Maten sedd genom en 14-årings ögon

Mat och reklam för mat möter 14-åringar överallt – från hemmet och skolan till mobilen och sociala medier. En ny studie från Livsmedelsverket ger en inblick i deras matvanor och vardagliga val. Resultatet visar på stora likheter, oavsett bakgrund och bostadsort, och lyfter fram utmaningen med att göra hälsosamma val i dagens matmiljö.

31 januari, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

En ny kvalitativ studie från Livsmedelsverket har kartlagt hur 14-åringar i Sverige upplever sin matvardag. Genom intervjuer och fotodagböcker har 36 ungdomar från olika delar av landet delat med sig av sina erfarenheter. Resultatet visar att matmiljön – den fysiska, digitala och sociala omgivning som påverkar vad vi äter – spelar en avgörande roll i deras matval.

Ungdomarna beskriver hur de ständigt möts av matreklam och erbjudanden, både i fysiska miljöer som skolor och butiker, men också i digitala kanaler som TikTok och Instagram. Reklam för godis, läsk och snabbmat är särskilt framträdande, och trender på sociala medier kan snabbt påverka vad som hamnar på menyn.

– Det finns många trender på TikTok som man blir sugen på att smaka. Just nu finns det till exempel en halvmeter lång Subwaykaka som alla vill testa, berättar en av ungdomarna i studien.

Snabbmat och snacks dominerar menynStudien visar att snacks, godis, bakverk och snabbmat ofta prioriteras framför hälsosamma alternativ som frukt och grönsaker. Alla deltagande ungdomar hade egna pengar, vilket gav dem stor frihet att själva välja och köpa mat. Fika och måltider tillsammans med vänner beskrivs som en viktig del av deras sociala liv.

Karin Fritz, projektledare och dietist på Livsmedelsverket, menar att det är svårt för ungdomar att stå emot lockelsen av billig och lättillgänglig snabbmat.

– Ungdomarna vet vad som är hälsosamt att äta, men det är svårt att stå emot erbjudanden. De kan inte själva förändra sin matmiljö – det är ett ansvar som ligger hos dem som kan påverka matmiljön, säger hon.

En spegling av samhälletStudien är en del av Livsmedelsverkets regeringsuppdrag att förbättra barn och ungas livsmedelskonsumtion, med fokus på socioekonomiska skillnader. Trots att ungdomarna i studien kommer från olika bakgrunder och geografiska platser, framträder en samstämmig bild av hur deras matmiljö ser ut.

Rapporten ger en aktuell och nyanserad inblick i hur mat och reklam påverkar unga i dagens samhälle. Resultatet visar att det behövs insatser på samhällsnivå för att skapa en miljö där hälsosamma val är enklare.

Vad är matmiljö?Matmiljön är den del av livsmedelssystemet där vi väljer, köper och konsumerar mat. Den påverkas av faktorer som ekonomi, digitalisering och politik, men också av individens val och sociala sammanhang.

Rapporten från Livsmedelsverket slutredovisas den 31 januari 2025 och är en viktig del i arbetet för att främja hälsosamma matvanor hos barn och unga.

R 2025 – Maten genom 14-åringars ögon PDF

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...