Obesitas

Många vill ha reglering för att bromsa överviktstrenden

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Idag presenterar Cancerfonden en ny rapport om kopplingen mellan övervikt och cancer. Mer än varannan vuxen i Sverige har övervikt eller fetma, och därmed förhöjd risk att insjukna i cancer. Land efter land presenterar nya åtgärder, men här halkar Sverige efter. En färsk demoskopundersökning som Cancerfonden beställt visar nu att allmänheten efterfrågar politiska insatser för att minska risken för övervikt och fetma bland barn och unga.

– Trenden mot allt fler överviktiga är inte bra, den behöver brytas. Det vore ansvarsfullt att göra mer från politiskt håll. Det saknas varken beprövade förslag eller opinionsstöd, men det saknas en strategi för hur de visioner om en god och jämlik hälsa som regeringen formulerat ska genomföras. Det går trögt med implementeringen, och behovet av åtgärder är stort, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

Nästan 90 procent av de tillfrågade vill se sänkt moms på frukt och grönsaker. 80 procent är positiva till skärpt lagstiftning för livsmedelsreklam riktad mot barn och upp till 60 procent tycker att beskattning på sockersötade drycker, läskskatt, är ett bra förslag.

Minst en tredjedel av all cancer kan förebyggas. När det gäller övervikt och fetma handlar det om ungefär 2000 cancerfall per år. Fetma visade sig vara riskfaktor vid covid-19 och är så också till minst 13 olika cancerdiagnoser, som exempelvis bröstcancer, tarmcancer, bukspottkörtelcancer och levercancer.

Andra länder ligger före Sverige

Sverige ligger efter med politiska åtgärder för folkhälsan. Runt om i världen har ca 40 länder infört skatt på sockersötad dryck och andra sockersötade livsmedel. Många länder har arbetat med målsättningar, styrdokument och skatteförändringar. I Storbritannien har man exempelvis arbetat med en progressiv beskattning på andelen socker som lett till att producenterna markant minskat sockerhalten i den kolsyrade läsken.

– Sockersötad dryck har en stark vetenskaplig koppling till övervikt och fetma både hos vuxna och barn. Ungefär en tredjedel av landets 9-åringar är nu överviktiga och det är hög risk att barn tar med sig den ohälsosamma vikten till vuxen ålder. Att besluta om beskattning av sockersötade drycker i Sverige skulle bli ett startskott för arbetet med att stoppa ökningen, säger Ulrika Årehed Kågström.

I den här rapporten uppmanar vi regeringen att ta fram en nationell strategi för en bättre folkhälsa i Sverige: Cancerfondsrapport 2020 Prevention

Demoskopundersökningen i korthet: \n– Nio av tio vill se sänkt moms på frukt och grönsaker.\n– Åtta av tio tycker att man ska införa märkningar av livsmedel.\n– Åtta av tio vill ha skärpt lagstiftning för livsmedelsreklam riktad mot barn.\n– Åtta av tio är för gratis frukost i skola och förskola.\n– Åtta av tio kan tänka sig ett förbud mot försäljning av livsmedel med hög sockerhalt och lågt näringsinnehåll i skolkafeteria och motsvarande.\n– Sex av tio vill ha varningstexter i reklam för livsmedel.\n– Sex av tio vill införa beskattning på sockersötade drycker.

Cancerfonden anser: \n– att skatt på sockersötade drycker bör införas\n– att en nationell handlingsplan för hälsosamma levnadsvanor bör tas fram\n– att lagstiftningen gällande marknadsföring av livsmedel riktad mot barn bör skärpas och anpassas till det nya medielandskapet.

Källa: Cancerfonden

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.

Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • Uppdaterades 21 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.