Obesitas

Mätplatta bra vid övervikt och obesitas hos barn

Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen på Norrtälje sjukhus har börjat använda en mätplatta i hemmet för att öka barnets och föräldrarnas motivation till förändring. Hos en majoritet av de patienter som har använt mätplattan syns ett lägre eller stabiliserat BMI.

20 november, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Mätplattan ser ut som en våg, men visar inga siffror. När patienten ställer sig på den i hemmet registreras data i en app som föräldrarna och barnet har tillgång till. Informationen innehåller inga siffror, utan består av ett diagram där det syns om barnet är inom sitt målviktsområde.

Information skickas också till mottagningen där sjuksköterskan följer barnets BMI-utveckling. I appen finns möjlighet att chatta med mottagningen om frågor eller problem uppstår.

– Mätplattan är ett digitalt kompletterande verktyg som vi tar till när vi ser ett behov av lite extra motivation, förklarar sjuksköterskan Hillevi Andersson.

I appen kan man direkt se om de förändringar man gjort givit resultat. Barnläkaren Ellinor Ristoff är nöjd med verktyget, och säger att den snabba feedbacken är positiv för många.

– Annars får man kanske vänta mellan en och tre månader på att se resultatet av de förändringar man gör.

Oftast kommer barn med övervikt eller obesitas till mottagningen via en remiss från BVC eller elevhälsan i skolan. Tillsammans gör man en plan som passar barnet. Hälsosamtal, telefonavstämningar, videomöten och fysiska besök är en del av behandlingen. I de fall det passar och familjen tycker att det är en bra idé kan mätplattan bli aktuell.

Genom datan ser mottagningen om resultaten sticker i väg mycket åt fel håll och kan då ta kontakt med familjen för att höra hur det går. Målet är att barnet ska ställa sig på plattan varje dag, men på mottagningen är man noga med att det ska kännas bra. Det är också viktigt att undvika känslan av misslyckande.

Hos en majoritet av de patienter som har använt mätplattan syns ett lägre eller stabiliserat BMI. Just nu är det ett 40-tal barn som har en platta hemma. Mätplattan går att använda på barn från tre år, men på barn- och ungdomsmedicinska mottagningen ser man framför allt behovet hos lite äldre barn.

– Tonåringar är en grupp där det är svårare att få positiva resultat. De bestämmer mer själva och de kanske har egna pengar som de kan köpa godis, mat och dryck för. Motivationen kan vara extra svår. Men för just den här gruppen fungerar plattan väldigt bra, säger Ellinor Ristoff.

Hillevi Andersson, Ellinor Ristoff och Susann Janze är överens om att kunskapen om barnobesitas generellt är för låg, även i vården.

– Obesitas är en sjukdomsdiagnos och man har rätt till vård. Det är barnet och familjen som måste göra jobbet, men vi ska ge ett så bra stöd det bara går.

Övervikt och obesitas hos barn

Barns längd och vikt mäts regelbundet på barnavårdscentralen och inom elevhälsan. Längden och vikten läggs sedan in i en speciell tabell med kurvor. Längden och vikten ska helst följa vissa kurvor i tabellen. Med hjälp av kurvorna kan man få en god vägledning om ett barn har övervikt eller obesitas.

Övervikt är inte en sjukdom men kan påverka barnets hälsa negativt. Det är inte skadligt att vara lite överviktig om barnet äter bra mat och har bra vanor för träning och rörelse. Om barnet fortsätter att öka i vikt så kan hen få obesitas. Det är en sjukdom.

Obesitas ger en ökad risk att få andra sjukdomar och besvär. Risken att få besvär ökar ju högre vikten är. De närstående vuxna behöver därför hjälpa barnet till hälsosammare levnadsvanor redan under barndomen. Ibland behövs även behandling från vården. Det beror på att många barn med obesitas får obesitas även som vuxna om de inte får vård tidigt.

Forskning

AI kan spela större roll i nutritionsbedömningen

Artificiell intelligens kan användas för att identifiera patienter med nutritionsrisk, analysera kroppssammansättning och ge stöd i kliniska beslut. En ny forskningsöversikt beskriver stora möjligheter för AI inom klinisk nutrition – men också risker och behovet av fortsatt mänsklig kontroll.

