Livsmedel

Matallergiker förtjänar en bättre vardag

Fler än hundratusen personer i Sverige har någon form av matallergi. Samtidigt ger drygt 10 procent av livsmedelsföretag fel information om allergena ingredienser.

11 september, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

För att färre ska drabbas av allergiska besvär samt få en god vård behövs nya åtgärder inom både livsmedels- och vårdsektorn.

– Livsmedelsverket och Socialstyrelsen har tagit ett helhetsgrepp kring allergifrågan och identifierat en väg framåt för att göra det bättre för personer med matallergi. I vår gemensamma rapport till regeringen ges förslag på konkreta åtgärder inom livsmedels- och vårdkedjan, säger Ylva Sjögren Bolin, immunolog och projektledare på Livsmedelsverket.

Skolan, vården, mataffären och restaurangen är alla exempel på platser där personer med allergi behöver mötas av rätt kunskap och information. Här förekommer det att fel mat serveras eller att fel information om allergena ingredienser i maten ges till personer med matallergi. Sådana fel kan leda till allvarliga risker och onödiga samhällskostnader.

Livsmedelsföretagen hanterar allergener i produktion och försäljning i butik och restaurang. Livsmedelsverket vill ta reda på vilka insatser som underlättar för företag att producera säkra livsmedel.

Ta fram en nationell strategi

Livsmedelsverket och Socialstyrelsen föreslår, utifrån slutsatserna i utredningen, att en nationell strategi för matallergi tas fram. Den ska innehålla en beskrivning av ansvarsfördelning, samordning, mål samt uppföljning. För att det ska bli bättre för personer med matallergi behöver strategin omfatta:

Säkra livsmedel – lättare för yrkesgrupper och allmänhet att nås av kunskap om risker med allergener vid produktion av livsmedel samt vid servering på restaurang, i skola och på fritiden.

Förebyggande åtgärder – insatser för att främja att barn tidigt introduceras till olika livsmedel utan omotiverad rädsla för att utveckla allergi.

God och jämlik vård – heltäckande kunskapsstöd för hela vårdkedjan.

Förstudie inom allergiområdet för att främja en mer jämlik vård inom området

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.