Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Livsmedel

Matsvinnet fortsätter att minska

De svenska hushållens matsvinn fortsätter att minska liksom livsmedelsbutikernas, det visar ny statistik från Naturvårdsverket. Flera stora satsningar och en allt högre medvetenhet bland konsumenter … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

De svenska hushållens matsvinn fortsätter att minska liksom livsmedelsbutikernas, det visar ny statistik från Naturvårdsverket. Flera stora satsningar och en allt högre medvetenhet bland konsumenter anses ha bidragit till minskningen.

De svenska hushållens matsvinn var 15 kilo per person 2021, vilket är en minskning med två kilo per person jämfört med 2020. Redan då hade det sjunkit från 19 kilo per person 2018. Det innebär en total minskning på cirka 40 000 ton på bara några år.

Utöver detta hälls dessutom 18 kilo mat och dryck ut i vasken, per person och år. De produkter som oftast hälls ut är kaffe, te och mejeriprodukter.

– Det slängs fortfarande för mycket mat i onödan, men det är glädjande att den positiva trenden håller i sig och vi kan se att allt fler konsumenter tar till sig vårt budskap. Fler är medvetna om hur viktigt det är att minska sitt matsvinn, säger Karin Fritz, matsvinnsexpert på Livsmedelsverket.

En annan nyhet i den senaste statistiken är att även livsmedelsavfallet från livsmedelsbutikerna har sjunkit mellan 2020 och 2021. Detta samtidigt som försäljningen av varor var oförändrad.

Frukt och grönt utgör totalt en tredjedel av det som slängs mest av i butikerna. Därefter följer mejeri, bröd och kött och chark.

Livsmedelsverket har tillsammans med Naturvårdsverket och Jordbruksverket ett pågående regeringsuppdrag att påverka aktörer i hela kedjan att minska sitt matsvinn. En viktig del är att arbeta för ett förändrat beteende hos konsumenterna, så att matsvinnet minskar.

– Vi har fortfarande en lång väg att gå. Men det är glädjande att hushållen fortsätter att minska sitt matsvinn samtidigt som vi också börjar se effekter i fler delar av livsmedelskedjan, säger Karin Fritz.

Stock.adobe.com


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.