+ Livsmedel

Matsvinnet på äldreboenden ökar

I snitt kastades 114 gram mat per lunchportion på äldreboenden förra året. Det är en tydlig ökning jämfört med två år tidigare, enligt Livsmedelsverkets senaste kartläggning

Nina Granberg 5 september, 2025 • Uppdaterades 5 september, 2025 • 1 minuts läsning

Eftersom undernäring är vanligt bland sköra äldre personer är utvecklingen allvarlig. Livsmedelsverket framhåller att rutinerna behöver ses över. Större portioner vid få tillfällen under dagen kan bidra till att maten inte äts upp. I stället kan mindre måltider, spridda över dagen, vara en bättre lösning.

– Att främja aptit och matglädje så att mer av den serverade maten äts upp behöver prioriteras. På så sätt kan vi öka förutsättningarna för friskare äldre, säger Karin Fritz, matsvinnsexpert på Livsmedelsverket.

Myndigheten rekommenderar kommunerna att bland annat förbättra måltidsmiljön, individanpassa maten, involvera de äldre i besluten och samarbeta närmare mellan kök och vårdpersonal.

Fakta: Kartläggningen

Detta var Livsmedelsverkets fjärde nationella kartläggning av matsvinn från luncher i särskilda boenden.

70 kommuner rapporterade in data 2024 (60 kommuner år 2022)
Endast 25 av de 70 kommunerna följer upp den faktiska matkonsumtionen

Läs rapporten: Livsmedelsverket (2025). Matsvinn i kommunala äldreboenden. Kartläggning av matsvinnet 2024

+ Folkhälsa

Svårare att förändra kosten än att minska matsvinnet

Det är lättare att minska matsvinn än att förändra vad människor väljer att lägga på tallriken. Det visar en ny systematisk översikt från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), där forskarna gått igenom 29 internationella studier av insatser för mer miljömässigt hållbar matkonsumtion.

Nina Granberg 3 september, 2025 • Uppdaterades 3 september, 2025 • 2 minuters läsning

För att nå klimatmålen krävs ett skifte mot mer växtbaserad och hållbart producerad mat – men det är lättare sagt än gjort. Även om kunskapen finns, är det kulturella och motivationsmässiga hinder som gör det svårt att ändra själva kostvalen.

– De kostförändringar som behöver ske i den rika delen av världen kommer inte att ske av sig själva. Det...

Nutrition

Ny studie: Konsistensen på ultraprocessad mat påverkar hur mycket vi äter

Att äta långsammare kan ha större betydelse än vi tror, även när det handlar om ultraprocessade livsmedel. En ny holländsk studie visar att matens textur, och därmed ätandets hastighet, påverkar det totala energiintaget påtagligt.

Nina Granberg 1 september, 2025 • Uppdaterades 1 september, 2025 • 2 minuters läsning

Långsammare ätande minskade energiintaget med 369 kcal per dag. Det visar en ny holländsk randomiserad, kontrollerad studie. Totalt deltog 41 personer som under två separata 14-dagarsperioder fick äta dieter där mer än 90 procent av energin kom från ultraprocessade livsmedel. Dieterna var identiska vad gäller energitäthet, portionsstorlek och andel ultraprocessad energi, men skilde sig åt i textur.

En diet bestod av måltider med konsistens som gjorde att deltagarna åt långsammare.
Den andra dieten bestod av måltider med konsistens som främjade snabbare ätande.

Resultatet: när deltagarna åt den långsammare UPF-dieten minskade energiintaget i snitt med 369 kcal per dag jämfört med den snabbare dieten. Över 14 dagar motsvarade det mer än 5 000 kcal.

Samma mättnad, samma smakupplevelse

Trots den betydande skillnaden i energiintag rapporterade deltagarna inga skillnader i aptit, mättnad eller måltidstillfredsställelse mellan de två dieterna. Båda måltidstyperna bedömdes som lika goda och bekanta.

– ”Nästan alla deltagare anpassade sitt ätbeteende efter måltidernas textur, utan instruktioner och utan att behöva begränsa sitt intag medvetet eller göra avkall på smak och njutning”, säger studiens huvudförfattare professor Ciarán Forde.

Sensoriska signaler kan styra portionsstorlek

Studien, som genomfördes vid Human Nutrition Research Unit vid Wageningen University, är den första som på ett kontrollerat sätt visar att texturdrivna skillnader i ätande kan ha långsiktigt genomslag på energiintaget från ultraprocessade dieter.

Forskarna menar att resultaten hjälper till att förklara varför ultraprocessad mat ofta kopplas till högre energiintag och viktuppgång. Samtidigt öppnar fynden för nya vägar att påverka måltidsbeteenden genom att utforma livsmedel och måltider med sensoriska egenskaper som främjar långsammare ätande.

– ”Våra resultat visar den centrala rollen för sensoriska signaler i regleringen av måltidsstorlek och belyser möjligheten att använda måltidens textur för att påverka ätbeteenden över tid”, säger Forde.

Studien har ännu inte publicerats i en vetenskaplig tidskrift, men resultaten presenterades på American Society for Nutrition-konferensen NUTRITION 2025 i Florida den 2 juni 2025. Läs mer HÄR.