Dietisten Lena bidrar till livsglädje och hälsa

Med en unik och heltäckande dietisttjänst har Lena Axelsson en viktig uppgift hos Tre Stiftelsers äldreboenden. Mat och måltider är viktiga grundpelare och mångfalt prisad mat förhöjer vardagen och livslusten hos hyresgästerna.

20 maj, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Av Sveriges 290 kommuner är det bara cirka 53 som har dietister med inriktning äldreomsorg (källa: Kommundietisternas nätverk; Dietistuppdrag 2024). De flesta dietister jobbar övergripande med matsedlar, specialkost och rådgivning/utbildning till vårdpersonal.

Cirka 10 personer har en tjänst som också helt eller delvis innefattar klinisk och individuell bedömning av patienter/hyresgäster. Tre Stiftelser har haft en dietist kopplad till verksamheten ända sedan år 2006.– Min tjänst som dietist innebär att jag både har en fot i omsorgen och en i köket. Det är ett ovanligt, men mycket fördelaktigt upplägg. Vi är faktiskt bara ett fåtal personer i hela Sverige, som jobbar på det här sättet och det är verkligen synd. Förutom sedvanliga uppgifter innebär tjänsten även klinisk bedömning av hyresgästen och det bidrar bland annat till möjligheter att undvika undernäring, säger Lena Axelsson, dietist hos Tre Stiftelser.Hennes viktigaste uppdrag är att sprida matglädje och kunskap och att vara ambassadör och språkrör mellan hyresgästen, omsorgen och köket. Att räkna på energi- och näringsinnehåll, mäta vikter och BMI kommer i andra hand.

Det nära samarbetet bidrar till säker och rätt anpassad mat både vad gäller gruppen äldre och den enskilde individen. Det kan till exempel handla om konsistensanpassad mat, specialkost, mattraditioner, önskematsedlar eller allergier och intoleranser mot vissa livsmedel.

Det ökar också förståelsen mellan köket och omsorgen. Genom att träffa hyresgästerna i deras egna hem och utifrån deras förutsättningar, ökar också deras möjlighet till större förståelse för sin omgivning och känslan av sammanhang.– I min tjänst ingår också en stor del utbildning och fortbildning. Jag träffar regelbundet sjuksköterskorna och måltidsombuden för nutritionsgenomgång och arrangerar årliga utbildningar. Då och då har jag också möjlighet att besöka mässor och kongresser, ibland för egna föreläsningar. Vi har även samarbete med universitetet och undervisar dietiststuderande, berättar Lena.

Sjukdomsrelaterad undernäring är mycket vanligt i högre åldrar. Sjukdom och medicinsk behandling kan också försvåra eller omöjliggöra för en äldre person att själv åtgärda undernäring eller andra kostrelaterade problem.

Det är av yttersta vikt att alla äldre får sitt energi- och näringsbehov tillgodosett vilket bidrar till ökat välbefinnande. Det ska bedömas utifrån både ett professionellt och tvärvetenskapligt tillvägagångssätt, då många äldre behöver stöd med detta. Enligt Socialtjänstlagen är det kommunens ansvar.– Ingen som bor inom Tre Stiftelser ska lida av ofrivillig obehandlad under- eller felnäring. Vi arbetar med ett antal verktyg som vårdplan, dygnsmätning, måltidsobservation och måltidråd. Och så arbetar vi mycket med utbildning förstås, säger Lena Axelsson.– Tanken är att dietisten ska vara som en väckelsepredikant ute på våningarna och där sprida det goda budskapet kring mat och måltid, både till hyresgäster och personal, kommenterar Emil Jacobsson, måltidschef på Tre Stiftelser, som har ett nära samarbete med Lena.

Pressbild

Gastroenterologi

Nytt analysinstrument ska fånga tarmens tidiga sjukdomssignaler

Med ett nytt analysinstrument ska forskare vid Göteborgs universitet mäta ämnen från tarmbakterier i blodet. Målet är att upptäcka risk för bland annat diabetes, fettlever och hjärt-kärlsjukdom tidigare. På sikt kan kunskapen också bidra till mer individanpassade kostråd och behandlingar.

