Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Maten sedd genom en 14-årings ögon

Mat och reklam för mat möter 14-åringar överallt – från hemmet och skolan till mobilen och sociala medier. En ny studie från Livsmedelsverket ger en inblick i deras matvanor och vardagliga val. Resultatet visar på stora likheter, oavsett bakgrund och bostadsort, och lyfter fram utmaningen med att göra hälsosamma val i dagens matmiljö.

31 januari, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
Reklam för en hamburgare
Stock.adobe.com

En ny kvalitativ studie från Livsmedelsverket har kartlagt hur 14-åringar i Sverige upplever sin matvardag. Genom intervjuer och fotodagböcker har 36 ungdomar från olika delar av landet delat med sig av sina erfarenheter. Resultatet visar att matmiljön – den fysiska, digitala och sociala omgivning som påverkar vad vi äter – spelar en avgörande roll i deras matval.

Ungdomarna beskriver hur de ständigt möts av matreklam och erbjudanden, både i fysiska miljöer som skolor och butiker, men också i digitala kanaler som TikTok och Instagram. Reklam för godis, läsk och snabbmat är särskilt framträdande, och trender på sociala medier kan snabbt påverka vad som hamnar på menyn.

– Det finns många trender på TikTok som man blir sugen på att smaka. Just nu finns det till exempel en halvmeter lång Subwaykaka som alla vill testa, berättar en av ungdomarna i studien.

Snabbmat och snacks dominerar menynStudien visar att snacks, godis, bakverk och snabbmat ofta prioriteras framför hälsosamma alternativ som frukt och grönsaker. Alla deltagande ungdomar hade egna pengar, vilket gav dem stor frihet att själva välja och köpa mat. Fika och måltider tillsammans med vänner beskrivs som en viktig del av deras sociala liv.

Karin Fritz, projektledare och dietist på Livsmedelsverket, menar att det är svårt för ungdomar att stå emot lockelsen av billig och lättillgänglig snabbmat.

– Ungdomarna vet vad som är hälsosamt att äta, men det är svårt att stå emot erbjudanden. De kan inte själva förändra sin matmiljö – det är ett ansvar som ligger hos dem som kan påverka matmiljön, säger hon.

En spegling av samhälletStudien är en del av Livsmedelsverkets regeringsuppdrag att förbättra barn och ungas livsmedelskonsumtion, med fokus på socioekonomiska skillnader. Trots att ungdomarna i studien kommer från olika bakgrunder och geografiska platser, framträder en samstämmig bild av hur deras matmiljö ser ut.

Rapporten ger en aktuell och nyanserad inblick i hur mat och reklam påverkar unga i dagens samhälle. Resultatet visar att det behövs insatser på samhällsnivå för att skapa en miljö där hälsosamma val är enklare.

Vad är matmiljö?Matmiljön är den del av livsmedelssystemet där vi väljer, köper och konsumerar mat. Den påverkas av faktorer som ekonomi, digitalisering och politik, men också av individens val och sociala sammanhang.

Rapporten från Livsmedelsverket slutredovisas den 31 januari 2025 och är en viktig del i arbetet för att främja hälsosamma matvanor hos barn och unga.

R 2025 – Maten genom 14-åringars ögon PDF



Ätstörningar

Stor genetisk studie ger nya ledtrådar om ätstörningar

Hetsätningsbeteende och anorexia nervosa delar genetiska kopplingar till flera psykiatriska tillstånd – men skiljer sig när det gäller gener kopplade till bland annat kroppsvikt. Det visar en stor internationell studie som breddar den genetiska forskningen om ätstörningar.

Dietisten
Redaktionen 21 september, 2026 2 minuters läsning
Ätstörning
Hetsätning och anorexia delar genetiska kopplingar. Adobe.stock

Dela artikeln

Gastroenterologi

Oxalat kan spela roll vid inflammatorisk tarmsjukdom

Personer med inflammatorisk tarmsjukdom kan ha en förändrad förmåga att hantera oxalat från maten. Det visar en studie som väcker frågor om vilken betydelse ämnet kan ha för inflammationen vid Crohns sjukdom och ulcerös kolit – och om samspelet mellan kost, tarmflora och sjukdom kan vara viktigare än man tidigare trott.

Dietisten
Redaktionen 18 september, 2026 2 minuters läsning
Sötpotatis
Adobe.stock

Oxalat är ett naturligt förekommande ämne som finns i många vegetabiliska livsmedel, bland annat spenat, nötter, rödbetor och sötpotatis. Ämnet har framför allt uppmärksammats i samband med njursten, eftersom oxalat kan binda till kalcium och bilda kristaller.

Men oxalat bryts också ned och transporteras i tarmen, bland annat med hjälp av tarmbakterier och särskilda transportproteiner. Forskarna bakom den aktuella studien ville därför undersöka om den processen fungerar annorlunda hos personer med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD.

Högre nivåer vid Crohns sjukdom

Studien kombinerar analyser av prover från patienter med Crohns sjukdom och ulcerös kolit med försök i celler och flera olika musmodeller.

I tarmvävnad från personer med IBD fann forskarna lägre nivåer av två transportproteiner som är involverade i kroppens hantering av oxalat. Hos personer med Crohns sjukdom uppmättes dessutom högre halter av oxalat i avföringen än hos personer utan IBD, trots att det rapporterade intaget av växtbaserade livsmedel var ungefär likartat.

Resultaten skulle kunna tyda på att det inte enbart är mängden oxalat i maten som spelar roll, utan också hur tarmen kan ta hand om ämnet.

I de experimentella delarna av studien såg forskarna också tecken på att oxalat kan förstärka en redan pågående inflammation i tarmen. När möss med experimentell kolit fick en kost med högre oxalatinnehåll förvärrades inflammationen, medan en kost med lägre innehåll gav motsatt effekt.

Inga nya kostråd ännu 

Resultaten innebär dock inte att personer med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit bör börja undvika oxalatrika livsmedel. Patientmaterialet är begränsat och en stor del av studien bygger på experimentella modeller. Forskarna beskriver själva resultaten från patienterna som hypotesgenererande och efterlyser större och längre studier innan några kostrekommendationer kan ges.

Det är en viktig reservation eftersom många oxalatrika livsmedel också bidrar med fiber, vitaminer, mineraler och andra näringsämnen. Att begränsa dem utan tydliga skäl kan därför få andra konsekvenser för kostens kvalitet.

Forskarna pekar i stället på flera möjliga vägar för fortsatt forskning. En är att undersöka om tarmfloran kan påverkas så att oxalat bryts ned mer effektivt. På sikt skulle kunskapen också kunna bidra till en mer individanpassad kostbehandling, där både kostintag, tarmfunktion och mikrobiom vägs in.

För dietister blir resultaten därför framför allt en intressant pusselbit i forskningen om IBD – snarare än ett skäl att redan nu förändra kostråden.

Källa: Salvador AC et al. Dietary Oxalate and Intestinal Inflammation: Evidence From Experimental Colitis and Inflammatory Bowel Disease Patient Cohorts. Cellular and Molecular Gastroenterology and Hepatology, 2026.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.