Forskning

Mat i bowl upplevs som hälsosammare

En vegetarisk lunch uppfattas som mer hälsosam när den serveras i en bowl i stället för på en tallrik. Det gäller också när den beskrivs som ”vegansk” snarare än ”växtbaserad”. Det visar en ny studie från Örebro universitet, genomförd i restaurangmiljö.

Nina Granberg 26 november, 2025 • Uppdaterades 28 november, 2025 • 2 minuters läsning

Studien genomfördes i en restaurangmiljö på ICA:s huvudkontor i Stockholm, där 329 lunchgäster fick samma vegetariska rätt. Den serverades antingen i en engångsbowl eller på en engångstallrik och beskrevs som ”vegansk” eller ”växtbaserad”. Den enda skillnaden var presentation och beskrivning – innehållet var identiskt.

Resultatet: bowl och ”vegansk” gav högre skattning av hälsosamhet än tallrik och ”växtbaserad”. Däremot påverkades varken smakupplevelse, utseende, betalningsvilja eller upplevd hållbarhet.

– Om du betalar 140 kronor för dagens lunch ska du kunna förvänta dig en upplevelse. Då är det viktigt hur du upplever måltiden: bestick, ljud i restaurangen, färg, miljö, former och annat, säger Johan Swahn, forskare i måltidskunskap och sensorik vid Restaurang- och hotellhögskolan.

Hjärnans tolkning av små detaljer

Forskarna pekar på att bowls i dagens mattrender ofta förknippas med sallader, poke och andra måltider med hög andel grönsaker. Den kulturella kopplingen kan bidra till en snabb bedömning av att rätten är hälsosammare.

– Det viktiga är kunskapen om att vi uppfattar måltiden olika beroende på miljö och sammanhang. Eftersom många vill äta mer hälsosamt är det bra om restaurangen vet att hjärnans tolkning av intryck får betydelse, säger Johan Swahn.

Fynden ligger i linje med tidigare forskning om nudging* i måltidsmiljöer – där faktorer som ljudnivå, tallrikens färg och vikt eller hur rätten beskrivs på menyn påverkar hur maten upplevs.

Praktiska implikationer för restauranger

Studien genomfördes under fyra dagar och varje dag serverades endast en kombination av tallrik/bowl och etikett. Forskarna betonar att designen inte kan säga något om hur gäster skulle välja mellan alternativen, men att resultaten bidrar med kunskap om hur presentation påverkar upplevelsen.

*Nudging i forskningssammanhang innebär att man studerar hur små förändringar i människors valmiljö kan påverka beteenden, utan att begränsa valfriheten eller förändra ekonomiska incitament.

Läs mer: ”Healthier if vegan in a bowl: Label and tableware of a vegetarian meal are associated with healthiness in a restaurant”, International Journal of Gastronomy and Food Science (2025).

Geriatrik

Olika syn på äldres måltider

Måltidsmiljön på särskilt boende utformas ofta utifrån personalens perspektiv snarare än de äldres. Det visar en ny avhandling från Linnéuniversitet.

Nina Granberg 16 april, 2026 • 1 minuts läsning

Avhandlingen Vårdande måltidsmiljöer på särskilt boende av Magdalena Nielsen bygger på observationer av måltider samt intervjuer med både boende och personal. Resultaten pekar på en tydlig skillnad i vad som upplevs som viktigast.

– Maten ska smaka gott och gärna vara något de känner igen. Det är också viktigt med konsistensen, om de har problem med att tugga till exempel, säger Magdalena Nielsen, doktor i vårdvetenskap, till Äldre i Centrum.

För de äldre stod maten i fokus. Personal lyfte i stället i högre grad fram den sociala situationen och miljön kring måltiden. Enligt Magdalena Nielsen finns en risk att detta leder till att fel aspekter prioriteras i praktiken.

Samtidigt visar studien att den sociala dimensionen inte är självklar. Att äta tillsammans innebär inte automatiskt att måltiden upplevs som meningsfull. Skillnader i funktionsnivå kan också påverka möjligheten till socialt utbyte.

Studien visar också att måltidsmiljön formas av hur arbetet organiseras. Faktorer som bemanning, arbetssätt och personalens närvaro vid bordet påverkar både lugn, delaktighet och upplevelsen av måltiden.

Sammantaget pekar resultaten på behovet av att i högre grad utgå från de äldres perspektiv i arbetet med måltider.

Läs mer HÄR.

Forskning

Ökat vätskeintag minskade inte risken för nya njurstenar

Att dricka mer vätska är ett etablerat råd vid njurstenssjukdom. Men en ny stor randomiserad studie visar att även en omfattande beteendeinsats för att öka vätskeintaget inte minskade risken för återfall.

Nina Granberg 16 april, 2026 • 1 minuts läsning

Studien, som refereras i Medscape, omfattade cirka 1 600 personer med tidigare njursten och låg urinvolym. Den så kallade PUSH-studien var en multicenterstudie vid flera amerikanska...