Livsmedel

Matsvinnet på äldreboenden ökar

I snitt kastades 114 gram mat per lunchportion på äldreboenden förra året. Det är en tydlig ökning jämfört med två år tidigare, enligt Livsmedelsverkets senaste kartläggning

Nina Granberg 5 september, 2025 • Uppdaterades 7 oktober, 2025 • 1 minuts läsning

Eftersom undernäring är vanligt bland sköra äldre personer är utvecklingen allvarlig. Livsmedelsverket framhåller att rutinerna behöver ses över. Större portioner vid få tillfällen under dagen kan bidra till att maten inte äts upp. I stället kan mindre måltider, spridda över dagen, vara en bättre lösning.

– Att främja aptit och matglädje så att mer av den serverade maten äts upp behöver prioriteras. På så sätt kan vi öka förutsättningarna för friskare äldre, säger Karin Fritz, matsvinnsexpert på Livsmedelsverket.

Myndigheten rekommenderar kommunerna att bland annat förbättra måltidsmiljön, individanpassa maten, involvera de äldre i besluten och samarbeta närmare mellan kök och vårdpersonal.

Fakta: Kartläggningen

Detta var Livsmedelsverkets fjärde nationella kartläggning av matsvinn från luncher i särskilda boenden.

70 kommuner rapporterade in data 2024 (60 kommuner år 2022)
Endast 25 av de 70 kommunerna följer upp den faktiska matkonsumtionen

Läs rapporten: Livsmedelsverket (2025). Matsvinn i kommunala äldreboenden. Kartläggning av matsvinnet 2024

Onkologi

Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

Nina Granberg 5 mars, 2026 • Uppdaterades 6 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

Kartlagda riskfaktorer

Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
Högt blodsocker – 6 procent
Högt BMI – 4 procent
Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Smaksinnet spelar en viktig roll för aptit och matintag. En långvarig nedsättning kan därför påverka både näringsintag och hälsa. Vid covid-19 kan smaksinnet påverkas, och hos vissa personer kvarstår...