Mat- och hälsovanor bland barn och unga
För inte så länge sedan visade sig fattigdom och bristfälliga matvanor i form av undervikt, inte minst hos barn. I dag är låg socioekonomi istället förknippat med övervikt och fetma, samtidigt som ohälsosamma mat-vanor kan resultera i för lågt intag av vissa näringsämnen.
Foto: Folkhälsoninstitutet
Övervikt och fetma hos barn och unga är ett globalt problem. Världshälsoorganisationen, WHO, förutser att det kommer att öka med 60 procent fram till år 2030, vilket skulle innebära att 250 miljoner barn drabbas.
Folkhälsomyndigheten presenterade tidigare i år nya analyser. De konstaterar att övervikt och fetma ökar i Sverige, i alla sociodemografiska grupper. Prevalensen av övervikt och fetma är 11 procent hos fyraåringar och 21 procent hos barn mellan sex och nio år.
En majoritet av den vuxna befolkningen har övervikt eller fetma, och förekomsten av fetma tredubblades mellan år 1980 och 2020. Personer under 40 år står för en betydande del av ökningen. Andelen har ökat från 31 till 50 procent enligt statistik från SCB:s ”Undersökningar av levnadsförhållanden” och Folkhälsomyndighetens ”Hälsa på lika villkor”. Trenden är densamma hos barn och ungdomar. Enligt undersökningen Skolbarns hälsovanor var andelen 11-15-åringar som har fetma fem gånger högre läsåret 2017/18 jämfört med 1989/90.
– Ökningen av övervikt och fetma har skett i hela befolkningen. Det talar för att det är förutsättningar i samhället som behöver ändras för att vända utvecklingen. Det handlar till exempel om förändringar i vår fysiska och sociala matmiljö och möjligheten till ökad fysisk aktivitet, säger utredaren Pia Lindeskog på Folkhälsomyndigheten.
Parallellt med utvecklingen av övervikt och fetma i befolkningen har till exempel utbud och tillgång till mat och måltider ökat och vi äter ute mer. Marknadsföring och produktplacering har ökat, och lockande mat erbjuds dygnet runt och på betydligt fler ställen än i mataffären.
– För att bromsa utvecklingen krävs ett långsiktigt förebyggande arbete på lokal, regional och nationell nivå inom en bredd av aktörer – förskola, skola och arbetsliv, hälso- och sjukvården, transportsektorn, livsmedelsindustrin och det civila samhället, säger Pia Lindeskog.
Ett av Världshälsoförsamlingens mål är att förekomsten av fetma bland vuxna inte ska öka mellan 2010 och 2025, för att minska sjukdomsbördan från icke smittsamma sjukdomar (NCD, non-communicable diseases). Ett av de globala målen för hållbar utveckling har också ett delmål kopplat till frågan som innebär ingen felnäring, varken under- eller övernäring, år 2030.
I EU:s handlingsplan mot barnfetma har ambitionen varit att bromsa utvecklingen mellan 2014 och 2020. Detta misslyckas vi med i Sverige. Mellan 2010 och 2021 har förekomsten av fetma bland vuxna fortsatt öka och även bland skolbarn pekar trenden uppåt.
– En förutsättning för att förekomsten av övervikt och fetma inte ska öka ytterligare i den vuxna befolkningen är att vi kan bromsa utvecklingen i de yngre generationerna, eftersom vikten tenderar att öka med åldern, säger Pia Lindeskog.
Många krafter behövs i arbetet med att stärka de hälsofrämjande och förebyggande insatserna, och för att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.
För sju år sedan genomförde Livsmedelsverket den nationella matvaneundersökningen Riksmaten ungdom 2016-17. I undersökningen deltog drygt 3 000 ungdomar i årskurs 5, 8 och årskurs 2 på gymnasiet, som fick göra kostregistreringar och svara på enkäter om levnadsvanor. Drygt 1 000 elever lämnade också blod- och urinprov som analyserades avseende halterna av vitaminer och mineraler.
Undersökningen visar att nio av tio äter för lite fullkorn – de flesta skulle behöva äta dubbelt så mycket. De flesta åt för lite av hälsosamt fett och nästan alla fick i sig för mycket salt. Hälften av deltagarna åt för mycket socker, främst från godis, läsk, glass och kakor. Nästan var tredje tjej i årskurs 8 och 2 på gymnasiet hade tecken på järnbrist.
Man noterar också att matvanorna och näringsintaget skiljer mellan olika socioekonomiska grupper. Generellt äter ungdomar som har föräldrar med kort utbildning mindre av frukt, grönsaker och fisk, och får i sig mindre av till exempel D-vitamin, C-vitamin, folat, järn och jod, än de som har högskoleutbildade föräldrar.
Den senaste undersökningen om matvanor hos de yngre barnen är Riksmaten barn som genomfördes 2003. Nästan 2 500 barn deltog (4, 8 respektive 11 år gamla). Resultaten visade även här att barnen åt för mycket godis, läsk, glass, snacks och bakverk, nästan 25 procent av energin kom från den typen av livsmedel. De åt även för lite grönsaker och frukt, bara hälften av den rekommenderade mängden. Däremot fick de i sig för mycket mättat fett, tillsatt socker och salt – men för lite av fibrer och D-vitamin. Mellan 17 och 23 procent av barnen hade övervikt (enligt isoBMI >25), varav 1 till 4 procent hade fetma (isoBMI >30).
Anna-Karin Lindroos, nutritionist på Livsmedelsverket, berättar att nya matvaneundersökningar bland barn är på gång:
– Just nu samlar vi in data om småbarns matvanor. Datainsamlingen för barn som är 4 år respektive 18 månader gamla har avslutats och datainsamling från 9 månader pågår. Tyvärr görs inte matvaneundersökningarna så ofta, det skulle behövas mer resurser för att kunna göra dem oftare. Men även om konsumtionsmönster ändras sker förändringar i övergripande kostmönster långsamt på nationell nivå.
