Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Obesitas

Mätplatta bra vid övervikt och obesitas hos barn

Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen på Norrtälje sjukhus har börjat använda en mätplatta i hemmet för att öka barnets och föräldrarnas motivation till förändring. Hos en majoritet av de patienter som har använt mätplattan syns ett lägre eller stabiliserat BMI.

20 november, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
Mätplatta bra vid övervikt och obesitas hos barn

Foto: Pressbild

Mätplattan ser ut som en våg, men visar inga siffror. När patienten ställer sig på den i hemmet registreras data i en app som föräldrarna och barnet har tillgång till. Informationen innehåller inga siffror, utan består av ett diagram där det syns om barnet är inom sitt målviktsområde.

Information skickas också till mottagningen där sjuksköterskan följer barnets BMI-utveckling. I appen finns möjlighet att chatta med mottagningen om frågor eller problem uppstår.

– Mätplattan är ett digitalt kompletterande verktyg som vi tar till när vi ser ett behov av lite extra motivation, förklarar sjuksköterskan Hillevi Andersson.

I appen kan man direkt se om de förändringar man gjort givit resultat. Barnläkaren Ellinor Ristoff är nöjd med verktyget, och säger att den snabba feedbacken är positiv för många.

– Annars får man kanske vänta mellan en och tre månader på att se resultatet av de förändringar man gör. 

Oftast kommer barn med övervikt eller obesitas till mottagningen via en remiss från BVC eller elevhälsan i skolan. Tillsammans gör man en plan som passar barnet. Hälsosamtal, telefonavstämningar, videomöten och fysiska besök är en del av behandlingen. I de fall det passar och familjen tycker att det är en bra idé kan mätplattan bli aktuell. 

Genom datan ser mottagningen om resultaten sticker i väg mycket åt fel håll och kan då ta kontakt med familjen för att höra hur det går. Målet är att barnet ska ställa sig på plattan varje dag, men på mottagningen är man noga med att det ska kännas bra. Det är också viktigt att undvika känslan av misslyckande. 

Hos en majoritet av de patienter som har använt mätplattan syns ett lägre eller stabiliserat BMI. Just nu är det ett 40-tal barn som har en platta hemma. Mätplattan går att använda på barn från tre år, men på barn- och ungdomsmedicinska mottagningen ser man framför allt behovet hos lite äldre barn.

– Tonåringar är en grupp där det är svårare att få positiva resultat. De bestämmer mer själva och de kanske har egna pengar som de kan köpa godis, mat och dryck för. Motivationen kan vara extra svår. Men för just den här gruppen fungerar plattan väldigt bra, säger Ellinor Ristoff. 

Hillevi Andersson, Ellinor Ristoff och Susann Janze är överens om att kunskapen om barnobesitas generellt är för låg, även i vården. 

– Obesitas är en sjukdomsdiagnos och man har rätt till vård. Det är barnet och familjen som måste göra jobbet, men vi ska ge ett så bra stöd det bara går.

Övervikt och obesitas hos barn

  • Barns längd och vikt mäts regelbundet på barnavårdscentralen och inom elevhälsan. Längden och vikten läggs sedan in i en speciell tabell med kurvor. Längden och vikten ska helst följa vissa kurvor i tabellen. Med hjälp av kurvorna kan man få en god vägledning om ett barn har övervikt eller obesitas.
  • Övervikt är inte en sjukdom men kan påverka barnets hälsa negativt. Det är inte skadligt att vara lite överviktig om barnet äter bra mat och har bra vanor för träning och rörelse. Om barnet fortsätter att öka i vikt så kan hen få obesitas. Det är en sjukdom.
  • Obesitas ger en ökad risk att få andra sjukdomar och besvär. Risken att få besvär ökar ju högre vikten är. De närstående vuxna behöver därför hjälpa barnet till hälsosammare levnadsvanor redan under barndomen. Ibland behövs även behandling från vården. Det beror på att många barn med obesitas får obesitas även som vuxna om de inte får vård tidigt.

  • Dela artikeln

    Diabetes

    Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

    Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

    Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
    IMG_1364

    Foto: AdobeStock



    Forskning

    40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

    Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

    Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 19 december, 2025 1 minuts läsning
    AdobeStock_179140824

    Foto: AdobeStock

    Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

    Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

    I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

    Kombination ger kraftigt ökad risk

    Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

    Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

    ”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

    Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

    Läs mer om studien HÄR.



    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.