Obesitas

Mätplatta bra vid övervikt och obesitas hos barn

Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen på Norrtälje sjukhus har börjat använda en mätplatta i hemmet för att öka barnets och föräldrarnas motivation till förändring. Hos en majoritet av de patienter som har använt mätplattan syns ett lägre eller stabiliserat BMI.

20 november, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Mätplattan ser ut som en våg, men visar inga siffror. När patienten ställer sig på den i hemmet registreras data i en app som föräldrarna och barnet har tillgång till. Informationen innehåller inga siffror, utan består av ett diagram där det syns om barnet är inom sitt målviktsområde.

Information skickas också till mottagningen där sjuksköterskan följer barnets BMI-utveckling. I appen finns möjlighet att chatta med mottagningen om frågor eller problem uppstår.

– Mätplattan är ett digitalt kompletterande verktyg som vi tar till när vi ser ett behov av lite extra motivation, förklarar sjuksköterskan Hillevi Andersson.

I appen kan man direkt se om de förändringar man gjort givit resultat. Barnläkaren Ellinor Ristoff är nöjd med verktyget, och säger att den snabba feedbacken är positiv för många.

– Annars får man kanske vänta mellan en och tre månader på att se resultatet av de förändringar man gör.

Oftast kommer barn med övervikt eller obesitas till mottagningen via en remiss från BVC eller elevhälsan i skolan. Tillsammans gör man en plan som passar barnet. Hälsosamtal, telefonavstämningar, videomöten och fysiska besök är en del av behandlingen. I de fall det passar och familjen tycker att det är en bra idé kan mätplattan bli aktuell.

Genom datan ser mottagningen om resultaten sticker i väg mycket åt fel håll och kan då ta kontakt med familjen för att höra hur det går. Målet är att barnet ska ställa sig på plattan varje dag, men på mottagningen är man noga med att det ska kännas bra. Det är också viktigt att undvika känslan av misslyckande.

Hos en majoritet av de patienter som har använt mätplattan syns ett lägre eller stabiliserat BMI. Just nu är det ett 40-tal barn som har en platta hemma. Mätplattan går att använda på barn från tre år, men på barn- och ungdomsmedicinska mottagningen ser man framför allt behovet hos lite äldre barn.

– Tonåringar är en grupp där det är svårare att få positiva resultat. De bestämmer mer själva och de kanske har egna pengar som de kan köpa godis, mat och dryck för. Motivationen kan vara extra svår. Men för just den här gruppen fungerar plattan väldigt bra, säger Ellinor Ristoff.

Hillevi Andersson, Ellinor Ristoff och Susann Janze är överens om att kunskapen om barnobesitas generellt är för låg, även i vården.

– Obesitas är en sjukdomsdiagnos och man har rätt till vård. Det är barnet och familjen som måste göra jobbet, men vi ska ge ett så bra stöd det bara går.

Övervikt och obesitas hos barn

Barns längd och vikt mäts regelbundet på barnavårdscentralen och inom elevhälsan. Längden och vikten läggs sedan in i en speciell tabell med kurvor. Längden och vikten ska helst följa vissa kurvor i tabellen. Med hjälp av kurvorna kan man få en god vägledning om ett barn har övervikt eller obesitas.

Övervikt är inte en sjukdom men kan påverka barnets hälsa negativt. Det är inte skadligt att vara lite överviktig om barnet äter bra mat och har bra vanor för träning och rörelse. Om barnet fortsätter att öka i vikt så kan hen få obesitas. Det är en sjukdom.

Obesitas ger en ökad risk att få andra sjukdomar och besvär. Risken att få besvär ökar ju högre vikten är. De närstående vuxna behöver därför hjälpa barnet till hälsosammare levnadsvanor redan under barndomen. Ibland behövs även behandling från vården. Det beror på att många barn med obesitas får obesitas även som vuxna om de inte får vård tidigt.

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Folkhälsa

Matvanor i ekonomisk utsatthet - nytt projekt ska minska ohälsa

Nu startar Mat för ett inkluderande samhälle, ett förberedelseprojekt som ska bidra till mer jämlika matvanor genom att ta avstamp i människors faktiska levnadsvillkor.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 5 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).

– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.