Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Årets dietist 2025 – Elin Lövestam

Med ett mångårigt engagemang för forskning, utbildning och professionell terminologi lyfter Elin Lövestam dietistyrket till nya höjder – i Sverige och internationellt. Nu uppmärksammas hennes insatser när hon tilldelas utmärkelsen Årets dietist 2025.

Dietisten
Redaktionen 3 april, 2025 Uppdaterades 25 juni, 2025 2 minuters läsning

Foto: Pressbild

Elin Lövestam, professor vid Institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet, har länge varit en drivande kraft bakom utvecklingen av dietistprofessionen i Sverige. I år får hon motta utmärkelsen Årets dietist, en hedersbetygelse som delas ut av Dietisternas riksförbund. Hennes arbete, som spänner över allt från akademisk utbildning till internationellt samarbete kring standardiserad terminologi, har haft en djupgående inverkan på dietisters vardag och framtid.

– Det är jätteroligt att uppmärksammas på det här sättet. En total överraskning! säger Elin Lövestam.

Som studierektor för forskarutbildningen i kostvetenskap i Uppsala och koordinator för den nationella forskarskolan InSyNC, har Elin Lövestam spelat en avgörande roll i att säkra kompetensförsörjningen för framtidens dietistutbildningar. Tack vare ett betydande anslag från Vetenskapsrådet har tio doktorander kunnat knytas till utbildningarna vid universiteten i Göteborg, Uppsala och Umeå.

– Det blir ett bra tillskott av disputerade dietister som sedan ska kunna arbeta och säkerställa framtida kompetens på Sveriges dietistutbildningar.

En av Elin Lövestams mest betydelsefulla insatser är arbetet med att utveckla en gemensam terminologi inom dietistprofessionen. Under många år har hon haft en ledande roll i arbetet med Nutrition Care Process (NCP) och standardiserad dokumentation, vilket inte bara effektiviserar journalföring utan även stärker yrkets vetenskapliga grund. För närvarande leder hon en internationell studie som involverar 22 länder – däribland Australien, Kanada och Nigeria – med syftet att ytterligare förfina och sprida NCP.

– Även om man ser på det på olika sätt och olika länder har kommit olika långt i processen, så är det mycket som är gemensamt. Arbetet är viktigt för utvecklingen och för att lyfta dietistens roll, säger Elin Löwestam.

Sverige betraktas i dag som ett föregångsland när det gäller implementeringen av NCP, inte minst tack vare Lövestams insatser. Terminologin är numera en självklar del av dietistutbildningen och tillämpas inom vården på flera nivåer.

– Vi har kommit långt och har erfarenheter att dela med oss av i förbättringsarbetet, både till andra professioner och till dietister i andra länder.

Förutom sina akademiska meriter beskrivs hon i nomineringen som en person som generöst lyfter fram sina kollegor och studenter, snarare än att framhäva sig själv. Hennes ledarskap har skapat bestående avtryck – inte bara på individnivå, utan för hela yrkeskåren.

Priset till Årets dietist 2025 delas ut vid Dietisternas riksförbunds årsmöte den 2 april i Uppsala. Där hyllas en forskare, utbildare och visionär som gjort det möjligt för dietistprofessionen att tala med en starkare, gemensam röst.



Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
IMG_1364

Foto: AdobeStock



Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 19 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_179140824

Foto: AdobeStock

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.