Obesitas

Mätplatta bra vid övervikt och obesitas hos barn

Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen på Norrtälje sjukhus har börjat använda en mätplatta i hemmet för att öka barnets och föräldrarnas motivation till förändring. Hos en majoritet av de patienter som har använt mätplattan syns ett lägre eller stabiliserat BMI.

20 november, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Mätplattan ser ut som en våg, men visar inga siffror. När patienten ställer sig på den i hemmet registreras data i en app som föräldrarna och barnet har tillgång till. Informationen innehåller inga siffror, utan består av ett diagram där det syns om barnet är inom sitt målviktsområde.

Information skickas också till mottagningen där sjuksköterskan följer barnets BMI-utveckling. I appen finns möjlighet att chatta med mottagningen om frågor eller problem uppstår.

– Mätplattan är ett digitalt kompletterande verktyg som vi tar till när vi ser ett behov av lite extra motivation, förklarar sjuksköterskan Hillevi Andersson.

I appen kan man direkt se om de förändringar man gjort givit resultat. Barnläkaren Ellinor Ristoff är nöjd med verktyget, och säger att den snabba feedbacken är positiv för många.

– Annars får man kanske vänta mellan en och tre månader på att se resultatet av de förändringar man gör.

Oftast kommer barn med övervikt eller obesitas till mottagningen via en remiss från BVC eller elevhälsan i skolan. Tillsammans gör man en plan som passar barnet. Hälsosamtal, telefonavstämningar, videomöten och fysiska besök är en del av behandlingen. I de fall det passar och familjen tycker att det är en bra idé kan mätplattan bli aktuell.

Genom datan ser mottagningen om resultaten sticker i väg mycket åt fel håll och kan då ta kontakt med familjen för att höra hur det går. Målet är att barnet ska ställa sig på plattan varje dag, men på mottagningen är man noga med att det ska kännas bra. Det är också viktigt att undvika känslan av misslyckande.

Hos en majoritet av de patienter som har använt mätplattan syns ett lägre eller stabiliserat BMI. Just nu är det ett 40-tal barn som har en platta hemma. Mätplattan går att använda på barn från tre år, men på barn- och ungdomsmedicinska mottagningen ser man framför allt behovet hos lite äldre barn.

– Tonåringar är en grupp där det är svårare att få positiva resultat. De bestämmer mer själva och de kanske har egna pengar som de kan köpa godis, mat och dryck för. Motivationen kan vara extra svår. Men för just den här gruppen fungerar plattan väldigt bra, säger Ellinor Ristoff.

Hillevi Andersson, Ellinor Ristoff och Susann Janze är överens om att kunskapen om barnobesitas generellt är för låg, även i vården.

– Obesitas är en sjukdomsdiagnos och man har rätt till vård. Det är barnet och familjen som måste göra jobbet, men vi ska ge ett så bra stöd det bara går.

Övervikt och obesitas hos barn

Barns längd och vikt mäts regelbundet på barnavårdscentralen och inom elevhälsan. Längden och vikten läggs sedan in i en speciell tabell med kurvor. Längden och vikten ska helst följa vissa kurvor i tabellen. Med hjälp av kurvorna kan man få en god vägledning om ett barn har övervikt eller obesitas.

Övervikt är inte en sjukdom men kan påverka barnets hälsa negativt. Det är inte skadligt att vara lite överviktig om barnet äter bra mat och har bra vanor för träning och rörelse. Om barnet fortsätter att öka i vikt så kan hen få obesitas. Det är en sjukdom.

Obesitas ger en ökad risk att få andra sjukdomar och besvär. Risken att få besvär ökar ju högre vikten är. De närstående vuxna behöver därför hjälpa barnet till hälsosammare levnadsvanor redan under barndomen. Ibland behövs även behandling från vården. Det beror på att många barn med obesitas får obesitas även som vuxna om de inte får vård tidigt.

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.

Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • Uppdaterades 21 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.