Årets dietist 2025 – Elin Lövestam

Med ett mångårigt engagemang för forskning, utbildning och professionell terminologi lyfter Elin Lövestam dietistyrket till nya höjder – i Sverige och internationellt. Nu uppmärksammas hennes insatser när hon tilldelas utmärkelsen Årets dietist 2025.

Redaktionen 3 april, 2025 • Uppdaterades 25 juni, 2025 • 2 minuters läsning

Elin Lövestam, professor vid Institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet, har länge varit en drivande kraft bakom utvecklingen av dietistprofessionen i Sverige. I år får hon motta utmärkelsen Årets dietist, en hedersbetygelse som delas ut av Dietisternas riksförbund. Hennes arbete, som spänner över allt från akademisk utbildning till internationellt samarbete kring standardiserad terminologi, har haft en djupgående inverkan på dietisters vardag och framtid.

– Det är jätteroligt att uppmärksammas på det här sättet. En total överraskning! säger Elin Lövestam.

Som studierektor för forskarutbildningen i kostvetenskap i Uppsala och koordinator för den nationella forskarskolan InSyNC, har Elin Lövestam spelat en avgörande roll i att säkra kompetensförsörjningen för framtidens dietistutbildningar. Tack vare ett betydande anslag från Vetenskapsrådet har tio doktorander kunnat knytas till utbildningarna vid universiteten i Göteborg, Uppsala och Umeå.

– Det blir ett bra tillskott av disputerade dietister som sedan ska kunna arbeta och säkerställa framtida kompetens på Sveriges dietistutbildningar.

En av Elin Lövestams mest betydelsefulla insatser är arbetet med att utveckla en gemensam terminologi inom dietistprofessionen. Under många år har hon haft en ledande roll i arbetet med Nutrition Care Process (NCP) och standardiserad dokumentation, vilket inte bara effektiviserar journalföring utan även stärker yrkets vetenskapliga grund. För närvarande leder hon en internationell studie som involverar 22 länder – däribland Australien, Kanada och Nigeria – med syftet att ytterligare förfina och sprida NCP.

– Även om man ser på det på olika sätt och olika länder har kommit olika långt i processen, så är det mycket som är gemensamt. Arbetet är viktigt för utvecklingen och för att lyfta dietistens roll, säger Elin Löwestam.

Sverige betraktas i dag som ett föregångsland när det gäller implementeringen av NCP, inte minst tack vare Lövestams insatser. Terminologin är numera en självklar del av dietistutbildningen och tillämpas inom vården på flera nivåer.

– Vi har kommit långt och har erfarenheter att dela med oss av i förbättringsarbetet, både till andra professioner och till dietister i andra länder.

Förutom sina akademiska meriter beskrivs hon i nomineringen som en person som generöst lyfter fram sina kollegor och studenter, snarare än att framhäva sig själv. Hennes ledarskap har skapat bestående avtryck – inte bara på individnivå, utan för hela yrkeskåren.

Priset till Årets dietist 2025 delas ut vid Dietisternas riksförbunds årsmöte den 2 april i Uppsala. Där hyllas en forskare, utbildare och visionär som gjort det möjligt för dietistprofessionen att tala med en starkare, gemensam röst.

Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 5 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt.

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent.

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen.

Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 8 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Med hjälp av avancerad hjärtavbildning, så kallad datortomografi, har forskarna kunnat visa att kostmönster påverkar åderförfettning i hjärtats kranskärl. Det handlar både om förekomsten av plack och om vad de är uppbyggda av. Deltagarna i studien hade inga symtom på hjärtproblem eller tidigare diagnostiserad hjärtsjukdom.

– När vi matchade...