Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Obesitas

Mätplatta bra vid övervikt och obesitas hos barn

Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen på Norrtälje sjukhus har börjat använda en mätplatta i hemmet för att öka barnets och föräldrarnas motivation till förändring. Hos en majoritet av de patienter som har använt mätplattan syns ett lägre eller stabiliserat BMI.

20 november, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
Mätplatta bra vid övervikt och obesitas hos barn

Foto: Pressbild

Mätplattan ser ut som en våg, men visar inga siffror. När patienten ställer sig på den i hemmet registreras data i en app som föräldrarna och barnet har tillgång till. Informationen innehåller inga siffror, utan består av ett diagram där det syns om barnet är inom sitt målviktsområde.

Information skickas också till mottagningen där sjuksköterskan följer barnets BMI-utveckling. I appen finns möjlighet att chatta med mottagningen om frågor eller problem uppstår.

– Mätplattan är ett digitalt kompletterande verktyg som vi tar till när vi ser ett behov av lite extra motivation, förklarar sjuksköterskan Hillevi Andersson.

I appen kan man direkt se om de förändringar man gjort givit resultat. Barnläkaren Ellinor Ristoff är nöjd med verktyget, och säger att den snabba feedbacken är positiv för många.

– Annars får man kanske vänta mellan en och tre månader på att se resultatet av de förändringar man gör. 

Oftast kommer barn med övervikt eller obesitas till mottagningen via en remiss från BVC eller elevhälsan i skolan. Tillsammans gör man en plan som passar barnet. Hälsosamtal, telefonavstämningar, videomöten och fysiska besök är en del av behandlingen. I de fall det passar och familjen tycker att det är en bra idé kan mätplattan bli aktuell. 

Genom datan ser mottagningen om resultaten sticker i väg mycket åt fel håll och kan då ta kontakt med familjen för att höra hur det går. Målet är att barnet ska ställa sig på plattan varje dag, men på mottagningen är man noga med att det ska kännas bra. Det är också viktigt att undvika känslan av misslyckande. 

Hos en majoritet av de patienter som har använt mätplattan syns ett lägre eller stabiliserat BMI. Just nu är det ett 40-tal barn som har en platta hemma. Mätplattan går att använda på barn från tre år, men på barn- och ungdomsmedicinska mottagningen ser man framför allt behovet hos lite äldre barn.

– Tonåringar är en grupp där det är svårare att få positiva resultat. De bestämmer mer själva och de kanske har egna pengar som de kan köpa godis, mat och dryck för. Motivationen kan vara extra svår. Men för just den här gruppen fungerar plattan väldigt bra, säger Ellinor Ristoff. 

Hillevi Andersson, Ellinor Ristoff och Susann Janze är överens om att kunskapen om barnobesitas generellt är för låg, även i vården. 

– Obesitas är en sjukdomsdiagnos och man har rätt till vård. Det är barnet och familjen som måste göra jobbet, men vi ska ge ett så bra stöd det bara går.

Övervikt och obesitas hos barn

  • Barns längd och vikt mäts regelbundet på barnavårdscentralen och inom elevhälsan. Längden och vikten läggs sedan in i en speciell tabell med kurvor. Längden och vikten ska helst följa vissa kurvor i tabellen. Med hjälp av kurvorna kan man få en god vägledning om ett barn har övervikt eller obesitas.
  • Övervikt är inte en sjukdom men kan påverka barnets hälsa negativt. Det är inte skadligt att vara lite överviktig om barnet äter bra mat och har bra vanor för träning och rörelse. Om barnet fortsätter att öka i vikt så kan hen få obesitas. Det är en sjukdom.
  • Obesitas ger en ökad risk att få andra sjukdomar och besvär. Risken att få besvär ökar ju högre vikten är. De närstående vuxna behöver därför hjälpa barnet till hälsosammare levnadsvanor redan under barndomen. Ibland behövs även behandling från vården. Det beror på att många barn med obesitas får obesitas även som vuxna om de inte får vård tidigt.

  • Dela artikeln

    Digital tidning

    Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

    I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

    Dietisten
    Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
    Aktuellt Nummer

    Dela artikeln

    Nutrition

    Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

    När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

    Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
    Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
    IMG_1028

    Foto: IMG_1028

    De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

    Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

    Synen på kött skiljer sig åt

    Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

    Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

    Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

    Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

    Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

    Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

    Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

    Politiska intressen påverkar

    Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

    Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

    Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

    Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

    • Vad är NNR2023?
      De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
    • Fokus:
      Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
    • Hälsa & hållbarhet:
      Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
    • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
      Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
    • Utmaningar:
      Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.