Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Maten sedd genom en 14-årings ögon

Mat och reklam för mat möter 14-åringar överallt – från hemmet och skolan till mobilen och sociala medier. En ny studie från Livsmedelsverket ger en inblick i deras matvanor och vardagliga val. Resultatet visar på stora likheter, oavsett bakgrund och bostadsort, och lyfter fram utmaningen med att göra hälsosamma val i dagens matmiljö.

31 januari, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
Reklam för en hamburgare

Foto: Stock.adobe.com

En ny kvalitativ studie från Livsmedelsverket har kartlagt hur 14-åringar i Sverige upplever sin matvardag. Genom intervjuer och fotodagböcker har 36 ungdomar från olika delar av landet delat med sig av sina erfarenheter. Resultatet visar att matmiljön – den fysiska, digitala och sociala omgivning som påverkar vad vi äter – spelar en avgörande roll i deras matval.

Ungdomarna beskriver hur de ständigt möts av matreklam och erbjudanden, både i fysiska miljöer som skolor och butiker, men också i digitala kanaler som TikTok och Instagram. Reklam för godis, läsk och snabbmat är särskilt framträdande, och trender på sociala medier kan snabbt påverka vad som hamnar på menyn.

– Det finns många trender på TikTok som man blir sugen på att smaka. Just nu finns det till exempel en halvmeter lång Subwaykaka som alla vill testa, berättar en av ungdomarna i studien.

Snabbmat och snacks dominerar menynStudien visar att snacks, godis, bakverk och snabbmat ofta prioriteras framför hälsosamma alternativ som frukt och grönsaker. Alla deltagande ungdomar hade egna pengar, vilket gav dem stor frihet att själva välja och köpa mat. Fika och måltider tillsammans med vänner beskrivs som en viktig del av deras sociala liv.

Karin Fritz, projektledare och dietist på Livsmedelsverket, menar att det är svårt för ungdomar att stå emot lockelsen av billig och lättillgänglig snabbmat.

– Ungdomarna vet vad som är hälsosamt att äta, men det är svårt att stå emot erbjudanden. De kan inte själva förändra sin matmiljö – det är ett ansvar som ligger hos dem som kan påverka matmiljön, säger hon.

En spegling av samhälletStudien är en del av Livsmedelsverkets regeringsuppdrag att förbättra barn och ungas livsmedelskonsumtion, med fokus på socioekonomiska skillnader. Trots att ungdomarna i studien kommer från olika bakgrunder och geografiska platser, framträder en samstämmig bild av hur deras matmiljö ser ut.

Rapporten ger en aktuell och nyanserad inblick i hur mat och reklam påverkar unga i dagens samhälle. Resultatet visar att det behövs insatser på samhällsnivå för att skapa en miljö där hälsosamma val är enklare.

Vad är matmiljö?Matmiljön är den del av livsmedelssystemet där vi väljer, köper och konsumerar mat. Den påverkas av faktorer som ekonomi, digitalisering och politik, men också av individens val och sociala sammanhang.

Rapporten från Livsmedelsverket slutredovisas den 31 januari 2025 och är en viktig del i arbetet för att främja hälsosamma matvanor hos barn och unga.

R 2025 – Maten genom 14-åringars ögon PDF



Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.