Dietisten Lena bidrar till livsglädje och hälsa

Med en unik och heltäckande dietisttjänst har Lena Axelsson en viktig uppgift hos Tre Stiftelsers äldreboenden. Mat och måltider är viktiga grundpelare och mångfalt prisad mat förhöjer vardagen och livslusten hos hyresgästerna.

20 maj, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Av Sveriges 290 kommuner är det bara cirka 53 som har dietister med inriktning äldreomsorg (källa: Kommundietisternas nätverk; Dietistuppdrag 2024). De flesta dietister jobbar övergripande med matsedlar, specialkost och rådgivning/utbildning till vårdpersonal.

Cirka 10 personer har en tjänst som också helt eller delvis innefattar klinisk och individuell bedömning av patienter/hyresgäster. Tre Stiftelser har haft en dietist kopplad till verksamheten ända sedan år 2006.– Min tjänst som dietist innebär att jag både har en fot i omsorgen och en i köket. Det är ett ovanligt, men mycket fördelaktigt upplägg. Vi är faktiskt bara ett fåtal personer i hela Sverige, som jobbar på det här sättet och det är verkligen synd. Förutom sedvanliga uppgifter innebär tjänsten även klinisk bedömning av hyresgästen och det bidrar bland annat till möjligheter att undvika undernäring, säger Lena Axelsson, dietist hos Tre Stiftelser.Hennes viktigaste uppdrag är att sprida matglädje och kunskap och att vara ambassadör och språkrör mellan hyresgästen, omsorgen och köket. Att räkna på energi- och näringsinnehåll, mäta vikter och BMI kommer i andra hand.

Det nära samarbetet bidrar till säker och rätt anpassad mat både vad gäller gruppen äldre och den enskilde individen. Det kan till exempel handla om konsistensanpassad mat, specialkost, mattraditioner, önskematsedlar eller allergier och intoleranser mot vissa livsmedel.

Det ökar också förståelsen mellan köket och omsorgen. Genom att träffa hyresgästerna i deras egna hem och utifrån deras förutsättningar, ökar också deras möjlighet till större förståelse för sin omgivning och känslan av sammanhang.– I min tjänst ingår också en stor del utbildning och fortbildning. Jag träffar regelbundet sjuksköterskorna och måltidsombuden för nutritionsgenomgång och arrangerar årliga utbildningar. Då och då har jag också möjlighet att besöka mässor och kongresser, ibland för egna föreläsningar. Vi har även samarbete med universitetet och undervisar dietiststuderande, berättar Lena.

Sjukdomsrelaterad undernäring är mycket vanligt i högre åldrar. Sjukdom och medicinsk behandling kan också försvåra eller omöjliggöra för en äldre person att själv åtgärda undernäring eller andra kostrelaterade problem.

Det är av yttersta vikt att alla äldre får sitt energi- och näringsbehov tillgodosett vilket bidrar till ökat välbefinnande. Det ska bedömas utifrån både ett professionellt och tvärvetenskapligt tillvägagångssätt, då många äldre behöver stöd med detta. Enligt Socialtjänstlagen är det kommunens ansvar.– Ingen som bor inom Tre Stiftelser ska lida av ofrivillig obehandlad under- eller felnäring. Vi arbetar med ett antal verktyg som vårdplan, dygnsmätning, måltidsobservation och måltidråd. Och så arbetar vi mycket med utbildning förstås, säger Lena Axelsson.– Tanken är att dietisten ska vara som en väckelsepredikant ute på våningarna och där sprida det goda budskapet kring mat och måltid, både till hyresgäster och personal, kommenterar Emil Jacobsson, måltidschef på Tre Stiftelser, som har ett nära samarbete med Lena.

Pressbild

Debatt

”Debatten om skolmaten missar helheten”

Ett stort antal företrädare för skolmåltidsområdet varnar i en opinionsartikel på Altinget.se för att den intensiva debatten om skolmaten reduceras till en fråga om kött eller inte kött. Dietisten bad Anna Lindelöw Mannheimer, ordförande för Föreningen Frisk Mat och förste undertecknare, att utveckla resonemanget.

Nina Granberg 13 maj, 2026 • 2 minuters läsning

I artikeln skriver undertecknarna, däribland forskare, måltidsutvecklare och representanter för kommunala måltidsverksamheter, att måltiderna i skolan behöver ses i ett bredare perspektiv där hälsa, hållbarhet, livsmedelsberedskap och matglädje vägs samman. De varnar också för att beskriva växtbaserad mat som ett hot mot barns hälsa eller matvanor.

Vad tycker du saknas i dagens diskussion om skolmåltider?

– Jag tycker att det ofta saknas ett helhetsperspektiv. Debatten reduceras lätt till enskilda råvaror eller symbolfrågor, när fokus borde ligga på skolmåltidens roll för barns hälsa och utveckling, säger Anna Lindelöw Mannheimer.

Hon beskriver måltiderna i skolan som viktiga för barns matvanor och relation till mat, men framhåller samtidigt att barn också påverkas av reklam, sociala medier, butiksmiljöer och den matkultur som omger dem.

– Då blir det märkligt att just skolmåltiden så ofta lyfts som ett problem i debatten.

Samtidigt framhåller hon skollunchen som en viktig del av skolans kompensatoriska uppdrag.

– Svenska skolmåltider utgår från forskning, näringsrekommendationer och nationella riktlinjer, inte från tillfälliga opinioner, smakpreferenser eller ideologiska infall.

Anna Lindelöw Mannheimer tror också att många har en förlegad bild av hur skolmåltider ser ut idag och uppmanar fler att besöka en skola under lunchen för att själva se hur måltiderna fungerar.

Vilken roll tycker du att nutrition och folkhälsa får i den här debatten idag?

– Jag upplever att nutrition och folkhälsa ibland hamnar i skymundan för mer polariserade och känslostyrda diskussioner. Det skapas ofta en motsättning mellan hälsa, hållbarhet och matglädje, trots att professionen i skolköken arbetar med att få dessa perspektiv att fungera tillsammans i vardagen.

Hon menar att uppdraget är komplext och kräver både nutritionskompetens, matlagningskunskap och förståelse för barns beteenden och smakutveckling.

Behövs det stärkt kompetens inom kommunerna för att skolmåltider ska kunna utvecklas både hållbart och näringsmässigt?

– Jag tror framför allt att det behövs bättre förutsättningar för den kompetens som redan finns.

Anna Lindelöw Mannheimer menar att många offentliga kök har små resurser samtidigt som kraven är höga. För att utveckla måltider som både är näringsriktiga, hållbara och uppskattade behövs enligt henne tvärprofessionellt arbete där kostkompetens, pedagogik, gastronomi och hållbarhetskunskap samverkar.

– Det handlar också om att ge måltidsverksamheterna mandat och arbetsro att arbeta utvecklingsinriktat tillsammans med elever och pedagoger, säger hon.

Läs hela debattartikeln HÄR.

Forskning

Tarmmikrobiomet kopplas till förbättring av typ 2-diabetes efter obesitaskirurgi

Förändringar i tarmmikrobiomet efter obesitaskirurgi kan vara kopplade till långvarig förbättring av typ 2-diabetes. Det tyder en ny svensk studie på. Enligt Fredrik Bäckhed, en av forskarna, kan fynden på sikt få betydelse för dietisters arbete.

Nina Granberg 12 maj, 2026 • Uppdaterades 13 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Forskarna analyserade tarmmikrobiomet hos patienter före och efter gastric bypass eller gastric sleeve, de två vanligaste formerna av obesitaskirurgi. Studien följde förändringar i glukosmetabolism...