Livsmedel

Matcha – hälsodryck eller hajp?

Det gröna tepulvret matcha är en stor trend på sociala medier, cafémenyer och inom wellnesskulturen. Men hur mycket av hälsohajpen stöds egentligen av forskning?

Nina Granberg 12 maj, 2026 • Uppdaterades 19 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Matcha görs av skuggodlade gröna teblad som mals till ett fint pulver. Till skillnad från vanligt grönt te dricker man hela bladet, vilket gör att man får i sig mer av vissa ämnen, bland annat polyfenoler och koffein.

– Kaffe och te, inklusive matcha, innehåller mycket polyfenoler. De kan gynna tarmhälsan eftersom de fungerar som näring för goda tarmbakterier, säger Emily Leeming, dietist och forskare inom mikrobiom vid King’s College London, till brittiska BBC.

Vissa mindre studier tyder på att daglig konsumtion av matcha kan öka mångfalden av tarmbakterier, men forskningen är fortfarande begränsad.

Kan påverka hjärt-kärlhälsan

Matcha innehåller höga halter av katechiner, en grupp polyfenoler med antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper. Det finns viss forskning som tyder på att dessa ämnen kan bidra till lägre blodtryck och kolesterolnivåer, särskilt hos personer med förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom.

Samtidigt betonar dietisten Bahee Van de Bor, talesperson för British Dietetic Association, att vanligt grönt te sannolikt ger liknande effekter.

– Det finns betydligt mer forskning kring grönt te och hjärt-kärlhälsa än kring matcha specifikt, säger hon till BBC.

Koffein med lugnande effekt?

En annan anledning till matchans popularitet är kombinationen av koffein och aminosyran L-teanin. Enligt Justin Roberts, professor i nutritionsfysiologi vid Anglia Ruskin University, kan ämnena balansera varandra.

– Du får koffeinets stimulerande effekt men också den avslappnande effekten från L-teanin. Det kan förklara varför vissa upplever att de kan fokusera längre när de dricker matcha.

Det finns även studier som antyder möjliga positiva effekter på koncentration, vakenhet och stressnivåer.

Koffeinhalten varierar dock beroende på mängden pulver. En tesked matcha, cirka 1–2 gram, kan innehålla mellan 35 och 70 milligram koffein, men större mängder kan ge mer koffein än en kopp kaffe.

”Superfood” saknar vetenskaplig betydelse

Flera experter varnar samtidigt för överdrivna hälsopåståenden kring matcha som ”superfood” och liknande.

– Många av påståendena om matcha är överdrivna av marknadsföring, säger Emily Leeming.

Särskilt försiktig bör man vara med påståenden om förbättrad blodsockerkontroll och insulinkänslighet, eftersom mycket av forskningen bygger på djurstudier snarare än studier på människor.

Experterna betonar också att en enskild dryck inte kan kompensera för brister i den övriga kosten.

Bahee Van de Bor lyfter även en annan aspekt: kosttillskott med koncentrerade grönt te-extrakt har i sällsynta fall kopplats till leverskador. Risken gäller främst högkoncentrerade tillskott snarare än vanlig matchadryck.

Sammanfattningsvis tyder forskningen på att matcha kan vara ett hälsosamt alternativ för den som tycker om smaken, men att drycken knappast är unik. Liknande polyfenoler och antioxidativa ämnen finns även i vanligt grönt te, svart te, yerba mate och kakao.

Kostråd & riktlinjer

800 000 äldre riskerar undernäring – Livsmedelsverket presenterar tio åtgärder

Nästan var tredje äldre i Sverige riskerar att bli undernärd. Nu presenterar Livsmedelsverket ett nytt kunskapsstöd med tio åtgärder som ska hjälpa kommuner och regioner att förebygga undernäring bland äldre. Dietisternas riksförbund välkomnar förslagen men betonar att de kräver tillgång till dietistkompetens för att kunna genomföras i praktiken.

Nina Granberg 17 juni, 2026 • Uppdaterades 24 juni, 2026 • 3 minuters läsning

Nya beräkningar från Karolinska institutet, gjorda på uppdrag av Livsmedelsverket, visar att omkring 100 000 äldre personer i Sverige är undernärda. Ytterligare 800 000 bedöms ha risk för undernäring.

Enligt de hälsoekonomiska beräkningarna medför undernäring och risk för undernäring uppskattningsvis 7 miljarder kronor i ökade vård- och omsorgskostnader varje år.

– Det här är första gången vi har en tydlig bild av hur omfattande problemet är i Sverige. Undernäring går i många fall att förebygga, men det kräver att flera aktörer agerar tillsammans, tidigt och systematiskt, säger Susanna Kugelberg, folkhälsonutritionist på Livsmedelsverket.

Mer än maten på tallriken

De tio åtgärderna presenteras i en policy brief riktad till beslutsfattare i kommuner och regioner. Syftet är att stärka det strategiska arbetet med mat och måltider inom äldreomsorgen.

Flera av förslagen handlar om organisation, ansvarsfördelning och samverkan, inte bara om maten i sig. Bland annat lyfts behovet av tvärsektoriell samverkan, individanpassat måltidsstöd, utbildning om matens betydelse och ökad samverkan mellan kommun och region.

