Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Årets dietist 2025 – Elin Lövestam

Med ett mångårigt engagemang för forskning, utbildning och professionell terminologi lyfter Elin Lövestam dietistyrket till nya höjder – i Sverige och internationellt. Nu uppmärksammas hennes insatser när hon tilldelas utmärkelsen Årets dietist 2025.

Dietisten
Redaktionen 3 april, 2025 • Uppdaterades 25 juni, 2025 • 2 minuters läsning
Pressbild

Elin Lövestam, professor vid Institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet, har länge varit en drivande kraft bakom utvecklingen av dietistprofessionen i Sverige. I år får hon motta utmärkelsen Årets dietist, en hedersbetygelse som delas ut av Dietisternas riksförbund. Hennes arbete, som spänner över allt från akademisk utbildning till internationellt samarbete kring standardiserad terminologi, har haft en djupgående inverkan på dietisters vardag och framtid.

– Det är jätteroligt att uppmärksammas på det här sättet. En total överraskning! säger Elin Lövestam.

Som studierektor för forskarutbildningen i kostvetenskap i Uppsala och koordinator för den nationella forskarskolan InSyNC, har Elin Lövestam spelat en avgörande roll i att säkra kompetensförsörjningen för framtidens dietistutbildningar. Tack vare ett betydande anslag från Vetenskapsrådet har tio doktorander kunnat knytas till utbildningarna vid universiteten i Göteborg, Uppsala och Umeå.

– Det blir ett bra tillskott av disputerade dietister som sedan ska kunna arbeta och säkerställa framtida kompetens på Sveriges dietistutbildningar.

En av Elin Lövestams mest betydelsefulla insatser är arbetet med att utveckla en gemensam terminologi inom dietistprofessionen. Under många år har hon haft en ledande roll i arbetet med Nutrition Care Process (NCP) och standardiserad dokumentation, vilket inte bara effektiviserar journalföring utan även stärker yrkets vetenskapliga grund. För närvarande leder hon en internationell studie som involverar 22 länder – däribland Australien, Kanada och Nigeria – med syftet att ytterligare förfina och sprida NCP.

– Även om man ser på det på olika sätt och olika länder har kommit olika långt i processen, så är det mycket som är gemensamt. Arbetet är viktigt för utvecklingen och för att lyfta dietistens roll, säger Elin Löwestam.

Sverige betraktas i dag som ett föregångsland när det gäller implementeringen av NCP, inte minst tack vare Lövestams insatser. Terminologin är numera en självklar del av dietistutbildningen och tillämpas inom vården på flera nivåer.

– Vi har kommit långt och har erfarenheter att dela med oss av i förbättringsarbetet, både till andra professioner och till dietister i andra länder.

Förutom sina akademiska meriter beskrivs hon i nomineringen som en person som generöst lyfter fram sina kollegor och studenter, snarare än att framhäva sig själv. Hennes ledarskap har skapat bestående avtryck – inte bara på individnivå, utan för hela yrkeskåren.

Priset till Årets dietist 2025 delas ut vid Dietisternas riksförbunds årsmöte den 2 april i Uppsala. Där hyllas en forskare, utbildare och visionär som gjort det möjligt för dietistprofessionen att tala med en starkare, gemensam röst.



Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.