Mat- och hälsovanor bland barn och unga

För inte så länge sedan visade sig fattigdom och bristfälliga matvanor i form av undervikt, inte minst hos barn. I dag är låg socioekonomi istället förknippat med övervikt och fetma, samtidigt som ohälsosamma mat-vanor kan resultera i för lågt intag av vissa näringsämnen.

Kajsa Asp 19 december, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning

Övervikt och fetma hos barn och unga är ett globalt problem. Världshälsoorganisationen, WHO, förutser att det kommer att öka med 60 procent fram till år 2030, vilket skulle innebära att 250 miljoner barn drabbas.

Folkhälsomyndigheten presenterade tidigare i år nya analyser. De konstaterar att övervikt och fetma ökar i Sverige, i alla sociodemografiska grupper. Prevalensen av övervikt och fetma är 11 procent hos fyraåringar och 21 procent hos barn mellan sex och nio år.

En majoritet av den vuxna befolkningen har övervikt eller fetma, och förekomsten av fetma tredubblades mellan år 1980 och 2020. Personer under 40 år står för en betydande del av ökningen. Andelen har ökat från 31 till 50 procent enligt statistik från SCB:s ”Undersökningar av levnadsförhållanden” och Folkhälsomyndighetens ”Hälsa på lika villkor”. Trenden är densamma hos barn och ungdomar. Enligt undersökningen Skolbarns hälsovanor var andelen 11-15-åringar som har fetma fem gånger högre läsåret 2017/18 jämfört med 1989/90.

– Ökningen av övervikt och fetma har skett i hela befolkningen. Det talar för att det är förutsättningar i samhället som behöver ändras för att vända utvecklingen. Det handlar till exempel om förändringar i vår fysiska och sociala matmiljö och möjligheten till ökad fysisk aktivitet, säger utredaren Pia Lindeskog på Folkhälsomyndigheten.

Parallellt med utvecklingen av övervikt och fetma i befolkningen har till exempel utbud och tillgång till mat och måltider ökat och vi äter ute mer. Marknadsföring och produktplacering har ökat, och lockande mat erbjuds dygnet runt och på betydligt fler ställen än i mataffären.

– För att bromsa utvecklingen krävs ett långsiktigt förebyggande arbete på lokal, regional och nationell nivå inom en bredd av aktörer – förskola, skola och arbetsliv, hälso- och sjukvården, transportsektorn, livsmedelsindustrin och det civila samhället, säger Pia Lindeskog.

Ett av Världshälsoförsamlingens mål är att förekomsten av fetma bland vuxna inte ska öka mellan 2010 och 2025, för att minska sjukdomsbördan från icke smittsamma sjukdomar (NCD, non-communicable diseases). Ett av de globala målen för hållbar utveckling har också ett delmål kopplat till frågan som innebär ingen felnäring, varken under- eller övernäring, år 2030.

I EU:s handlingsplan mot barnfetma har ambitionen varit att bromsa utvecklingen mellan 2014 och 2020. Detta misslyckas vi med i Sverige. Mellan 2010 och 2021 har förekomsten av fetma bland vuxna fortsatt öka och även bland skolbarn pekar trenden uppåt.

– En förutsättning för att förekomsten av övervikt och fetma inte ska öka ytterligare i den vuxna befolkningen är att vi kan bromsa utvecklingen i de yngre generationerna, eftersom vikten tenderar att öka med åldern, säger Pia Lindeskog.

Många krafter behövs i arbetet med att stärka de hälsofrämjande och förebyggande insatserna, och för att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

För sju år sedan genomförde Livsmedelsverket den nationella matvaneundersökningen Riksmaten ungdom 2016-17. I undersökningen deltog drygt 3 000 ungdomar i årskurs 5, 8 och årskurs 2 på gymnasiet, som fick göra kostregistreringar och svara på enkäter om levnadsvanor. Drygt 1 000 elever lämnade också blod- och urinprov som analyserades avseende halterna av vitaminer och mineraler.

Undersökningen visar att nio av tio äter för lite fullkorn – de flesta skulle behöva äta dubbelt så mycket. De flesta åt för lite av hälsosamt fett och nästan alla fick i sig för mycket salt. Hälften av deltagarna åt för mycket socker, främst från godis, läsk, glass och kakor. Nästan var tredje tjej i årskurs 8 och 2 på gymnasiet hade tecken på järnbrist.

Man noterar också att matvanorna och näringsintaget skiljer mellan olika socioekonomiska grupper. Generellt äter ungdomar som har föräldrar med kort utbildning mindre av frukt, grönsaker och fisk, och får i sig mindre av till exempel D-vitamin, C-vitamin, folat, järn och jod, än de som har högskoleutbildade föräldrar.

Den senaste undersökningen om matvanor hos de yngre barnen är Riksmaten barn som genomfördes 2003. Nästan 2 500 barn deltog (4, 8 respektive 11 år gamla). Resultaten visade även här att barnen åt för mycket godis, läsk, glass, snacks och bakverk, nästan 25 procent av energin kom från den typen av livsmedel. De åt även för lite grönsaker och frukt, bara hälften av den rekommenderade mängden. Däremot fick de i sig för mycket mättat fett, tillsatt socker och salt – men för lite av fibrer och D-vitamin. Mellan 17 och 23 procent av barnen hade övervikt (enligt isoBMI >25), varav 1 till 4 procent hade fetma (isoBMI >30).

Anna-Karin Lindroos, nutritionist på Livsmedelsverket, berättar att nya matvaneundersökningar bland barn är på gång:

– Just nu samlar vi in data om småbarns matvanor. Datainsamlingen för barn som är 4 år respektive 18 månader gamla har avslutats och datainsamling från 9 månader pågår. Tyvärr görs inte matvaneundersökningarna så ofta, det skulle behövas mer resurser för att kunna göra dem oftare. Men även om konsumtionsmönster ändras sker förändringar i övergripande kostmönster långsamt på nationell nivå.

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Folkhälsa

Matvanor i ekonomisk utsatthet - nytt projekt ska minska ohälsa

Nu startar Mat för ett inkluderande samhälle, ett förberedelseprojekt som ska bidra till mer jämlika matvanor genom att ta avstamp i människors faktiska levnadsvillkor.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 5 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).

– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.