Maten sedd genom en 14-årings ögon

Mat och reklam för mat möter 14-åringar överallt – från hemmet och skolan till mobilen och sociala medier. En ny studie från Livsmedelsverket ger en inblick i deras matvanor och vardagliga val. Resultatet visar på stora likheter, oavsett bakgrund och bostadsort, och lyfter fram utmaningen med att göra hälsosamma val i dagens matmiljö.

31 januari, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

En ny kvalitativ studie från Livsmedelsverket har kartlagt hur 14-åringar i Sverige upplever sin matvardag. Genom intervjuer och fotodagböcker har 36 ungdomar från olika delar av landet delat med sig av sina erfarenheter. Resultatet visar att matmiljön – den fysiska, digitala och sociala omgivning som påverkar vad vi äter – spelar en avgörande roll i deras matval.

Ungdomarna beskriver hur de ständigt möts av matreklam och erbjudanden, både i fysiska miljöer som skolor och butiker, men också i digitala kanaler som TikTok och Instagram. Reklam för godis, läsk och snabbmat är särskilt framträdande, och trender på sociala medier kan snabbt påverka vad som hamnar på menyn.

– Det finns många trender på TikTok som man blir sugen på att smaka. Just nu finns det till exempel en halvmeter lång Subwaykaka som alla vill testa, berättar en av ungdomarna i studien.

Snabbmat och snacks dominerar menynStudien visar att snacks, godis, bakverk och snabbmat ofta prioriteras framför hälsosamma alternativ som frukt och grönsaker. Alla deltagande ungdomar hade egna pengar, vilket gav dem stor frihet att själva välja och köpa mat. Fika och måltider tillsammans med vänner beskrivs som en viktig del av deras sociala liv.

Karin Fritz, projektledare och dietist på Livsmedelsverket, menar att det är svårt för ungdomar att stå emot lockelsen av billig och lättillgänglig snabbmat.

– Ungdomarna vet vad som är hälsosamt att äta, men det är svårt att stå emot erbjudanden. De kan inte själva förändra sin matmiljö – det är ett ansvar som ligger hos dem som kan påverka matmiljön, säger hon.

En spegling av samhälletStudien är en del av Livsmedelsverkets regeringsuppdrag att förbättra barn och ungas livsmedelskonsumtion, med fokus på socioekonomiska skillnader. Trots att ungdomarna i studien kommer från olika bakgrunder och geografiska platser, framträder en samstämmig bild av hur deras matmiljö ser ut.

Rapporten ger en aktuell och nyanserad inblick i hur mat och reklam påverkar unga i dagens samhälle. Resultatet visar att det behövs insatser på samhällsnivå för att skapa en miljö där hälsosamma val är enklare.

Vad är matmiljö?Matmiljön är den del av livsmedelssystemet där vi väljer, köper och konsumerar mat. Den påverkas av faktorer som ekonomi, digitalisering och politik, men också av individens val och sociala sammanhang.

Rapporten från Livsmedelsverket slutredovisas den 31 januari 2025 och är en viktig del i arbetet för att främja hälsosamma matvanor hos barn och unga.

R 2025 – Maten genom 14-åringars ögon PDF

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Folkhälsa

Matvanor i ekonomisk utsatthet - nytt projekt ska minska ohälsa

Nu startar Mat för ett inkluderande samhälle, ett förberedelseprojekt som ska bidra till mer jämlika matvanor genom att ta avstamp i människors faktiska levnadsvillkor.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 5 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).

– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.