Sällan har råd om kost och hälsa fått så stor uppmärksamhet och skapat sådan internationell debatt som de nya amerikanska riktlinjerna. Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket, vill inte recensera dem.

– Vi kommenterar generellt inte andra länders kostråd.

Men hon konstaterar att de skiljer sig från de svenska, samtidigt som vissa punkter ligger nära varandra. En gemensam nämnare är att man lyfter fram att intaget av typisk skräpmat behöver minska.

– Vi ser att de har fokus på att man ska äta riktig mat och skippa onyttig snabbmat, sötsaker och snacks. Och det är råd som vi ger i Sverige också.

Skillnader mellan de amerikanska råden och de svenska är dock stora menar hon. Det gäller särskilt för rött kött och fett. Därför uppmanar hon dietister att stå stadigt i de nordiska och svenska rekommendationerna.

– Jag kan bara säga att vi har en stabil, vetenskaplig grund för våra råd här i Norden och Sverige.

Köttmängderna är helt hälsobaserade

En återkommande fråga på sociala medier gäller påståenden om att svenska kostråd skulle vara mer styrda av klimatmål än hälsa.

– Det stämmer verkligen inte. Vi har tagit in miljöaspekter, men det har inte påverkat mängdrekommendationerna, säger Åsa Brugård Konde. 

Hon betonar att nivån på till exempel köttintag i svenska råd är hälsobaserad. Men vi ger också information om fördelarna med svenskt, särskilt naturbeteskött, som ett bra val ur miljösynpunkt och för djuren.

Oro för folkhälsan

Mai-Lis Hellenius, professor i att förebygga hjärt-kärlsjukdom med fokus på mat och fysisk aktivitet på Karolinska Institutet, följer utvecklingen med oro. Hon beskriver tidigare amerikanska kostråd som tunga dokument som haft stor betydelse även internationellt, men menar att den nya versionen har tappat både tyngd och trovärdighet.

– Jag är bekymrad och tycker det är väldigt ledsamt.

Hon reagerar både på hur råden tagits fram och på delar av innehållet.

– Det har blivit mer av ett politiskt dokument och det undergräver förtroendet för forskare och myndigheter.

Enligt Mai-Lis Hellenius är det problematiskt att dokumentet blandar råd med tydlig evidens med sådant som saknar vetenskapligt stöd.

– Själva innehållet är en blandning av bra och vetenskapligt baserade råd, men där man också sticker in råd som inte alls är baserade på vetenskap. Det kan försämra folkhälsan på sikt.

Hon pekar särskilt på att animaliska livsmedel med hög halt av mättade fetter lyfts i råden och att man rekommenderar ett högre proteinintag.

När “processat” blir en fälla

De amerikanska riktlinjerna använder inte den ofta ifrågasatta NOVA-klassificeringen, utan i stället begreppet “highly processed foods”. Men även det kan skapa missförstånd, menar Åsa Brugård Konde.

– Mycket av de processade livsmedel som man bör äta mindre av handlar om snacks, godis och läsk. Men det finns också processat som kan vara en del av en hälsosam kost, som yoghurt och fullkornsbröd. 

Fokusera på individen 

Mai-Lis Hellenius menar att turbulensen i USA gör det ännu viktigare att dietister i Sverige lutar sig mot den nordiska kunskapsbasen.

– I all den här röran nu, så framstår ju de nordiska näringsrekommendationerna och våra svenska uppdaterade kostråd som ännu bättre.

Hennes budskap till dietister är att hålla fast vid dessa, men att samtidigt fokusera på individen.

– Våga ta debatten och lita på att du har den samlade kunskapen, men glöm inte att se individens unika behov och situation.

FAKTA: USA:s kostråd i korthet

• “Eat real food” är huvudbudskapet.
• Råden uppmanar till en kraftig minskning av “highly processed foods”, bland annat sådant med raffinerade kolhydrater, tillsatt socker och högt natriuminnehåll.
• Protein ska prioriteras vid varje måltid, med målet 1,2–1,6 g/kg kroppsvikt och dag.
• Fullfeta mejeriprodukter utan tillsatt socker lyfts fram (mål: 3 portioner/dag vid 2 000 kcal).
• Fullkorn rekommenderas (mål: 2–4 portioner/dag vid 2 000 kcal).
• Tillsatt socker: en måltid bör innehålla max 10 gram.
• Natrium: från 14 år rekommenderas <2 300 mg per dag.
• Mättat fett: bör generellt inte överstiga 10 E%.
• Alkohol: “drick mindre alkohol” för bättre hälsa, och vissa grupper bör undvika helt.