Redaktionen 16 september, 2026 • 3 minuters läsning

Artificiell intelligens har på kort tid blivit en del av många områden inom hälso- och sjukvården. Nu utvecklas också tillämpningar som riktar sig specifikt mot klinisk nutrition.

I en ny översikt i Current Opinion in Clinical Nutrition and Metabolic Care går forskare igenom hur AI kan användas från screening och nutritionsbedömning till kliniskt beslutsstöd och uppföljning.

En grundläggande möjlighet är att snabbt bearbeta mycket stora mängder patientdata. Genom att kombinera exempelvis journaluppgifter, laboratorievärden, bilddiagnostik och annan klinisk information kan algoritmer hitta mönster som kan vara svåra att upptäcka manuellt.

Kan upptäcka nutritionsrisk

Ett användningsområde är screening och tidig identifiering av patienter som löper risk för undernäring eller nutritionsrelaterade komplikationer.

AI-baserade modeller kan analysera stora databaser med patientinformation och användas för att förutsäga vilka patienter som har störst risk att utveckla problem. Det skulle kunna ge vårdpersonal möjlighet att sätta in nutritionsåtgärder tidigare.

Forskarna lyfter också fram användningen av medicinska bilder. Datortomografibilder som redan tagits av andra medicinska skäl innehåller information om bland annat patientens muskelmassa. Med hjälp av AI kan bilder analyseras automatiskt för att identifiera låg muskelmassa och sarkopeni och bidra till bedömningen av patientens risk och prognos.

Tekniken kan därmed göra information som redan finns i vården användbar även för nutritionsbedömningen.

Från bedömning till beslut

Nästa steg är kliniskt beslutsstöd. Genom att väga samman stora mängder information skulle AI-system exempelvis kunna bidra till att identifiera patienter som behöver nutritionsbehandling och ge underlag för mer individualiserade beslut.

I intensivvården, där patienternas tillstånd kan förändras snabbt och stora mängder data genereras kontinuerligt, ser forskarna särskilt stora möjligheter.

AI kan också användas för att förutsäga nutritionsrelaterade komplikationer och patientutfall. På sikt kan sådana system bidra till en mer individualiserad nutritionsbehandling, där rekommendationerna i större utsträckning anpassas efter den enskilda patientens tillstånd och riskprofil.

Kräver stora mängder bra data

Men möjligheterna kommer med tydliga begränsningar. AI-system är beroende av de data de tränats och testats på. Om underlaget är bristfälligt eller inte representerar de patienter som systemet senare används för finns risk för missvisande resultat.

För att utveckla tillförlitliga modeller behövs därför stora och välstrukturerade datamängder samt samarbete mellan kliniker, forskare och experter på dataanalys.

Det behövs också klinisk validering. Ett system som fungerar bra i en forskningsmiljö eller för en viss patientgrupp behöver inte automatiskt fungera lika bra i en annan vårdmiljö.

Stöd – inte ersättning för klinisk kompetens

Forskarna ser en betydande potential för AI att förändra den kliniska nutritionen, framför allt genom bättre screening, riskbedömning och mer individualiserade beslut.

Samtidigt behöver införandet ske under noggrann uppföljning. Målet är inte att ersätta den kliniska bedömningen utan att ge vårdprofessionen ytterligare information och beslutsstöd.

För dietisten väcker utvecklingen därför frågor som går utöver själva tekniken. Om en algoritm identifierar en patient som undernärd eller föreslår en nutritionsåtgärd behöver någon fortfarande kunna värdera resultatet i sitt kliniska sammanhang.

Ju mer avancerade beslutsstöden blir, desto viktigare blir därmed också frågan om vilken kunskap dietisten behöver för att förstå när AI hjälper – och när den riskerar att leda fel.

Källa: Singer P., Slavin Kish M. & Raphaeli O. Artificial intelligence in nutritional assessment and decision making. Current Opinion in Clinical Nutrition and Metabolic Care, 2026; 29(5):434–440.

