Dietisten Lena bidrar till livsglädje och hälsa

Med en unik och heltäckande dietisttjänst har Lena Axelsson en viktig uppgift hos Tre Stiftelsers äldreboenden. Mat och måltider är viktiga grundpelare och mångfalt prisad mat förhöjer vardagen och livslusten hos hyresgästerna.

20 maj, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Av Sveriges 290 kommuner är det bara cirka 53 som har dietister med inriktning äldreomsorg (källa: Kommundietisternas nätverk; Dietistuppdrag 2024). De flesta dietister jobbar övergripande med matsedlar, specialkost och rådgivning/utbildning till vårdpersonal.

Cirka 10 personer har en tjänst som också helt eller delvis innefattar klinisk och individuell bedömning av patienter/hyresgäster. Tre Stiftelser har haft en dietist kopplad till verksamheten ända sedan år 2006.– Min tjänst som dietist innebär att jag både har en fot i omsorgen och en i köket. Det är ett ovanligt, men mycket fördelaktigt upplägg. Vi är faktiskt bara ett fåtal personer i hela Sverige, som jobbar på det här sättet och det är verkligen synd. Förutom sedvanliga uppgifter innebär tjänsten även klinisk bedömning av hyresgästen och det bidrar bland annat till möjligheter att undvika undernäring, säger Lena Axelsson, dietist hos Tre Stiftelser.Hennes viktigaste uppdrag är att sprida matglädje och kunskap och att vara ambassadör och språkrör mellan hyresgästen, omsorgen och köket. Att räkna på energi- och näringsinnehåll, mäta vikter och BMI kommer i andra hand.

Det nära samarbetet bidrar till säker och rätt anpassad mat både vad gäller gruppen äldre och den enskilde individen. Det kan till exempel handla om konsistensanpassad mat, specialkost, mattraditioner, önskematsedlar eller allergier och intoleranser mot vissa livsmedel.

Det ökar också förståelsen mellan köket och omsorgen. Genom att träffa hyresgästerna i deras egna hem och utifrån deras förutsättningar, ökar också deras möjlighet till större förståelse för sin omgivning och känslan av sammanhang.– I min tjänst ingår också en stor del utbildning och fortbildning. Jag träffar regelbundet sjuksköterskorna och måltidsombuden för nutritionsgenomgång och arrangerar årliga utbildningar. Då och då har jag också möjlighet att besöka mässor och kongresser, ibland för egna föreläsningar. Vi har även samarbete med universitetet och undervisar dietiststuderande, berättar Lena.

Sjukdomsrelaterad undernäring är mycket vanligt i högre åldrar. Sjukdom och medicinsk behandling kan också försvåra eller omöjliggöra för en äldre person att själv åtgärda undernäring eller andra kostrelaterade problem.

Det är av yttersta vikt att alla äldre får sitt energi- och näringsbehov tillgodosett vilket bidrar till ökat välbefinnande. Det ska bedömas utifrån både ett professionellt och tvärvetenskapligt tillvägagångssätt, då många äldre behöver stöd med detta. Enligt Socialtjänstlagen är det kommunens ansvar.– Ingen som bor inom Tre Stiftelser ska lida av ofrivillig obehandlad under- eller felnäring. Vi arbetar med ett antal verktyg som vårdplan, dygnsmätning, måltidsobservation och måltidråd. Och så arbetar vi mycket med utbildning förstås, säger Lena Axelsson.– Tanken är att dietisten ska vara som en väckelsepredikant ute på våningarna och där sprida det goda budskapet kring mat och måltid, både till hyresgäster och personal, kommenterar Emil Jacobsson, måltidschef på Tre Stiftelser, som har ett nära samarbete med Lena.

Pressbild

Obesitas

Ny GLP-1-tablett godkänd i Storbritannien: ”Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel in i en ny fas”

Storbritannien blir först i Europa med att godkänna GLP-1-läkemedlet orforglipron i tablettform för behandling av obesitas och typ 2-diabetes. British Nutrition Foundation lyfter samtidigt behovet av nutritionsstöd i takt med den ökande användningen av GLP-1-läkemedel.

Nina Granberg 13 augusti, 2026 • Uppdaterades 14 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Den brittiska läkemedelsmyndigheten MHRA har godkänt orforglipron, med produktnamnet Foundayo, för viktbehandling hos vuxna med BMI på minst 30, eller BMI 27–30 med minst en viktrelaterad samsjuklighet. Läkemedlet är också godkänt vid otillräckligt kontrollerad typ 2-diabetes.

Till skillnad från exempelvis semaglutid och tirzepatid i injektionsform tas GLP-1-läkemedlet orforglipron som en tablett en gång om dagen, utan särskilda restriktioner kring mat eller vatten.

I fas 3-studien ATTAIN-1, med drygt 3 100 deltagare med obesitas utan diabetes, gav den högsta studerade dosen i genomsnitt 11,2 procents viktnedgång efter 72 veckor, jämfört med 2,1 procent med placebo. Studien, som finansierades av tillverkaren Eli Lilly, har publicerats i New England Journal of Medicine.

Kan nå fler

Simon Cork, som forskar om aptitreglering och obesitas vid Anglia Ruskin University, konstaterar i en intervju med BBC Radio 4 att dagens tabletter ger mindre viktnedgång än de mest effektiva injektionsbehandlingarna, men tror att det kan förändras snabbt.

– Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel i tablettform in i en ny fas. Jag tror att vi inom de närmaste fem åren kommer att få se tabletter som närmar sig, eller till och med överträffar, effekten av injektionsläkemedlen, säger Simon Cork.

Han pekar också på att tabletten är enklare att ta och kan bli billigare att producera. Cork tror samtidigt att obesitasläkemedel i allt större utsträckning kommer att användas långsiktigt.

– Precis som blodtrycksmedicin och statiner kan vara livslånga behandlingar tror jag att många som behöver hjälp med sin vikt kommer att använda de här läkemedlen under lång tid.

Nutritionsstöd fortsatt viktigt

För viktbehandling ska orforglipron användas tillsammans med energireducerad kost och ökad fysisk aktivitet. British Nutrition Foundation, BNF, betonar samtidigt att nutritionsstöd bör vara en integrerad del av behandlingen när användningen av GLP-1-läkemedel ökar.

De vanligaste biverkningarna är gastrointestinala, bland annat illamående, diarré och kräkningar.

Foundayo är ännu inte tillgängligt inom den brittiska offentliga sjukvården NHS. En eventuell användning där ska först utvärderas av bland andra NICE.

Forskning

Tarmbakterier kan signalera diabetesrisk flera år i förväg

Förändringar i tarmfloran kan ses flera år innan typ 2-diabetes utvecklas. Det visar en ny stor svensk studie. Resultaten pekar också på att kostens fiberinnehåll kan påverka om vissa tarmbakterier är förknippade med ökad eller minskad risk.

Nina Granberg 12 augusti, 2026 • Uppdaterades 13 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Forskare vid Chalmers tekniska högskola har undersökt tarmmikrobiomet hos 4 685 svenska vuxna. Under en genomsnittlig uppföljning på fem år utvecklade 383 deltagare typ 2-diabetes.

Redan vid studiens...