Folkhälsa

Märta Nasvelldagen 14 april

Märta Nasvelldagen fokuserar på psykiatrins utmaningar, att förstå, förebygga och behandla psykisk sjukdom med möjlighet till frågor och diskussion. Årets tema är: Ätstörningar, dagens och morgondagens vård.

Redaktionen 30 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Märta Nasvelldagen tillägnas sjuksköterskan och donatorn Märta Nasvell. Hon kämpade hela sitt liv för att människor med psykisk sjukdom ska mötas av samma respekt som dem som drabbas av kroppslig sjukdom.Psykiska sjukdomar orsakar mycket lidande och kan leda till att en livsbana förändras tillfälligt eller för alltid. Under de senaste decennierna har kunskapsläget förbättrats och psykiatrin har idag en stor arsenal av evidensbaserade behandlingar att erbjuda. Men det finns fortfarande en stor brist på kunskap om hur hjärnan fungerar, både vid hälsa och vid psykisk sjukdom. Dessutom finns mycket annat som måste bekämpas, förutom okunskap, stigmatisering och fördomar, så även orsakerna till att patienter med psykisk sjukdom dör i förtid i kroppsliga sjukdomar.

Tid: Fredag 14 april, 12.45–16.30.Plats: Gunnesalen, Psykiatrins hus, Akademiska sjukhuset, ingång 10.Övrigt: Fri entré. Begränsat antal platser, finns möjlighet till streaming i annan sal. Presentationerna sker på svenska. På entréplan i Psykiatrins hus finns en utställning med information om verksamheten, föreningar, organisationer och pågående forskning från psykiatrin.

Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 • Uppdaterades 13 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson).

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag.

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov.

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 • Uppdaterades 12 januari, 2026 • 1 minuts läsning

GLP-1- och GLP-1/GIP-agonister som liraglutid, semaglutid och tirzepatid har på kort tid förändrat behandlingen av obesitas och typ 2-diabetes. Effekterna på vikt och glykemisk kontroll är väldokumenterade. Däremot vet vi förvånansvärt lite om hur dessa läkemedel påverkar vad patienter faktiskt äter.

Det visar en ny internationell systematisk...