Nutrition

Mat, tarmflora och hälsa – Livsmedelsverket sammanfattar kunskapsläget

Mycket fibrer, mindre fett och mindre animaliskt protein verkar ge en tarmflora som gynnar hälsan. Livsmedelsverket har sammanställt kunskapsläget om hur mikroorganismer och olika kemiska … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

\nMycket fibrer, mindre fett och mindre animaliskt protein verkar ge en tarmflora som gynnar hälsan. Livsmedelsverket har sammanställt kunskapsläget om hur mikroorganismer och olika kemiska ämnen i maten påverkar tarmfloran.\n\n

De senaste årens forskning visar att tarmflorans sammansättning av bakterier och andra mikroorganismer, och hur de fungerar, har stor betydelse för hur man mår. Som en grund för fortsatt arbete inom området matvanor och hälsa har Livsmedelsverket därför sammanställt kunskapsläget om tarmfloran.\n– Det här är ett viktigt område och det finns ett stort intresse hos konsumenter om mat och tarmflora och därmed får vi många frågor, säger Irene Mattisson, nutritionist vid Livsmedelsverket.\n– Kostråden, som lyfter fram mat med mycket fibrer från vegetabilier och fullkornsprodukter, mindre fett och mindre animaliskt protein tycks kunna kopplas till en tarmflora som gynnar hälsan, säger Irene Mattisson.\nGjorda studier visar dock att det är svårt att hitta starka och entydiga samband mellan maten vi äter och den tarmflora vi har. Mer forskning behövs för att tydligare förklara och slå fast sambanden.\nFörutom bakterier och andra mikroorganismer samt näringsämnen kan andra ämnen i maten påverka tarmflorans sammansättning och funktion. Några exempel är livsmedelstillsatser, organiska miljögifter, tungmetaller och mögelgifter.\nKunskapsunderlaget som Livsmedelsverket tagit fram ligger till grund för fortsatt arbete inom området mat, tarmflora och hälsa.

Tarmflora – en kunskapssammanställning

Källa: Livsmedelsverket

Gastroenterologi

Nytt analysinstrument ska fånga tarmens tidiga sjukdomssignaler

Med ett nytt analysinstrument ska forskare vid Göteborgs universitet mäta ämnen från tarmbakterier i blodet. Målet är att upptäcka risk för bland annat diabetes, fettlever och hjärt-kärlsjukdom tidigare. På sikt kan kunskapen också bidra till mer individanpassade kostråd och behandlingar.

Redaktionen 9 november, 2026 • 2 minuters läsning

Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Göteborgs universitet, och hans forskargrupp får 4,5 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse till en ny masspektrometer. Instrumentet används för att identifiera och mäta små molekyler, bland annat metaboliter som bildas när tarmbakterier omsätter maten.

Många av dessa ämnen tas upp i blodet. Genom att analysera dem vill forskarna förstå hur bakteriernas aktivitet påverkar hälsan och hitta förändringar som föregår sjukdom.

Den nya masspektrometern ersätter gruppens gamla, utslitna instrument. Enligt Fredrik Bäckhed var investeringen avgörande för att forskningen skulle kunna fortsätta.

Forskargruppen följer stora grupper av människor över tid. Sparade blodprover från personer som var friska vid provtagningen men senare utvecklade sjukdom gör det möjligt att söka efter tidiga varningssignaler. Masspektrometern är ett centralt verktyg för att kartlägga dessa ämnen och deras halter.

Bakteriernas funktion i fokus

Forskningen handlar både om vilka bakterier som finns i tarmen och om vad de producerar. Ett av de ämnen som gruppen studerar särskilt är imidazolpropionat, ImP, som bildas när tarmbakterier omsätter aminosyran histidin.

Gruppen har tidigare visat hur ämnet kan störa insulinets signalering. I en europeisk studie med 1 990 deltagare var nivåerna förhöjda hos personer med typ 2-diabetes, men också vid prediabetes.

Resultaten pekade på att bakteriernas förändrade omsättning av histidin hade större betydelse för nivåerna än mängden histidin i kosten. Sambandet kan därför inte översättas till ett enkelt råd om att undvika livsmedel som innehåller aminosyran.

Kan komplettera dagens riskbedömning

Även inom hjärt-kärlforskningen har ImP väckt intresse. I en studie med drygt 7 000 patienter med kranskärlssjukdom var högre nivåer förknippade med ökad risk för död och allvarliga hjärt-kärlhändelser. Sambanden kvarstod efter justering för etablerade riskfaktorer.

Fynden talar för att ämnet skulle kunna komplettera dagens riskbedömning hos patienter med kranskärlssjukdom. Studien visar däremot inte att screening av friska personer förbättrar hälsan eller att en sänkning av ImP minskar sjukdomsrisken.

Kartlägger nivåer hos friska

Innan mätningarna kan användas i vården behövs kunskap om vilka nivåer som förekommer hos friska. Forskargruppen genomför därför en studie för att fastställa referensvärden och referensintervall för ImP.

Deltagarna lämnar blodprov vid två tillfällen, genomgår en enklare hälsoundersökning och besvarar frågor om hälsa och kostvanor. Kartläggningen ska ge ett underlag för att tolka framtida provsvar.

På längre sikt är ambitionen att utveckla blodanalyser som kan vägleda förebyggande insatser och behandling. Individanpassade kostråd och läkemedel som hämmar bakteriernas produktion av skadliga ämnen är möjliga användningsområden, men fortfarande mål för forskningen.

Källa: IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse

Diabetes

Mindre bearbetat fullkorn gav bättre långtidsblodsocker

Fullkorn är inte alltid likvärdigt när det gäller blodsockret. I en ny randomiserad studie fick personer med typ 2-diabetes lägre HbA1c när de åt mindre bearbetade fullkornsprodukter jämfört med malda alternativ. Skillnaden sågs utan någon skillnad i kroppsvikt mellan grupperna.

Redaktionen 6 november, 2026 • 2 minuters läsning

Rådet att välja fullkorn framför raffinerade spannmålsprodukter är välbekant. Men spelar det också roll hur fullkornet har bearbetats? Det undersökte forskare i en tolv veckor lång studie med 160...