Livsmedel

Matsvinnet på äldreboenden ökar

I snitt kastades 114 gram mat per lunchportion på äldreboenden förra året. Det är en tydlig ökning jämfört med två år tidigare, enligt Livsmedelsverkets senaste kartläggning

Nina Granberg 5 september, 2025 • Uppdaterades 7 oktober, 2025 • 1 minuts läsning

Eftersom undernäring är vanligt bland sköra äldre personer är utvecklingen allvarlig. Livsmedelsverket framhåller att rutinerna behöver ses över. Större portioner vid få tillfällen under dagen kan bidra till att maten inte äts upp. I stället kan mindre måltider, spridda över dagen, vara en bättre lösning.

– Att främja aptit och matglädje så att mer av den serverade maten äts upp behöver prioriteras. På så sätt kan vi öka förutsättningarna för friskare äldre, säger Karin Fritz, matsvinnsexpert på Livsmedelsverket.

Myndigheten rekommenderar kommunerna att bland annat förbättra måltidsmiljön, individanpassa maten, involvera de äldre i besluten och samarbeta närmare mellan kök och vårdpersonal.

Fakta: Kartläggningen

Detta var Livsmedelsverkets fjärde nationella kartläggning av matsvinn från luncher i särskilda boenden.

70 kommuner rapporterade in data 2024 (60 kommuner år 2022)
Endast 25 av de 70 kommunerna följer upp den faktiska matkonsumtionen

Läs rapporten: Livsmedelsverket (2025). Matsvinn i kommunala äldreboenden. Kartläggning av matsvinnet 2024

Forskning

Matkassar i vården kopplas till bättre hälsa

Näringsrik mat måste också vara möjlig att få hem. En ny amerikansk studie kopplar långvarigt stöd med växtbaserade matkassar till gynnsammare utveckling av blodtryck, vikt och BMI hos patienter med osäker tillgång till mat.

Redaktionen 16 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Hur kan vården hjälpa patienter som har svårt att ha råd med maten som rekommenderas? Vid en vårdcentral i Massachusetts erbjuds gratis matkassar som en del av ett så kallat Food Is Medicine-program.

En studie i Preventing Chronic Disease bygger på journaluppgifter från 68 vuxna som fick matkassar under i genomsnitt 2,7 år. Forskarna undersökte hur antalet mottagna kassar hängde samman med förändringar i hälsomått.

Kassarna innehöll frukt, grönsaker, bönor och/eller nötsmör samt fullkorn. En dietist vägledde ursprungligen livsmedelsvalen utifrån amerikanska kostråd. Mängden skulle motsvara tre måltider om dagen för varje hushållsmedlem under en vecka.

Fler mottagna kassar var förknippade med gynnsammare utveckling av diastoliskt blodtryck, vikt och BMI. Däremot sågs ingen statistiskt säkerställd förbättring av långtidsblodsockret, HbA1c.

Långvarigt stöd väcker frågor

Studien saknar kontrollgrupp och kan inte fastställa att maten orsakade förbättringarna. Andra förändringar, exempelvis i läkemedelsbehandling eller levnadsvanor, kan ha påverkat resultaten. Kassarna var heller inte individuellt anpassade efter patienternas sjukdomar.

Forskarna efterlyser randomiserade studier och lyfter långvariga insatser som ett fortsatt forskningsspår.

För dietister väcker studien en praktisk fråga: vilket stöd behövs för att patienter ska kunna omsätta kostråden i vardagen när ekonomin begränsar matvalen?

Källa: Mirsky JB et al. Plant-Based Medically Tailored Groceries From a Food Pantry and Adult Cardiometabolic Outcomes. Preventing Chronic Disease, 2026.

Debatt

Kompetensbeskrivning för dietist – ett viktigt steg för vår profession

För första gången finns nu en svensk kompetensbeskrivning för oss legitimerade dietister – ett viktigt och mycket efterlängtat steg för vår profession.

Rebeka Bereczky Veress 15 oktober, 2026 • 3 minuters läsning

Dietistyrket rymmer en närmast unik bredd. I dag finns vi inom regional, kommunal och privat hälso- och sjukvård, mödra- och barnhälsovård och elevhälsa, liksom i strategiska roller inom äldreomsorg,...