% av barnen i Norden är överviktiga eller lever med obesitas. Ökningen sedan 2014 syns i de flesta länder, med störst förändringar i Finland, Sverige och på Island.

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann betonade vid seminariet där NORMO-rapporten nyligen presenterades att utvecklingen är tydlig:

-Vi är på väg att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning, kännetecknad av för mycket skärmtid och en ohälsosam och icke hållbar kost.

Citatet sätter ramen för rapportens huvudbudskap; kostmönster och rörelsemönster bidrar tillsammans till en negativ folkhälsotrend som kräver samordnade insatser.

Tydliga utvecklingsmönster i den nordiska regionen

Frukt och grönsaker: Intaget har minskat, framför allt frukt, och ligger fortsatt under rekommendationerna. Fullkorn: Konsumtionen har minskat sedan 2014 och är låg i hela Norden. Fisk: Intaget är stabilt men lägre än rekommenderade nivåer. Kött: Det totala köttintaget är högt, särskilt i Danmark och Finland. Energitäta livsmedel med lågt näringsinnehåll: Intaget är fortsatt högt bland vuxna, med variation mellan länder. Energidrycker: Konsumtionen har ökat i alla länder, särskilt bland unga.

Tydliga skillnader mellan grupper

Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper är stabila över tid:

  • Utbildning: Personer med högre utbildning, eller högre utbildningsnivå hos föräldrar, rapporterar mer hälsosamma matmönster och lägre konsumtion av sötade drycker och energidrycker.
  • Ålder: Yngre vuxna äter mindre frukt, fullkorn och fisk samt mer kött och energidrycker än äldre.
  • Kön: Kvinnor rapporterar högre intag av frukt, grönsaker och fullkorn; män högre intag av kött och sötade drycker.

Politiska verktyg lyfts fram

Vid presentationen i Köpenhamn lyftes flera möjliga nordiska policyåtgärder för att underlätta mer hälsosamma val:

  • Sänkt moms på frukt och grönsaker
  • Gemensam nordisk hälsomärkning, exempelvis NutriScore
  • Reklambegränsningar riktade till barn
  • Reglering av energidrycker, såsom åldersgräns och koffeinmax

Flera länder har redan tagit steg i denna riktning, och panelisterna underströk att nordiskt samarbete kan ge större effekt än enskilda nationella insatser.

Fakta: Vad är NORMO?

NORMO (Nordic Monitoring of Diet, Physical Activity and Overweight) är Nordiska ministerrådets återkommande kartläggning av matvanor, fysisk aktivitet, stillasittande och viktstatus i de nordiska länderna.

Undersökningen genomförs med harmoniserade metoder för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Årets rapport bygger på data från 2024 och följer utvecklingen sedan 2011/2014.

Syftet är att ge underlag för nationell och nordisk folkhälsopolitik samt att följa hur väl befolkningens vanor överensstämmer med de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2023


Dela artikeln

Livsmedel

EU ska undersöka mikroplaster i mat

Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har fått i uppdrag av Europaparlamentet att undersöka mikroplaster i mat, vatten och luft.

Nina Granberg 9 december, 2025 Uppdaterades 11 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_1759119640

Foto: AdobeStock

Intresset och oron för mikroplaster har ökat bland konsumenter i både Sverige och alla andra EU-länder de senaste åren. Nu har Europaparlamentet givit Efsa i uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag om mikroplaster i både mat, vatten och luft.

- Det är bra att Efsa få det här uppdraget eftersom det fortfarande saknas mycket kunskap på området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

Efsa kommer att titta på den senaste forskningen om mikroplast, exempelvis om hur mikroplaster tar sig in i och påverkar människokroppen och vilka effekter det kan ha, hur förekomsten i livsmedel kan mätas samt hur mycket mikroplaster vi exponeras för via mat baserat på befintliga data.

Efsas bedömning förväntas bli klar i slutet av 2027.

Läs mer om uppdraget här: Microplastics: European Parliament requests scientific advice from EFSA


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.