Att främja goda matvanor har stor betydelse

Tidiga stödinsatser motverkar barnfetma även på längre sikt. Det visar ny svensk forskning med fokus på livsstilsbehandling. I studien, som fått stor internationell uppmärksamhet, spelar dietister en nyckelroll.

Nina Granberg 27 december, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

I studien som publicerats i International Journal of Obesity följde forskarna vid Karolinska Institutet 171 familjer i Region Stockholm som hade ett barn i 4-6-årsåldern med fetma, eller obesitas. Familjerna lottades till ett av tre livsstilsprogram. Alla syftade till att hjälpa barnet till ett mer hälsosamt ätande och tillräckligt med fysisk aktivitet.

Det första programmet innebar standardbehandling där föräldrar tillsammans med barnet besökte läkare, barnsjuksköterska och/eller dietist cirka fyra gånger på ett år. Besöken hade ofta fokus på kost och fysisk aktivitet. De andra två programmen bestod av föräldrastöd i grupp. Skillnaden mellan de två var att ena gruppen också fick uppföljande stödsamtal på telefon.

I föräldrastödgrupperna som leddes av dietister deltog inte barnen. Fokus låg på hur föräldrar kan främja goda vanor i familjen på ett bra sätt, utan konflikter.

– Barn i förskoleåldern mår väldigt bra av en trygg, förutsägbar vardag med rutiner och struktur. Programmet tar upp hur man lär sina barn nya beteenden och hur man sätter gränser. En annan viktig del är hur man kommunicerar med förskola, far- och morföräldrar, grannar och andra i barnets omgivning, säger Paulina Nowicka, leg. dietist och forskare som lett studien.

Efter fyra år kvarstod den positiva effekten för alla tre program. Barnen hade fortfarande ett lägre BMI-SDS (en barnanpassad version av body mass index) än före behandlingsprogrammet.

– Det visar tydligt att en tidigt insatt behandling mot barnobesitas verkligen fungerar. Vår studie är den första som följt barnen så här länge.

Den bästa effekten visade det mest intensiva stödprogrammet, med både gruppträffar och efterföljande stödsamtal.

– I den gruppen såg vi även att fler barn nådde en kliniskt relevant förbättring av viktstatus som är kopplat till bättre metabol hälsa, det vill säga bättre nivåer av blodfetter och blodsocker.

Paulina Nowicka, som är docent i pediatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet och professor i kostvetenskap vid Uppsala universitet, har varit med och utvecklat de två programmen med föräldraträffar. De är helt inriktade på att stödja och utbilda föräldrarna. Under tio veckor får de komma till 90 minuter långa gruppträffar som leds av dietister.

Tillsammans med andra föräldrar får de lära sig om kost, fysisk aktivitet och barnfetma. En viktig del är att hjälpa barnen att äta mer hälsosamt och äta mindre utan att stigmatisera eller skuldbelägga vare sig barn eller föräldrar.

På träffarna får föräldrarna också genom rollspel öva sig på att hantera vardagssituationer som att handskas med ett hungrigt barn eller prata med förskolan om barnets behov.

– Många tycker det är skönt att få prata med andra föräldrar, dela erfarenheter och känna att de inte är ensamma.

De positiva effekterna var genomgående för alla tre program oavsett bakgrundsvariabler som inkomst, härkomst och familjeförhållanden.

Paulina Nowicka menar att dietister kan spela en väldigt viktig roll i att implementera forskningen och utbilda föräldrar.

– När vi skulle rekrytera till studien ville vi ha legitimerad vårdpersonal. Det visade sig att de bästa och mest motiverade var dietister.

När man följde upp studierna var det fördjupade, praktiska kostråd som föräldrarna uppskattade och efterfrågade mest.

– Konkreta tips och råd om till exempel hur man läser innehållsförteckningar, tallriksmodellen och nyckelhålsmärkning var sådant som föräldrarna ville ha ännu mer av, säger Paulina Nowicka.

Hon menar också att det skulle behövas fler dietister i barnhälsovården.

– I dagsläget finns det bara runt fem dietister i hela landet som jobbar direkt i barnhälsovården. Det skulle behövas många fler.

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.

Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • Uppdaterades 21 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.