Redaktionen 9 november, 2026 • 2 minuters läsning

Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Göteborgs universitet, och hans forskargrupp får 4,5 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse till en ny masspektrometer. Instrumentet används för att identifiera och mäta små molekyler, bland annat metaboliter som bildas när tarmbakterier omsätter maten.

Många av dessa ämnen tas upp i blodet. Genom att analysera dem vill forskarna förstå hur bakteriernas aktivitet påverkar hälsan och hitta förändringar som föregår sjukdom.

Den nya masspektrometern ersätter gruppens gamla, utslitna instrument. Enligt Fredrik Bäckhed var investeringen avgörande för att forskningen skulle kunna fortsätta.

Forskargruppen följer stora grupper av människor över tid. Sparade blodprover från personer som var friska vid provtagningen men senare utvecklade sjukdom gör det möjligt att söka efter tidiga varningssignaler. Masspektrometern är ett centralt verktyg för att kartlägga dessa ämnen och deras halter.

Bakteriernas funktion i fokus

Forskningen handlar både om vilka bakterier som finns i tarmen och om vad de producerar. Ett av de ämnen som gruppen studerar särskilt är imidazolpropionat, ImP, som bildas när tarmbakterier omsätter aminosyran histidin.

Gruppen har tidigare visat hur ämnet kan störa insulinets signalering. I en europeisk studie med 1 990 deltagare var nivåerna förhöjda hos personer med typ 2-diabetes, men också vid prediabetes.

Resultaten pekade på att bakteriernas förändrade omsättning av histidin hade större betydelse för nivåerna än mängden histidin i kosten. Sambandet kan därför inte översättas till ett enkelt råd om att undvika livsmedel som innehåller aminosyran.

Kan komplettera dagens riskbedömning

Även inom hjärt-kärlforskningen har ImP väckt intresse. I en studie med drygt 7 000 patienter med kranskärlssjukdom var högre nivåer förknippade med ökad risk för död och allvarliga hjärt-kärlhändelser. Sambanden kvarstod efter justering för etablerade riskfaktorer.

Fynden talar för att ämnet skulle kunna komplettera dagens riskbedömning hos patienter med kranskärlssjukdom. Studien visar däremot inte att screening av friska personer förbättrar hälsan eller att en sänkning av ImP minskar sjukdomsrisken.

Kartlägger nivåer hos friska

Innan mätningarna kan användas i vården behövs kunskap om vilka nivåer som förekommer hos friska. Forskargruppen genomför därför en studie för att fastställa referensvärden och referensintervall för ImP.

Deltagarna lämnar blodprov vid två tillfällen, genomgår en enklare hälsoundersökning och besvarar frågor om hälsa och kostvanor. Kartläggningen ska ge ett underlag för att tolka framtida provsvar.

På längre sikt är ambitionen att utveckla blodanalyser som kan vägleda förebyggande insatser och behandling. Individanpassade kostråd och läkemedel som hämmar bakteriernas produktion av skadliga ämnen är möjliga användningsområden, men fortfarande mål för forskningen.

Källa: IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse

Diabetes

Mindre bearbetat fullkorn gav bättre långtidsblodsocker

Fullkorn är inte alltid likvärdigt när det gäller blodsockret. I en ny randomiserad studie fick personer med typ 2-diabetes lägre HbA1c när de åt mindre bearbetade fullkornsprodukter jämfört med malda alternativ. Skillnaden sågs utan någon skillnad i kroppsvikt mellan grupperna.

Redaktionen 6 november, 2026 • 2 minuters läsning

Rådet att välja fullkorn framför raffinerade spannmålsprodukter är välbekant. Men spelar det också roll hur fullkornet har bearbetats? Det undersökte forskare i en tolv veckor lång studie med 160...