Livsmedelsverket lyfter också fram att risken för undernäring ökar med stigande ålder, särskilt vid multisjuklighet, demens och social isolering. Samtidigt väntas antalet personer som är 85 år eller äldre öka med omkring 60 procent fram till 2033.

Dietister lyfts också fram i flera av åtgärderna, bland annat när det gäller nutritionsbedömning, måltidsstöd och samverkan mellan olika vårdaktörer.

– Att inkludera dietisters unika kompetens i multiprofessionella team och i samverkan mellan kommun och region ökar möjligheterna att upptäcka risker tidigt, ge individanpassade insatser och följa upp resultaten på ett strukturerat sätt. För att de nationella ambitionerna ska få genomslag krävs dock att dietister finns tillgängliga där de äldre finns, både inom kommunal omsorg och hälso- och sjukvård, säger Rebeka Bereczky Veress, ordförande för Dietisternas Riksförbund.

Hon betonar att flera av de föreslagna åtgärderna riskerar att bli svåra att genomföra i praktiken om tillgången till dietister inte stärks.

Rebeka Bereczky Veress understryker också att undernäring inte är en naturlig del av åldrandet och att nutrition därför behöver ses som en självklar del av god och jämlik äldreomsorg, inte som ett komplement. Enligt henne kan tidig upptäckt, individanpassade insatser och rätt kompetens förebygga mycket lidande. De nya beräkningarna visar också att investeringar i god nutrition kan förbättra livskvaliteten för äldre och samtidigt minska behovet av vård och omsorg.

Kunskapsstödet har tagits fram inom ramen för regeringens uppdrag om mat och måltider för äldre.

Faktaruta: Livsmedelsverkets tio åtgärder för att förebygga undernäring hos äldre

Anta en måltidspolicy med mål för hälsa och livskvalitet.
Inför tvärsektoriell samverkan kring måltidssystemet.
Utse ansvariga för utveckling av måltidsservicen.
Upphandla flexibla och näringsanpassade måltidslösningar.
Ge individanpassade biståndsbeslut.
Öka samverkan mellan kommun och region.
Erbjud anpassat måltidsstöd.
Utbilda personal om matens betydelse.
Främja hälsosamma levnadsvanor.
Underlätta sociala initiativ från civilsamhället.

Läs mer HÄR.

Folkhälsa

Ny rapport: Viljan att äta hälsosamt finns – men vardagen sätter gränser

Många människor i ekonomisk utsatthet vill äta hälsosammare. Men höga matkostnader, bristande tillgänglighet och andra praktiska hinder i vardagen gör det svårt att göra de matval man egentligen vill. Det visar en ny rapport från projektet Mat för ett inkluderande samhälle.

Nina Granberg 22 juni, 2026 • Uppdaterades 24 juni, 2026 • 2 minuters läsning

En av rapportens tydligaste slutsatser är att utmaningen sällan handlar om bristande kunskap eller motivation. Tvärtom visar resultaten att många vill äta mer fisk, frukt, bär och grönsaker. Hälsosam mat upplevs som viktig, men de ekonomiska förutsättningarna räcker ofta inte till.

– Projektets resultat visar att människor i ekonomisk utsatthet i stor utsträckning vet hur de skulle vilja äta. Problemet är att vardagen ofta begränsar möjligheten att göra de val man egentligen vill göra, säger Amanda Allvin, Livsmedelsakademins projektledare.

Rapporten bygger på enkätsvar från 5 534 av Matmissionens medlemmar samt intervjuer och observationer. Många beskriver hur matinköp präglas av ständiga avvägningar mellan pris, mättnad och tillgänglighet. För flera handlar det inte bara om matpriserna, utan också om möjligheten att ta sig till platser där prisvärd mat finns.

Flera faktorer påverkar matvalen

Frågor om mat kan sällan ses isolerat från resten av människors livssituation, enligt rapporten. Ekonomisk utsatthet samspelar ofta med andra utmaningar, medan stödinsatserna hanteras av flera olika aktörer.

– När vi tittar på människors vardag blir det tydligt att mat, hälsa, mobilitet och socialt stöd är tätt sammanlänkade frågor. Om vi vill skapa bättre förutsättningar för hälsa behöver vi också förstå de system som formar människors möjligheter att äta, säger Liisa Tolvanen, legitimerad dietist vid Centrum för obesitas, Region Stockholm.

Samtidigt visar rapporten att många har stort förtroende för civilsamhällesaktörer som Matmissionen. Över hälften av de svarande uppger att de helst vill få information, stöd och hjälp genom just Matmissionen.

Vill testa nya lösningar

Projektgruppen rekommenderar nu att nästa steg blir att testa konkreta insatser i människors vardag. Det kan handla om bättre tillgång till prisvärd mat, mobilitetslösningar, matlagningsaktiviteter och bättre samordning mellan olika samhällsinsatser.

Målet är att utveckla arbetssätt där offentlig sektor och civilsamhälle tillsammans kan skapa mer träffsäkra och tillgängliga stödinsatser.

– Om vi menar allvar med ett matsystem som främjar ett friskt liv för alla behöver det också fungera för människor vars vardag är som allra mest skör, säger Johan Rindevall, chef för Matmissionen Sverige.

Läs rapporten HÄR.