Forskning

”Eating jetlag” kopplas till hjärt-kärlsjukdom

Att äta på olika tider under arbetsdagar och lediga dagar kan ha betydelse för hjärt-kärlhälsan. I en stor fransk studie var större variationer i måltidstider kopplade till högre risk för hjärt-kärlsjukdom hos män – även när forskarna tog hänsyn till bland annat kostkvalitet och sömn.

Redaktionen 14 september, 2026 • 3 minuters läsning

Vad vi äter har länge stått i centrum för kostforskningen. På senare år har intresset också ökat för när vi äter och hur måltidernas timing samspelar med kroppens dygnsrytm.

Nu har forskare från den stora franska NutriNet-Santé-studien undersökt fenomenet ”eating jetlag” – skillnaden mellan tidpunkten för måltider under arbetsdagar och lediga dagar.

Studien omfattade 104 806 vuxna, varav 79 procent var kvinnor. Deltagarnas medelålder vid studiens början var knappt 43 år och de följdes under en median på drygt åtta år.

Mätte första och sista intaget

Deltagarna fick vid upprepade tillfällen registrera allt de åt och drack under 24 timmar. Forskarna använde tidpunkterna för dagens första och sista energiintag för att beräkna mitten av varje deltagares dagliga ”ätfönster”.

Därefter jämfördes denna tidpunkt mellan arbetsdagar och lediga dagar. Ju större förskjutningen var, desto större var deltagarens så kallade eating jetlag.

Forskarna delade också in deltagarna efter om de åt ungefär samma tider under arbetsdagar och lediga dagar, försköt sitt ätande till senare tider när de var lediga eller i stället åt tidigare.

Drygt 70 procent behöll ungefär samma måltidsrytm. Omkring en fjärdedel försköt ätandet till senare tider under lediga dagar, medan knappt fem procent åt tidigare.

Samband sågs hos män

Under uppföljningen analyserade forskarna förekomsten av hjärt-kärlsjukdom, inklusive kranskärlssjukdom och cerebrovaskulär sjukdom.

Hos män var större eating jetlag kopplat till 14 procent högre risk för hjärt-kärlsjukdom och 21 procent högre risk för kranskärlssjukdom.

Män som försköt sitt ätande mer än en timme till tidigare tider under lediga dagar hade högre risk för både hjärt-kärlsjukdom och kranskärlssjukdom jämfört med dem som höll ungefär samma tider. Även en förskjutning till senare tider var kopplad till högre risk för kranskärlssjukdom.

Motsvarande tydliga samband sågs inte hos kvinnor.

Resultaten kvarstod efter att forskarna justerat analyserna för en rad faktorer, däribland ålder, fysisk aktivitet, rökning, alkoholintag, kostkvalitet och sömn.

Dygnsrytmen kan spela roll

En möjlig förklaring är kroppens cirkadiska rytm. Kroppens biologiska klockor påverkar bland annat glukosomsättning, blodtryck, hormonproduktion och metabolism. Om tidpunkterna för matintag regelbundet flyttas fram och tillbaka skulle det kunna bidra till en störning av dessa rytmer.

Men forskarna betonar att studien är observationell. Den kan därför inte visa att oregelbundna måltidstider i sig orsakar hjärt-kärlsjukdom.

Det är också oklart varför sambanden framför allt sågs hos män. Deltagarna i NutriNet-Santé är frivilliga och gruppen bestod till stor del av kvinnor, vilket också behöver vägas in när resultaten tolkas.

Forskarna menar att resultaten behöver bekräftas i andra populationer innan regelbundna måltidstider kan rekommenderas som en specifik strategi för att förebygga hjärt-kärlsjukdom. Studien bidrar samtidigt till ett växande forskningsområde där frågan inte bara är vad och hur mycket vi äter – utan också när vi äter.

Källa: Le Folcalvez X. et al. Eating jetlag based on meal timing discrepancies and risk of cardiovascular disease using the prospective cohort NutriNet-Santé. Communications Medicine, 2026.