Dietisten Lena bidrar till livsglädje och hälsa

Med en unik och heltäckande dietisttjänst har Lena Axelsson en viktig uppgift hos Tre Stiftelsers äldreboenden. Mat och måltider är viktiga grundpelare och mångfalt prisad mat förhöjer vardagen och livslusten hos hyresgästerna.

20 maj, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Av Sveriges 290 kommuner är det bara cirka 53 som har dietister med inriktning äldreomsorg (källa: Kommundietisternas nätverk; Dietistuppdrag 2024). De flesta dietister jobbar övergripande med matsedlar, specialkost och rådgivning/utbildning till vårdpersonal.

Cirka 10 personer har en tjänst som också helt eller delvis innefattar klinisk och individuell bedömning av patienter/hyresgäster. Tre Stiftelser har haft en dietist kopplad till verksamheten ända sedan år 2006.– Min tjänst som dietist innebär att jag både har en fot i omsorgen och en i köket. Det är ett ovanligt, men mycket fördelaktigt upplägg. Vi är faktiskt bara ett fåtal personer i hela Sverige, som jobbar på det här sättet och det är verkligen synd. Förutom sedvanliga uppgifter innebär tjänsten även klinisk bedömning av hyresgästen och det bidrar bland annat till möjligheter att undvika undernäring, säger Lena Axelsson, dietist hos Tre Stiftelser.Hennes viktigaste uppdrag är att sprida matglädje och kunskap och att vara ambassadör och språkrör mellan hyresgästen, omsorgen och köket. Att räkna på energi- och näringsinnehåll, mäta vikter och BMI kommer i andra hand.

Det nära samarbetet bidrar till säker och rätt anpassad mat både vad gäller gruppen äldre och den enskilde individen. Det kan till exempel handla om konsistensanpassad mat, specialkost, mattraditioner, önskematsedlar eller allergier och intoleranser mot vissa livsmedel.

Det ökar också förståelsen mellan köket och omsorgen. Genom att träffa hyresgästerna i deras egna hem och utifrån deras förutsättningar, ökar också deras möjlighet till större förståelse för sin omgivning och känslan av sammanhang.– I min tjänst ingår också en stor del utbildning och fortbildning. Jag träffar regelbundet sjuksköterskorna och måltidsombuden för nutritionsgenomgång och arrangerar årliga utbildningar. Då och då har jag också möjlighet att besöka mässor och kongresser, ibland för egna föreläsningar. Vi har även samarbete med universitetet och undervisar dietiststuderande, berättar Lena.

Sjukdomsrelaterad undernäring är mycket vanligt i högre åldrar. Sjukdom och medicinsk behandling kan också försvåra eller omöjliggöra för en äldre person att själv åtgärda undernäring eller andra kostrelaterade problem.

Det är av yttersta vikt att alla äldre får sitt energi- och näringsbehov tillgodosett vilket bidrar till ökat välbefinnande. Det ska bedömas utifrån både ett professionellt och tvärvetenskapligt tillvägagångssätt, då många äldre behöver stöd med detta. Enligt Socialtjänstlagen är det kommunens ansvar.– Ingen som bor inom Tre Stiftelser ska lida av ofrivillig obehandlad under- eller felnäring. Vi arbetar med ett antal verktyg som vårdplan, dygnsmätning, måltidsobservation och måltidråd. Och så arbetar vi mycket med utbildning förstås, säger Lena Axelsson.– Tanken är att dietisten ska vara som en väckelsepredikant ute på våningarna och där sprida det goda budskapet kring mat och måltid, både till hyresgäster och personal, kommenterar Emil Jacobsson, måltidschef på Tre Stiftelser, som har ett nära samarbete med Lena.

Pressbild

Kostråd & riktlinjer

800 000 äldre riskerar undernäring – Livsmedelsverket presenterar tio åtgärder

Nästan var tredje äldre i Sverige riskerar att bli undernärd. Nu presenterar Livsmedelsverket ett nytt kunskapsstöd med tio åtgärder som ska hjälpa kommuner och regioner att förebygga undernäring bland äldre. Dietisternas riksförbund välkomnar förslagen men betonar att de kräver tillgång till dietistkompetens för att kunna genomföras i praktiken.

Nina Granberg 17 juni, 2026 • Uppdaterades 24 juni, 2026 • 3 minuters läsning

Nya beräkningar från Karolinska institutet, gjorda på uppdrag av Livsmedelsverket, visar att omkring 100 000 äldre personer i Sverige är undernärda. Ytterligare 800 000 bedöms ha risk för undernäring.

Enligt de hälsoekonomiska beräkningarna medför undernäring och risk för undernäring uppskattningsvis 7 miljarder kronor i ökade vård- och omsorgskostnader varje år.

– Det här är första gången vi har en tydlig bild av hur omfattande problemet är i Sverige. Undernäring går i många fall att förebygga, men det kräver att flera aktörer agerar tillsammans, tidigt och systematiskt, säger Susanna Kugelberg, folkhälsonutritionist på Livsmedelsverket.

Mer än maten på tallriken

De tio åtgärderna presenteras i en policy brief riktad till beslutsfattare i kommuner och regioner. Syftet är att stärka det strategiska arbetet med mat och måltider inom äldreomsorgen.

