Det pågår ett intensivt forskningsarbete, både i Sverige och internationellt för att förebygga och minska risken för demenssjukdomar. En av de globalt mest uppmärksammade studierna är FINGER-studien (Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability). Arbetet leds av professor Miia Kivipelto och bedrivs huvudsakligen vid Karolinska Institutet och det finska institutet för hälsa och välfärd.

Med sitt ”femfingerskoncept” har studien introducerat en banbrytande metod där flera livsstilsfaktorer kombineras för att stärka hjärnhälsan och fördröja insjuknande i demenssjukdom.

Helheten är viktigast

Studiens kärna är FINGER-modellen där varje finger representerar ett område som har betydelse för hjärnans välmående: hälsosam kost, fysisk aktivitet, kognitiv stimulans, social interaktion och vaskulär hälsa. Forskningen visar att det är helheten, alltså kombinationen av dessa faktorer, som ger störst effekt.

– Det går inte att separera dessa områden helt, de hänger ihop, förklarar Miia Kivipelto.

Denna insikt skiljer FINGER-studien från många tidigare projekt som ofta fokuserat på enstaka faktorer, exempelvis enbart fysisk aktivitet eller en specifik diet, utan att uppnå lika starka resultat.

Kosten spelar en avgörande roll i FINGER-studien och är en av de delar som först introducerades i studien. Kivipelto betonar hälsofördelarna med en kost som följer NNR med rikligt av grönsaker, fullkorn, fisk och hälsosamma fetter som oliv- och rapsolja.

– Att äta bra är grundläggande för att orka vara fysiskt aktiv och hålla hjärnan i gång.

En av de viktigaste lärdomarna från FINGER-studien är att kosthållningen påverkar hjärnan både direkt och indirekt.

Fysisk aktivitet bra på flera sätt

Utöver kosten är fysisk aktivitet en central del av metoden. Regelbunden motion har visat sig vara viktig för att bibehålla hjärnans funktioner och den kognitiva förmågan hos äldre. Men fysisk aktivitet har även kopplingar till andra områden inom femfingersmodellen.

– Utan rätt näring orkar man inte vara fysiskt aktiv, och utan fysisk aktivitet minskar hjärnans motståndskraft.

Social interaktion och kognitiv stimulans spelar också en stor roll för hjärnhälsan, särskilt för äldre som kan vara mer utsatta för ensamhet. Modellens sociala komponent handlar om att främja meningsfulla sociala kontakter, vilket kan ske genom allt från gruppaktiviteter till matlagning i sällskap.

– Vi vill skapa positiva spiraler i vardagen där social interaktion blir en del av andra hälsosamma aktiviteter, säger hon.

Modellen fungerar även som en praktisk guide: individer kan reflektera över vilket ”finger” de har störst behov av och börja där.  Det är en flexibel och anpassningsbar metod. Kivipelto betonar att olika faktorer kan vara viktigare i olika livsfaser:

– Det är vanligt att vi har mer stress och arbete mitt i livet, medan äldre kanske kämpar mer med ensamhet eller behovet av att röra på sig, säger hon och forsätter:

– "One size fits all" fungerar inte. Vi måste anpassa modellen för olika målgrupper och livsfaser.

Individanpassad modell

Denna individanpassade approach kallas ofta FINGER 2.0 och har visat lovande resultat i nya studier där FINGER-modellens grundläggande principer kombinerats med specifika kosttillskott för att ge extra stöd till personer med tidig Alzheimers sjukdom. Man testar också FINGER-modellens livsstilsinterventioner tillsammans med det beprövade diabetesläkemedlet metformin för att se om en sådan kombination kan förstärka den demensförebyggande effekten.

För äldre personer, och särskilt de som uppvisar tecken på kognitiv svikt, kan undernäring bli ett problem. För dessa grupper rekommenderas ibland näringstillskott, som omega-3-fettsyror, för att stärka hjärnan och säkerställa att de får i sig rätt näringsämnen.

Dietister viktiga

Dietister spelar en central roll i att implementera FINGER-studiens rekommendationer, enligt Kivipelto.

– Det behövs mer utbildning och stöd för att nå ut med korrekt information om hälsosamma kostvanor och hjärnhälsa, säger hon och lyfter fram dietisternas kompetens i att förmedla vetenskapligt baserade kostråd och att dietister har potential att bli en viktig resurs i kommunernas förebyggande arbete mot demens.

Hon påpekar att rätt stöd kan vara avgörande för att till exempel äldre ska kunna ta till sig nya matvanor. Enligt Kivipelto behövs dietisternas expertis också för att förmedla evidensbaserad information i en tid då många hälsotrender, ofta helt ogrundade i vetenskap, florerar på internet.

Stora samhällsvinster

FINGER-forskningen lyfter inte bara fram fördelarna för individen utan också de stora samhällsvinster som förebyggande insatser kan ge. Forskning visar att om insjuknandet i demens kan skjutas upp med fem år, skulle antalet drabbade minska med 50 procent.

– Vi kan inte hantera framtidens demensepidemi om vi inte agerar nu, menar Kivipelto.

Många kommuner i Sverige har redan påbörjat arbetet med att införa FINGER-studiens rekommendationer på olika sätt.

– Det finns ett växande intresse för modellen som en lösning på lång sikt. I Sverige har vi sett hur kommuner som Lidingö leder vägen, och många andra följer efter.

Globalt nätverk

FINGER-studiens framgång har lett till att modellen fått stor spridning internationellt. Det svenska institutet FINGERS Brain Health Institute har blivit ett nav för ny FINGER-baserad forskning och samarbeten kring hjärnhälsa med nya studier och initiativ som utvecklar modellen vidare. Ett globalt nätverk, World-Wide FINGERS, har skapats för att främja forskning, samordna forskargrupper och stödja implementering av modellen. Nätverket omfattar nu forskargrupper i 68 länder.

– Vi anpassar och testar FINGER-modellen baserat på kostmönster och livsstilar från olika delar av världen för att bygga upp en bred kunskapsbas som hjälper oss att förstå vad som är optimalt för hjärnan

Ett särskilt initiativ, FINGER+ för kvinnor, undersöker även könsskillnader i riskfaktorer och interventioner, eftersom kvinnor är överrepresenterade bland demensdrabbade. Till exempel är cirka 70 procent av alla som får Alzheimers kvinnor.

Kivipelto betonar att det aldrig är för tidigt eller för sent att investera i sin hjärnhälsa.

– Vi kan alla få en friskare framtid genom att göra små förändringar i vår vardag, säger hon och uppmanar alla att se över sina livsstilsval och tänka långsiktigt.

Till sist, lever du som du lär i din bok?

– Bra fråga! Vissa fingrar täcker jag nog ganska bra. Jag har alltid älskat medelhavsinspirerad mat och jag gillar olivolja, nötter och grönt med mycket färg. Blåbär vill jag gärna ha varje morgon. När det gäller fysisk aktivitet är jag ganska rörlig. Jag går gärna och säger till mina kollegor: om ni vill prata så gå med mig. Kognitiv stimulans och sociala kontakter tror jag att jag får tillräckligt av!