De nationella riktlinjerna för måltider i skolan ska vara ett stöd för dem som leder skolor och måltidsverksamheter, så att de tillsammans kan skapa de bästa förutsättningarna för elevernas hälsa och studieresultat. 

– Det som är speciellt viktigt att ta upp är att de här nya riktlinjerna faktiskt tar ett helhetsgrepp på skolmåltiderna, sa Livsmedelsverkets generaldirektör Christina Nordin när riktlinjerna presenterades på ett webbinarium som lockat över 700 deltagare.

I Livsmedelsverkets pressmeddelande lyfter Emelie Elin, projektledare för Livsmedelsverkets kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg, flera av nyheterna i de uppdaterade riktlinjerna.

– Det vi trycker särskilt på är stödet till trivsamma måltider, en lugn och trevlig måltidsmiljö och att man involverar elever i det arbetet, säger hon.

Var tredje högstadieelev skippar skollunch

Bakgrunden är att eleverna själva ofta pekar ut miljön som den största anledningen till att de väljer bort skolmaten.

– Vi vet att var tredje högstadieelev hoppar över skollunchen och att den största anledningen till det är att miljön uppfattas som stressig, stökig och otrygg. Därför framhåller vi behovet av ökat samarbete mellan skola och måltidsorganisationen.

Livsmedelsverket har även justerat tiden som eleverna minst bör ha på sig för att sitta ner och äta maten från 20 till 25 minuter. Skolverket lyfter att elever får i sig mer fullkorn och mer grönsaker om de får några minuter till på sig att äta.

Attityden till skolmaten behöver förändras

– Elever blir mer positivt inställda till skollunchen när de förstår varför menyn ser ut som den gör, varför det är bättre att äta riktig mat än sötsaker och snacks, och att även deras psykiska välbefinnande ökar om de äter bra mat, säger hon. 

I en tid då psykisk ohälsa bland unga har blivit vanligare och andelen barn med övervikt ökar, är skolmåltiden ett av de mest kraftfulla verktygen för att stärka ungas hälsa och förutsättningar att klara skolan. 

– Skollunchen är mer än ett mål mat. Samvaron i skolrestaurangen mellan elever är värdefull och närvarande vuxna skapar trygghet. Men för att få fler elever att vilja äta skollunchen behöver samarbetet mellan måltidspersonal och skolpersonal öka. Eleverna bör självklart också involveras i arbetet för att driva utvecklingen framåt, säger Emelie Elin.

Mindre rött kött och mer växtbaserat

Riktlinjerna utgår från Nordiska näringsrekommendationer, NNR. Tidigare låg rekommendationen på max 500 gram rött kött per vecka (tillagad vikt) men efter den senaste uppdateringen av NNR landade den i stället på 350 gram. I siffran ingår både nöt, gris och charkprodukter.

Enligt Livsmedelsverkets beräkningsmodell ska skolluncherna svara för ungefär en tredjedel av den konsumtionen, vilket innebär 125 gram rött kött per elev i veckan.

– Exakt hur man fördelar köttmängden över tid är flexibelt, där man exempelvis kan fördela 500 gram rött per elev hur man vill över fyra veckor, förtydligar Emelie Elin i en intervju med Livsmedel i fokus.

I riktlinjerna lyfts även fördelen med att servera hybridprodukter i skolrestaurangen, inte minst för att få skjuts av den så kallade köttfaktorn när det gäller att tillgodogöra sig järnet i maten.

Man rekommenderar även att servera baljväxter varje dag, men poängterar att dessa med fördel kan blötläggas och groddas innan tillagning, för att öka biotillgängligheten av järn och andra näringsämnen.

Tydligare stöd kring järn

En tredjedel av alla tjejer och unga kvinnor har järnbrist i dag. Men lösningen är inte att äta mer kött enligt Livsmedelsverket.

– Det finns många livsmedel som bidrar med järn förutom kött. Och det viktigaste för de här tjejerna är att de äter riktig mat. Vi vet att många får en stor del av sitt energibehov via godis och läsk och där finns inget järn alls. Det är inte en konsekvens av skollunchen att så många tjejer och unga kvinnor har järnbrist i dag, säger Emelie Elin.

Efter remissen har riktlinjerna kompletterats med tydligare stöd kring järn och biotillgänglighet, med praktiska tips för genomförande. De har också utökats med nya avsnitt om beredskap och upphandling.

Läs mer om riktlinjerna HÄR.

I år är det 80 år sedan riksdagen beslutade att skollunchen skulle vara kostnadsfri för elever. Syftet med skolmåltiderna då som nu är att ge alla barn, oavsett socioekonomisk bakgrund, förutsättningar att gå i skolan och lära.