Maria Masoomi ny chefredaktör för Dietisten

Dietisten och kostekonomen Maria Masoomi har sedan ett par år varit en uppskattad krönikör i Dietisten och tillträder nu som chefredaktör för tidskriften. – Jag ser … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Dietisten och kostekonomen Maria Masoomi har sedan ett par år varit en uppskattad krönikör i Dietisten och tillträder nu som chefredaktör för tidskriften.

– Jag ser fram mot att få ta över denna uppgift, säger Maria Masoomi. Folkhälsa och kulturförståelse samt attitydförändringar och kommunikation inom kost och hälsa är ett område jag brinner för.

Magnus Forslin mångårig chefredaktör för den tidigare tidskriften Dietistaktuellt och nuvarande Dietisten välkomnar varmt Maria Masoomi:

– Jag är mycket glad över att Maria tar över rodret, kommenterar den tidigare redaktören. Dels har hon en imponerande bakgrund inom området kost och kommunikation med en stor bredd, dels besitter hon en unik kompetens när det gäller frågor om migration och folkhälsa. Ett både högaktuellt och angeläget område som en stor del av Dietistens läsare är betjänta av att få fördjupa sig i.

Maria har också en rad personliga egenskaper som gör henne särskilt lämpad för uppgiften – hon är en sann entreprenör som begåvats med energi, smittande engagemang, nytänkande och skaparkraft.

Hon har samtidigt en hel del friska, spännande idéer kring tidskriftens vidareutveckling, som redan under året kommer att ge sig till känna.

– Vi skall bland annat försöka öka betoningen på konkreta, handfasta råd och uppslag för den enskilde dietisten i hennes vardag, fortsätter Maria. Avsikten är att i större utsträckning bli en praktisk kunskapsresurs för professionen. Och jag ser därför gärna att vi får en tät dialog mellan redaktion och läsare.

Spännande förändringar till trots kommer Dietisten fortsatt sätta sin pay-off – för vetenskap och evidens – i högsätet.

– Även om tidskriften kommer att genomgå en viss omvandling och få en bredare profil, kommer den inte att vika en tum från den vetenskapliga grund som tidskriften vilar på

Maria Masoomi tog sin dietistexamen i Uppsala 1998 och har en lång erfarenhet av publicistisk verksamhet, bland annat har hon varit kolumnist på Upsala Nya Tidning, krönikor på Land Lantbruk, Axess och SvD. Därtill har hon varit programledare för SR:s Karlavagnen, medverkat återkommande i en rad olika radioprogram och skrivit den prisade matboken Marias Persiska Buféer. Hon har sina rötter i Iran och talar farsi och dari.

Kontakt:\nMaria Masoomi: 070-492 14 84, maria.masoomi@dietisten.net\nMagnus D. Forslin: 072-72 72 640, magnus.forslin@dietisten.net

Dietisten är en obunden tidskrift med syftet att presentera objektiv information, utan politiska, kommersiella eller organisatoriska hänsyn inom området kost, nutrition och hälsa. Målgruppen är Sveriges legitimerade dietister, nutritionister, nutritionssjuksköterskor, kostchefer/kostekonomer, logopeder och även läkare med intresse för området.

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Smaksinnet spelar en viktig roll för aptit och matintag. En långvarig nedsättning kan därför påverka både näringsintag och hälsa. Vid covid-19 kan smaksinnet påverkas, och hos vissa personer kvarstår...

Folkhälsa

Ny rapport: Snabb energi ersätter måltider – unga mest påverkade

Trots att 9 av 10 svenskar uppger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid väljer många i praktiken snabba energilösningar. Det visar en stor internationell studie.

Nina Granberg 3 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 3 minuters läsning

Svenskarna har bra koll på vad en hälsosam måltid innehåller. Ändå äter endast en av tio tillräckligt med frukt och grönt, och mer än en tredjedel konsumerar regelbundet energidrycker, energibars, shakes eller kosttillskott.

Trenden är särskilt tydlig bland unga, som prioriterar snabbhet framför näring i en stressad vardag. Det visar The Vegocracy Report 2026, en internationell undersökning som för femte året i rad djupdyker i våra matvanor.

9 av 10 svenskar säger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid. Men i praktiken krockar ambitionen ofta med vardagens tempo. När tiden inte räcker till blir maten något som ska lösas snabbt snarare än ett medvetet val. 36 procent av svenskarna konsumerar snabb energi, som energidryck, shakes, bars och kosttillskott, flera gånger i veckan och nästan varannan av dem gör det för att få tiden att räcka till.

Unga prioriterar snabbhet framför näring

Bakom siffrorna finns en generation som enligt rapporten tydligt slits mellan höga krav, tidsbrist och önskan om bättre hälsa. 59 procent av Gen Z, 18–29 år, i Sverige konsumerar snabba energilösningar flera gånger i veckan och 19 procent gör det varje dag. Samtidigt oroar sig 52 procent över att deras kost har en negativ påverkan på hälsan, en ökning med 24 procentenheter sedan förra årets mätning.

25 procent av Gen Z uppger att de inte äter tillräckligt med frukt och grönt eftersom de ersätter det med snabb energi. 47 procent väljer oftare mat som ger snabb energi än mat som ger långsiktiga hälsofördelar.

– Jag är sällan särskilt oroad över att unga dricker en shake eller äter en bar då och då. För ungdomar som tränar hårt kan den typen av produkter vara praktiska komplement ibland. Problemet är snarare det man riskerar att välja bort som en följd av det man stoppar i sig. När snabb energi börjar ersätta frukt, grönsaker och vanlig mat, blir det mer bekymmersamt ur ett näringsperspektiv, kommenterar Linda Bakkman, näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap i ett pressmeddelande.

Låg tilltro till produkterna

Rapporten visar också en klyfta mellan konsumtion och tilltro. 88 procent av svenskarna uppger att de inte tror att snabba energikällor lever upp till vad de lovar. Endast 3 procent känner tilltro till att protein- och energiboostade produkter ger tillräckligt med näring. 54 procent svarar att de inte vet hur produkterna påverkar den långvariga hälsan.

Däremot uppger 77 procent att de vet vilken mat som ger långvarig energi och inte bara en kort energikick.

Endast 11 procent av svenskarna äter tillräckligt med frukt och grönt, motsvarande 400 gram per dag enligt WHO:s rekommendationer. De vanligaste orsakerna till att inte äta tillräckligt är att man saknar inspiration, (31 procent) eller att man inte har tid, (28 procent). Ekonomiska skäl anges som skäl av 27 procent.

The Vegocracy Report bygger på en internationell undersökning som Ipsos genomfört på uppdrag av Picadeli. Studien omfattar över 12 000 intervjuer med män och kvinnor i åldern 18–65 år i Belgien, Finland, Frankrike, Tyskland, Sverige, Storbritannien och USA. Minst 1 000 intervjuer genomfördes i varje land. Intervjuerna genomfördes mellan november 2025 och januari 2026.