Flera av förslagen handlar om organisation, ansvarsfördelning och samverkan, inte bara om maten i sig. Bland annat lyfts behovet av tvärsektoriell samverkan, individanpassat måltidsstöd, utbildning om matens betydelse och ökad samverkan mellan kommun och region.

Livsmedelsverket lyfter också fram att risken för undernäring ökar med stigande ålder, särskilt vid multisjuklighet, demens och social isolering. Samtidigt väntas antalet personer som är 85 år eller äldre öka med omkring 60 procent fram till 2033.

Dietister lyfts också fram i flera av åtgärderna, bland annat när det gäller nutritionsbedömning, måltidsstöd och samverkan mellan olika vårdaktörer.

– Att inkludera dietisters unika kompetens i multiprofessionella team och i samverkan mellan kommun och region ökar möjligheterna att upptäcka risker tidigt, ge individanpassade insatser och följa upp resultaten på ett strukturerat sätt. För att de nationella ambitionerna ska få genomslag krävs dock att dietister finns tillgängliga där de äldre finns, både inom kommunal omsorg och hälso- och sjukvård, säger Rebeka Bereczky Veress, ordförande för Dietisternas Riksförbund.

Hon betonar att flera av de föreslagna åtgärderna riskerar att bli svåra att genomföra i praktiken om tillgången till dietister inte stärks.

Rebeka Bereczky Veress understryker också att undernäring inte är en naturlig del av åldrandet och att nutrition därför behöver ses som en självklar del av god och jämlik äldreomsorg, inte som ett komplement. Enligt henne kan tidig upptäckt, individanpassade insatser och rätt kompetens förebygga mycket lidande. De nya beräkningarna visar också att investeringar i god nutrition kan förbättra livskvaliteten för äldre och samtidigt minska behovet av vård och omsorg.

Kunskapsstödet har tagits fram inom ramen för regeringens uppdrag om mat och måltider för äldre.

Faktaruta: Livsmedelsverkets tio åtgärder för att förebygga undernäring hos äldre

Anta en måltidspolicy med mål för hälsa och livskvalitet.
Inför tvärsektoriell samverkan kring måltidssystemet.
Utse ansvariga för utveckling av måltidsservicen.
Upphandla flexibla och näringsanpassade måltidslösningar.
Ge individanpassade biståndsbeslut.
Öka samverkan mellan kommun och region.
Erbjud anpassat måltidsstöd.
Utbilda personal om matens betydelse.
Främja hälsosamma levnadsvanor.
Underlätta sociala initiativ från civilsamhället.

Läs mer HÄR.

Folkhälsa

Ny rapport: Viljan att äta hälsosamt finns – men vardagen sätter gränser

Många människor i ekonomisk utsatthet vill äta hälsosammare. Men höga matkostnader, bristande tillgänglighet och andra praktiska hinder i vardagen gör det svårt att göra de matval man egentligen vill. Det visar en ny rapport från projektet Mat för ett inkluderande samhälle.

Nina Granberg 22 juni, 2026 • Uppdaterades 24 juni, 2026 • 2 minuters läsning

En av rapportens tydligaste slutsatser är att utmaningen sällan handlar om bristande kunskap eller motivation. Tvärtom visar resultaten att många vill äta mer fisk, frukt, bär och grönsaker. Hälsosam mat upplevs som viktig, men de ekonomiska förutsättningarna räcker ofta inte till.

– Projektets resultat visar att människor i ekonomisk utsatthet i stor utsträckning vet hur de skulle vilja äta. Problemet är att vardagen ofta begränsar möjligheten att göra de val man egentligen vill göra, säger Amanda Allvin, Livsmedelsakademins projektledare.

Rapporten bygger på enkätsvar från 5 534 av Matmissionens medlemmar samt intervjuer och observationer. Många beskriver hur matinköp präglas av ständiga avvägningar mellan pris, mättnad och tillgänglighet. För flera handlar det inte bara om matpriserna, utan också om möjligheten att ta sig till platser där prisvärd mat finns.

Flera faktorer påverkar matvalen

Frågor om mat kan sällan ses isolerat från resten av människors livssituation, enligt rapporten. Ekonomisk utsatthet samspelar ofta med andra utmaningar, medan stödinsatserna hanteras av flera olika aktörer.

– När vi tittar på människors vardag blir det tydligt att mat, hälsa, mobilitet och socialt stöd är tätt sammanlänkade frågor. Om vi vill skapa bättre förutsättningar för hälsa behöver vi också förstå de system som formar människors möjligheter att äta, säger Liisa Tolvanen, legitimerad dietist vid Centrum för obesitas, Region Stockholm.

Samtidigt visar rapporten att många har stort förtroende för civilsamhällesaktörer som Matmissionen. Över hälften av de svarande uppger att de helst vill få information, stöd och hjälp genom just Matmissionen.

Vill testa nya lösningar

Projektgruppen rekommenderar nu att nästa steg blir att testa konkreta insatser i människors vardag. Det kan handla om bättre tillgång till prisvärd mat, mobilitetslösningar, matlagningsaktiviteter och bättre samordning mellan olika samhällsinsatser.

Målet är att utveckla arbetssätt där offentlig sektor och civilsamhälle tillsammans kan skapa mer träffsäkra och tillgängliga stödinsatser.

– Om vi menar allvar med ett matsystem som främjar ett friskt liv för alla behöver det också fungera för människor vars vardag är som allra mest skör, säger Johan Rindevall, chef för Matmissionen Sverige.

Läs rapporten HÄR.