Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Obesitas

Många vill ha reglering för att bromsa överviktstrenden

Idag presenterar Cancerfonden en ny rapport om kopplingen mellan övervikt och cancer. Mer än varannan vuxen i Sverige har övervikt eller fetma, och därmed förhöjd risk att insjukna i cancer. Land efter land … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Idag presenterar Cancerfonden en ny rapport om kopplingen mellan övervikt och cancer. Mer än varannan vuxen i Sverige har övervikt eller fetma, och därmed förhöjd risk att insjukna i cancer. Land efter land presenterar nya åtgärder, men här halkar Sverige efter. En färsk demoskopundersökning som Cancerfonden beställt visar nu att allmänheten efterfrågar politiska insatser för att minska risken för övervikt och fetma bland barn och unga.

– Trenden mot allt fler överviktiga är inte bra, den behöver brytas. Det vore ansvarsfullt att göra mer från politiskt håll. Det saknas varken beprövade förslag eller opinionsstöd, men det saknas en strategi för hur de visioner om en god och jämlik hälsa som regeringen formulerat ska genomföras. Det går trögt med implementeringen, och behovet av åtgärder är stort, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

Nästan 90 procent av de tillfrågade vill se sänkt moms på frukt och grönsaker. 80 procent är positiva till skärpt lagstiftning för livsmedelsreklam riktad mot barn och upp till 60 procent tycker att beskattning på sockersötade drycker, läskskatt, är ett bra förslag.

Minst en tredjedel av all cancer kan förebyggas. När det gäller övervikt och fetma handlar det om ungefär 2000 cancerfall per år. Fetma visade sig vara riskfaktor vid covid-19 och är så också till minst 13 olika cancerdiagnoser, som exempelvis bröstcancer, tarmcancer, bukspottkörtelcancer och levercancer.

Andra länder ligger före Sverige

Sverige ligger efter med politiska åtgärder för folkhälsan. Runt om i världen har ca 40 länder infört skatt på sockersötad dryck och andra sockersötade livsmedel. Många länder har arbetat med målsättningar, styrdokument och skatteförändringar. I Storbritannien har man exempelvis arbetat med en progressiv beskattning på andelen socker som lett till att producenterna markant minskat sockerhalten i den kolsyrade läsken.

– Sockersötad dryck har en stark vetenskaplig koppling till övervikt och fetma både hos vuxna och barn. Ungefär en tredjedel av landets 9-åringar är nu överviktiga och det är hög risk att barn tar med sig den ohälsosamma vikten till vuxen ålder. Att besluta om beskattning av sockersötade drycker i Sverige skulle bli ett startskott för arbetet med att stoppa ökningen, säger Ulrika Årehed Kågström.

I den här rapporten uppmanar vi regeringen att ta fram en nationell strategi för en bättre folkhälsa i Sverige: Cancerfondsrapport 2020 Prevention

Demoskopundersökningen i korthet: \n– Nio av tio vill se sänkt moms på frukt och grönsaker.\n– Åtta av tio tycker att man ska införa märkningar av livsmedel.\n– Åtta av tio vill ha skärpt lagstiftning för livsmedelsreklam riktad mot barn.\n– Åtta av tio är för gratis frukost i skola och förskola.\n– Åtta av tio kan tänka sig ett förbud mot försäljning av livsmedel med hög sockerhalt och lågt näringsinnehåll i skolkafeteria och motsvarande.\n– Sex av tio vill ha varningstexter i reklam för livsmedel.\n– Sex av tio vill införa beskattning på sockersötade drycker.

Cancerfonden anser: \n– att skatt på sockersötade drycker bör införas\n– att en nationell handlingsplan för hälsosamma levnadsvanor bör tas fram\n– att lagstiftningen gällande marknadsföring av livsmedel riktad mot barn bör skärpas och anpassas till det nya medielandskapet.

Källa: Cancerfonden


Dela artikeln

Forskning

Salt kan påverka ämnesomsättningen – inte bara blodtrycket

Ett högt saltintag kan påverka kroppens ämnesomsättning och därmed öka risken för hjärt-kärlsjukdom på fler sätt än genom blodtrycket. Det visar en ny svensk studie vid Karolinska Institutet.

Nina Granberg 12 november, 2025 Uppdaterades 12 november, 2025 1 minuts läsning
IMG_1235

Foto: AdobeStock

– Våra resultat tyder på att personer som äter mindre salt i större utsträckning använder sina fettlager som energikälla. Hos dem som äter mer salt ser vi i stället högre nivåer av metaboliter i blodet som i tidigare forskning kopplats till inflammation och åderförkalkning, säger Jonas Wuopio, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Karolinska Institutet.

Svenskar äter för mycket salt

I studien motsvarade ett högt saltintag omkring tio gram per dag. Det ligger väl över det rekommenderade intaget på högst sex gram per dag enligt Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). I Sverige äter befolkningen i genomsnitt omkring åtta till tio gram salt per dag, varav en stor del kommer från processade livsmedel som bröd, chark och färdigmat.

Tre tips för att minska saltintaget 

  1. Var uppmärksam på dolda saltkällor i bröd, chark och färdigmat. Välj gärna Nyckelhålsmärkta alternativ.
  2. Undvik att salta extra vid bordet – smaka först.
  3. Byt till kaliumsalt hemma, det har visat sig minska risken för stroke och hjärtinfarkt.

Studien ingår i Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS och har genomförts vid Karolinska Institutet

Läs mer: https://nutritionandmetabolism.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12986-025-00997-y



Geriatrik

Nytt material ska öka äldres proteinkunskap

Få seniorer vet att proteinbehovet ökar med uppemot 40 procent efter 65, visar en ny undersökning. Nu tar Livsmedelsverket fram nytt informationsmaterial för att nå äldre bättre.

Nina Granberg 10 november, 2025 Uppdaterades 11 november, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_890808833

Foto: AdobeStock

En ny Novusundersökning har tagits fram som underlag till Livsmedelsverkets regeringsuppdrag. Den visar att bara 6 procent av personer mellan 65 och 89 år känner till att proteinbehovet ökar efter 65. Samtidigt uppger många att de har god allmän kunskap om hälsosam mat, men betydligt färre vet vilka behov som förändras efter 65.

– ”Det är stort fokus på protein idag, men trots det är det få som känner till att det är just seniorer som behöver mer protein för att bevara muskler och hälsan upp i åren, säger Susanna Kugelberg, projektledare för regeringsuppdraget om mat för äldre på Livsmedelsverket.

Som en del av uppdraget ska myndigheten nu ta fram ett nytt informationsmaterial riktat direkt till äldre personer, med fokus på hur maten kan bidra till ett hälsosamt åldrande och hur man kan tänka när aptiten minskar. Parallellt utvecklas även ett kunskapsstöd för personal och beslutsfattare inom äldreomsorgen, som ska komplettera befintliga råd.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.