Maria Masoomi ny chefredaktör för Dietisten

Dietisten och kostekonomen Maria Masoomi har sedan ett par år varit en uppskattad krönikör i Dietisten och tillträder nu som chefredaktör för tidskriften. – Jag ser … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Dietisten och kostekonomen Maria Masoomi har sedan ett par år varit en uppskattad krönikör i Dietisten och tillträder nu som chefredaktör för tidskriften.

– Jag ser fram mot att få ta över denna uppgift, säger Maria Masoomi. Folkhälsa och kulturförståelse samt attitydförändringar och kommunikation inom kost och hälsa är ett område jag brinner för.

Magnus Forslin mångårig chefredaktör för den tidigare tidskriften Dietistaktuellt och nuvarande Dietisten välkomnar varmt Maria Masoomi:

– Jag är mycket glad över att Maria tar över rodret, kommenterar den tidigare redaktören. Dels har hon en imponerande bakgrund inom området kost och kommunikation med en stor bredd, dels besitter hon en unik kompetens när det gäller frågor om migration och folkhälsa. Ett både högaktuellt och angeläget område som en stor del av Dietistens läsare är betjänta av att få fördjupa sig i.

Maria har också en rad personliga egenskaper som gör henne särskilt lämpad för uppgiften – hon är en sann entreprenör som begåvats med energi, smittande engagemang, nytänkande och skaparkraft.

Hon har samtidigt en hel del friska, spännande idéer kring tidskriftens vidareutveckling, som redan under året kommer att ge sig till känna.

– Vi skall bland annat försöka öka betoningen på konkreta, handfasta råd och uppslag för den enskilde dietisten i hennes vardag, fortsätter Maria. Avsikten är att i större utsträckning bli en praktisk kunskapsresurs för professionen. Och jag ser därför gärna att vi får en tät dialog mellan redaktion och läsare.

Spännande förändringar till trots kommer Dietisten fortsatt sätta sin pay-off – för vetenskap och evidens – i högsätet.

– Även om tidskriften kommer att genomgå en viss omvandling och få en bredare profil, kommer den inte att vika en tum från den vetenskapliga grund som tidskriften vilar på

Maria Masoomi tog sin dietistexamen i Uppsala 1998 och har en lång erfarenhet av publicistisk verksamhet, bland annat har hon varit kolumnist på Upsala Nya Tidning, krönikor på Land Lantbruk, Axess och SvD. Därtill har hon varit programledare för SR:s Karlavagnen, medverkat återkommande i en rad olika radioprogram och skrivit den prisade matboken Marias Persiska Buféer. Hon har sina rötter i Iran och talar farsi och dari.

Kontakt:\nMaria Masoomi: 070-492 14 84, maria.masoomi@dietisten.net\nMagnus D. Forslin: 072-72 72 640, magnus.forslin@dietisten.net

Dietisten är en obunden tidskrift med syftet att presentera objektiv information, utan politiska, kommersiella eller organisatoriska hänsyn inom området kost, nutrition och hälsa. Målgruppen är Sveriges legitimerade dietister, nutritionister, nutritionssjuksköterskor, kostchefer/kostekonomer, logopeder och även läkare med intresse för området.

Gastroenterologi

Nytt analysinstrument ska fånga tarmens tidiga sjukdomssignaler

Med ett nytt analysinstrument ska forskare vid Göteborgs universitet mäta ämnen från tarmbakterier i blodet. Målet är att upptäcka risk för bland annat diabetes, fettlever och hjärt-kärlsjukdom tidigare. På sikt kan kunskapen också bidra till mer individanpassade kostråd och behandlingar.

Redaktionen 9 november, 2026 • 2 minuters läsning

Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Göteborgs universitet, och hans forskargrupp får 4,5 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse till en ny masspektrometer. Instrumentet används för att identifiera och mäta små molekyler, bland annat metaboliter som bildas när tarmbakterier omsätter maten.

Många av dessa ämnen tas upp i blodet. Genom att analysera dem vill forskarna förstå hur bakteriernas aktivitet påverkar hälsan och hitta förändringar som föregår sjukdom.

Den nya masspektrometern ersätter gruppens gamla, utslitna instrument. Enligt Fredrik Bäckhed var investeringen avgörande för att forskningen skulle kunna fortsätta.

Forskargruppen följer stora grupper av människor över tid. Sparade blodprover från personer som var friska vid provtagningen men senare utvecklade sjukdom gör det möjligt att söka efter tidiga varningssignaler. Masspektrometern är ett centralt verktyg för att kartlägga dessa ämnen och deras halter.

Bakteriernas funktion i fokus

Forskningen handlar både om vilka bakterier som finns i tarmen och om vad de producerar. Ett av de ämnen som gruppen studerar särskilt är imidazolpropionat, ImP, som bildas när tarmbakterier omsätter aminosyran histidin.

Gruppen har tidigare visat hur ämnet kan störa insulinets signalering. I en europeisk studie med 1 990 deltagare var nivåerna förhöjda hos personer med typ 2-diabetes, men också vid prediabetes.

Resultaten pekade på att bakteriernas förändrade omsättning av histidin hade större betydelse för nivåerna än mängden histidin i kosten. Sambandet kan därför inte översättas till ett enkelt råd om att undvika livsmedel som innehåller aminosyran.

Kan komplettera dagens riskbedömning

Även inom hjärt-kärlforskningen har ImP väckt intresse. I en studie med drygt 7 000 patienter med kranskärlssjukdom var högre nivåer förknippade med ökad risk för död och allvarliga hjärt-kärlhändelser. Sambanden kvarstod efter justering för etablerade riskfaktorer.

Fynden talar för att ämnet skulle kunna komplettera dagens riskbedömning hos patienter med kranskärlssjukdom. Studien visar däremot inte att screening av friska personer förbättrar hälsan eller att en sänkning av ImP minskar sjukdomsrisken.

Kartlägger nivåer hos friska

Innan mätningarna kan användas i vården behövs kunskap om vilka nivåer som förekommer hos friska. Forskargruppen genomför därför en studie för att fastställa referensvärden och referensintervall för ImP.

Deltagarna lämnar blodprov vid två tillfällen, genomgår en enklare hälsoundersökning och besvarar frågor om hälsa och kostvanor. Kartläggningen ska ge ett underlag för att tolka framtida provsvar.

På längre sikt är ambitionen att utveckla blodanalyser som kan vägleda förebyggande insatser och behandling. Individanpassade kostråd och läkemedel som hämmar bakteriernas produktion av skadliga ämnen är möjliga användningsområden, men fortfarande mål för forskningen.

Källa: IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse

Diabetes

Mindre bearbetat fullkorn gav bättre långtidsblodsocker

Fullkorn är inte alltid likvärdigt när det gäller blodsockret. I en ny randomiserad studie fick personer med typ 2-diabetes lägre HbA1c när de åt mindre bearbetade fullkornsprodukter jämfört med malda alternativ. Skillnaden sågs utan någon skillnad i kroppsvikt mellan grupperna.

Redaktionen 6 november, 2026 • 2 minuters läsning

Rådet att välja fullkorn framför raffinerade spannmålsprodukter är välbekant. Men spelar det också roll hur fullkornet har bearbetats? Det undersökte forskare i en tolv veckor lång studie med 160...