Livsmedel

Matallergiker förtjänar en bättre vardag

Fler än hundratusen personer i Sverige har någon form av matallergi. Samtidigt ger drygt 10 procent av livsmedelsföretag fel information om allergena ingredienser.

11 september, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

För att färre ska drabbas av allergiska besvär samt få en god vård behövs nya åtgärder inom både livsmedels- och vårdsektorn.

– Livsmedelsverket och Socialstyrelsen har tagit ett helhetsgrepp kring allergifrågan och identifierat en väg framåt för att göra det bättre för personer med matallergi. I vår gemensamma rapport till regeringen ges förslag på konkreta åtgärder inom livsmedels- och vårdkedjan, säger Ylva Sjögren Bolin, immunolog och projektledare på Livsmedelsverket.

Skolan, vården, mataffären och restaurangen är alla exempel på platser där personer med allergi behöver mötas av rätt kunskap och information. Här förekommer det att fel mat serveras eller att fel information om allergena ingredienser i maten ges till personer med matallergi. Sådana fel kan leda till allvarliga risker och onödiga samhällskostnader.

Livsmedelsföretagen hanterar allergener i produktion och försäljning i butik och restaurang. Livsmedelsverket vill ta reda på vilka insatser som underlättar för företag att producera säkra livsmedel.

Ta fram en nationell strategi

Livsmedelsverket och Socialstyrelsen föreslår, utifrån slutsatserna i utredningen, att en nationell strategi för matallergi tas fram. Den ska innehålla en beskrivning av ansvarsfördelning, samordning, mål samt uppföljning. För att det ska bli bättre för personer med matallergi behöver strategin omfatta:

Säkra livsmedel – lättare för yrkesgrupper och allmänhet att nås av kunskap om risker med allergener vid produktion av livsmedel samt vid servering på restaurang, i skola och på fritiden.

Förebyggande åtgärder – insatser för att främja att barn tidigt introduceras till olika livsmedel utan omotiverad rädsla för att utveckla allergi.

God och jämlik vård – heltäckande kunskapsstöd för hela vårdkedjan.

Förstudie inom allergiområdet för att främja en mer jämlik vård inom området

Forskning

Salt kan påverka ämnesomsättningen – inte bara blodtrycket

Ett högt saltintag kan påverka kroppens ämnesomsättning och därmed öka risken för hjärt-kärlsjukdom på fler sätt än genom blodtrycket. Det visar en ny svensk studie vid Karolinska Institutet.

Nina Granberg 12 november, 2025 • Uppdaterades 12 november, 2025 • 1 minuts läsning

– Våra resultat tyder på att personer som äter mindre salt i större utsträckning använder sina fettlager som energikälla. Hos dem som äter mer salt ser vi i stället högre nivåer av metaboliter i blodet som i tidigare forskning kopplats till inflammation och åderförkalkning, säger Jonas Wuopio, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Karolinska Institutet.

Svenskar äter för mycket salt

I studien motsvarade ett högt saltintag omkring tio gram per dag. Det ligger väl över det rekommenderade intaget på högst sex gram per dag enligt Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). I Sverige äter befolkningen i genomsnitt omkring åtta till tio gram salt per dag, varav en stor del kommer från processade livsmedel som bröd, chark och färdigmat.

Tre tips för att minska saltintaget

Var uppmärksam på dolda saltkällor i bröd, chark och färdigmat. Välj gärna Nyckelhålsmärkta alternativ.
Undvik att salta extra vid bordet – smaka först.
Byt till kaliumsalt hemma, det har visat sig minska risken för stroke och hjärtinfarkt.

Studien ingår i Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS och har genomförts vid Karolinska Institutet

Läs mer: https://nutritionandmetabolism.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12986-025-00997-y

Geriatrik

Nytt material ska öka äldres proteinkunskap

Få seniorer vet att proteinbehovet ökar med uppemot 40 procent efter 65, visar en ny undersökning. Nu tar Livsmedelsverket fram nytt informationsmaterial för att nå äldre bättre.

Nina Granberg 10 november, 2025 • Uppdaterades 11 november, 2025 • 1 minuts läsning

En ny Novusundersökning har tagits fram som underlag till Livsmedelsverkets regeringsuppdrag. Den visar att bara 6 procent av personer mellan 65 och 89 år känner till att proteinbehovet ökar efter 65. Samtidigt uppger många att de har god allmän kunskap om hälsosam mat, men betydligt färre vet vilka behov som förändras efter 65.

– ”Det är stort fokus på protein idag, men trots det är det få som känner till att det är just seniorer som behöver mer protein för att bevara muskler och hälsan upp i åren, säger Susanna Kugelberg, projektledare för regeringsuppdraget om mat för äldre på Livsmedelsverket.

Som en del av uppdraget ska myndigheten nu ta fram ett nytt informationsmaterial riktat direkt till äldre personer, med fokus på hur maten kan bidra till ett hälsosamt åldrande och hur man kan tänka när aptiten minskar. Parallellt utvecklas även ett kunskapsstöd för personal och beslutsfattare inom äldreomsorgen, som ska komplettera befintliga råd.