Livsmedel

Matallergiker förtjänar en bättre vardag

Fler än hundratusen personer i Sverige har någon form av matallergi. Samtidigt ger drygt 10 procent av livsmedelsföretag fel information om allergena ingredienser.

11 september, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

För att färre ska drabbas av allergiska besvär samt få en god vård behövs nya åtgärder inom både livsmedels- och vårdsektorn.

– Livsmedelsverket och Socialstyrelsen har tagit ett helhetsgrepp kring allergifrågan och identifierat en väg framåt för att göra det bättre för personer med matallergi. I vår gemensamma rapport till regeringen ges förslag på konkreta åtgärder inom livsmedels- och vårdkedjan, säger Ylva Sjögren Bolin, immunolog och projektledare på Livsmedelsverket.

Skolan, vården, mataffären och restaurangen är alla exempel på platser där personer med allergi behöver mötas av rätt kunskap och information. Här förekommer det att fel mat serveras eller att fel information om allergena ingredienser i maten ges till personer med matallergi. Sådana fel kan leda till allvarliga risker och onödiga samhällskostnader.

Livsmedelsföretagen hanterar allergener i produktion och försäljning i butik och restaurang. Livsmedelsverket vill ta reda på vilka insatser som underlättar för företag att producera säkra livsmedel.

Ta fram en nationell strategi

Livsmedelsverket och Socialstyrelsen föreslår, utifrån slutsatserna i utredningen, att en nationell strategi för matallergi tas fram. Den ska innehålla en beskrivning av ansvarsfördelning, samordning, mål samt uppföljning. För att det ska bli bättre för personer med matallergi behöver strategin omfatta:

Säkra livsmedel – lättare för yrkesgrupper och allmänhet att nås av kunskap om risker med allergener vid produktion av livsmedel samt vid servering på restaurang, i skola och på fritiden.

Förebyggande åtgärder – insatser för att främja att barn tidigt introduceras till olika livsmedel utan omotiverad rädsla för att utveckla allergi.

God och jämlik vård – heltäckande kunskapsstöd för hela vårdkedjan.

Förstudie inom allergiområdet för att främja en mer jämlik vård inom området

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.