Forskning

Mat i bowl upplevs som hälsosammare

En vegetarisk lunch uppfattas som mer hälsosam när den serveras i en bowl i stället för på en tallrik. Det gäller också när den beskrivs som ”vegansk” snarare än ”växtbaserad”. Det visar en ny studie från Örebro universitet, genomförd i restaurangmiljö.

Nina Granberg 26 november, 2025 • Uppdaterades 28 november, 2025 • 2 minuters läsning

Studien genomfördes i en restaurangmiljö på ICA:s huvudkontor i Stockholm, där 329 lunchgäster fick samma vegetariska rätt. Den serverades antingen i en engångsbowl eller på en engångstallrik och beskrevs som ”vegansk” eller ”växtbaserad”. Den enda skillnaden var presentation och beskrivning – innehållet var identiskt.

Resultatet: bowl och ”vegansk” gav högre skattning av hälsosamhet än tallrik och ”växtbaserad”. Däremot påverkades varken smakupplevelse, utseende, betalningsvilja eller upplevd hållbarhet.

– Om du betalar 140 kronor för dagens lunch ska du kunna förvänta dig en upplevelse. Då är det viktigt hur du upplever måltiden: bestick, ljud i restaurangen, färg, miljö, former och annat, säger Johan Swahn, forskare i måltidskunskap och sensorik vid Restaurang- och hotellhögskolan.

Hjärnans tolkning av små detaljer

Forskarna pekar på att bowls i dagens mattrender ofta förknippas med sallader, poke och andra måltider med hög andel grönsaker. Den kulturella kopplingen kan bidra till en snabb bedömning av att rätten är hälsosammare.

– Det viktiga är kunskapen om att vi uppfattar måltiden olika beroende på miljö och sammanhang. Eftersom många vill äta mer hälsosamt är det bra om restaurangen vet att hjärnans tolkning av intryck får betydelse, säger Johan Swahn.

Fynden ligger i linje med tidigare forskning om nudging* i måltidsmiljöer – där faktorer som ljudnivå, tallrikens färg och vikt eller hur rätten beskrivs på menyn påverkar hur maten upplevs.

Praktiska implikationer för restauranger

Studien genomfördes under fyra dagar och varje dag serverades endast en kombination av tallrik/bowl och etikett. Forskarna betonar att designen inte kan säga något om hur gäster skulle välja mellan alternativen, men att resultaten bidrar med kunskap om hur presentation påverkar upplevelsen.

*Nudging i forskningssammanhang innebär att man studerar hur små förändringar i människors valmiljö kan påverka beteenden, utan att begränsa valfriheten eller förändra ekonomiska incitament.

Läs mer: ”Healthier if vegan in a bowl: Label and tableware of a vegetarian meal are associated with healthiness in a restaurant”, International Journal of Gastronomy and Food Science (2025).

Onkologi

Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

Nina Granberg 5 mars, 2026 • Uppdaterades 6 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

Kartlagda riskfaktorer

Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
Högt blodsocker – 6 procent
Högt BMI – 4 procent
Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Smaksinnet spelar en viktig roll för aptit och matintag. En långvarig nedsättning kan därför påverka både näringsintag och hälsa. Vid covid-19 kan smaksinnet påverkas, och hos vissa personer kvarstår...