Forskning

Matreklam gör det svårt att välja rätt

Många tror att ansvaret för att välja hälsosam mat ligger enbart hos individen. Dagens matmiljö förespråkar dock alldeles för mycket av den mat som bidrar … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Många tror att ansvaret för att välja hälsosam mat ligger enbart hos individen. Dagens matmiljö förespråkar dock alldeles för mycket av den mat som bidrar till negativ utveckling av folkhälsan.

Dagens matmiljö associeras med högre risk för övervikt/obesitas, diabetes typ 2, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom och cancer. Reklam som främjar ohälsosam, näringsfattig mat (snabbmat, läsk, sötsaker) framför hälsosam och näringsrik mat (frukt, grönsaker, fisk, fiberrika livsmedel) formar preferenser och val och gör det mycket svårare för både unga och vuxna att göra egna hälsosamma matval.

En nyligen publicerad rapport av Hjärt-Lungfonden, UNICEF Sverige och Karolinska Institutet belyser en avgörande, bidragande faktor till ohälsosamma matvanor i Sverige från ett folkhälsoperspektiv och med barn i fokus. Studien utforskade barnens matmiljö, deras faktiska exponering för matreklam och deras upplevelser och tankar om matreklam. Barnen fotograferade all utomhusreklam för mat som de stötte på i sitt dagliga liv.

Ungefär 80 procent av all matreklam utomhus marknadsförde ultraprocessade livsmedel, något som stämmer bra med tidigare svensk och internationell forskning. Detta bidrar till att svenskar har konsumerat allt mer av dessa livsmedel under de senaste decennierna. Det visade även att 74 procent av alla specialerbjudande (exempelvis köp 3 betala för 2 eller specialpris) var för ultraprocessad mat eller dryck.

Andelen matreklam för frukt, grönsaker, bär, fisk eller skaldjur låg runt 20 procent. Barnen var förvånade över den mängd matreklam som omgav dem och beskrev hur de lockas till ökad konsumtion genom rabatter för ultraprocessade livsmedel.

Rapportens huvudresultat väcker stark oro kring den matmiljö som barn och vuxna i Sverige utsätts för. Det påpekas att det behövs åtgärder från svenska politiker för att bättre skydda barn från dåliga matvanor som framhävs av matreklam.

Länk till rapporten: In your face – om barns matmiljö och exponering för matreklam – UNICEF Sverige.

Text: Vasiliki Karagianni, Leg. Dietist & Nutritionist

Stock.adobe.com

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.