Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Obesitas

Många vill ha reglering för att bromsa överviktstrenden

Idag presenterar Cancerfonden en ny rapport om kopplingen mellan övervikt och cancer. Mer än varannan vuxen i Sverige har övervikt eller fetma, och därmed förhöjd risk att insjukna i cancer. Land efter land … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Idag presenterar Cancerfonden en ny rapport om kopplingen mellan övervikt och cancer. Mer än varannan vuxen i Sverige har övervikt eller fetma, och därmed förhöjd risk att insjukna i cancer. Land efter land presenterar nya åtgärder, men här halkar Sverige efter. En färsk demoskopundersökning som Cancerfonden beställt visar nu att allmänheten efterfrågar politiska insatser för att minska risken för övervikt och fetma bland barn och unga.

– Trenden mot allt fler överviktiga är inte bra, den behöver brytas. Det vore ansvarsfullt att göra mer från politiskt håll. Det saknas varken beprövade förslag eller opinionsstöd, men det saknas en strategi för hur de visioner om en god och jämlik hälsa som regeringen formulerat ska genomföras. Det går trögt med implementeringen, och behovet av åtgärder är stort, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

Nästan 90 procent av de tillfrågade vill se sänkt moms på frukt och grönsaker. 80 procent är positiva till skärpt lagstiftning för livsmedelsreklam riktad mot barn och upp till 60 procent tycker att beskattning på sockersötade drycker, läskskatt, är ett bra förslag.

Minst en tredjedel av all cancer kan förebyggas. När det gäller övervikt och fetma handlar det om ungefär 2000 cancerfall per år. Fetma visade sig vara riskfaktor vid covid-19 och är så också till minst 13 olika cancerdiagnoser, som exempelvis bröstcancer, tarmcancer, bukspottkörtelcancer och levercancer.

Andra länder ligger före Sverige

Sverige ligger efter med politiska åtgärder för folkhälsan. Runt om i världen har ca 40 länder infört skatt på sockersötad dryck och andra sockersötade livsmedel. Många länder har arbetat med målsättningar, styrdokument och skatteförändringar. I Storbritannien har man exempelvis arbetat med en progressiv beskattning på andelen socker som lett till att producenterna markant minskat sockerhalten i den kolsyrade läsken.

– Sockersötad dryck har en stark vetenskaplig koppling till övervikt och fetma både hos vuxna och barn. Ungefär en tredjedel av landets 9-åringar är nu överviktiga och det är hög risk att barn tar med sig den ohälsosamma vikten till vuxen ålder. Att besluta om beskattning av sockersötade drycker i Sverige skulle bli ett startskott för arbetet med att stoppa ökningen, säger Ulrika Årehed Kågström.

I den här rapporten uppmanar vi regeringen att ta fram en nationell strategi för en bättre folkhälsa i Sverige: Cancerfondsrapport 2020 Prevention

Demoskopundersökningen i korthet: \n– Nio av tio vill se sänkt moms på frukt och grönsaker.\n– Åtta av tio tycker att man ska införa märkningar av livsmedel.\n– Åtta av tio vill ha skärpt lagstiftning för livsmedelsreklam riktad mot barn.\n– Åtta av tio är för gratis frukost i skola och förskola.\n– Åtta av tio kan tänka sig ett förbud mot försäljning av livsmedel med hög sockerhalt och lågt näringsinnehåll i skolkafeteria och motsvarande.\n– Sex av tio vill ha varningstexter i reklam för livsmedel.\n– Sex av tio vill införa beskattning på sockersötade drycker.

Cancerfonden anser: \n– att skatt på sockersötade drycker bör införas\n– att en nationell handlingsplan för hälsosamma levnadsvanor bör tas fram\n– att lagstiftningen gällande marknadsföring av livsmedel riktad mot barn bör skärpas och anpassas till det nya medielandskapet.

Källa: Cancerfonden


Dela artikeln

Folkhälsa

Här är svenskarnas nya matvanor

Asiatisk mat är snart lika omtyckt som italiensk, matpriserna fortsätter att styra vad som hamnar på tallriken och klimatfrågan har tappat i betydelse. Det visar årets matundersökning från TV4 Köket.

Nina Granberg 5 november, 2025 Uppdaterades 7 november, 2025 2 minuters läsning
IMG_1207

Foto: AdobeStock

Trots oro i omvärlden spelar maten en fortsatt viktig roll i svenskarnas vardag. Middagen beskrivs som dagens höjdpunkt, både som en stund för gemenskap och som ett kreativt tillfälle i köket. Klassisk husmanskost och italienska rätter som spaghetti bolognese, lasagne och pizza ligger fortfarande i topp. Samtidigt ökar intresset för asiatisk mat snabbt och är nu nästan lika stort som för det italienska köket.

Priset styr mer än förr

Sju av tio svenskar uppger att de är intresserade eller mycket intresserade av matlagning, och nio av tio vill lära sig mer, framför allt om asiatiska smaker, nya kombinationer och smarta genvägar i köket.

Men matlusten har fått sällskap av ökad prismedvetenhet. Fyra av tio säger att de väljer bort matvaror som blivit för dyra, främst nötkött, fläskkött, fisk och skaldjur. Samtidigt minskar matsvinnet när fler planerar sina inköp och lagar mat på rester.

IMG_1210
Kökets matundersökning 2025

Klimatet tappar

Hälsa påverkar matvalen i viss mån, men miljöhänsyn väger allt lättare. Att måltiden ska vara bra för klimatet har minskat i betydelse över tid, enligt undersökningen. Grönsaker är den matvara som flest förknippar med hälsa, och hälsoskäl är också den vanligaste anledningen till att välja vegetariskt. Den som avstår gör det oftast för att man inte tycker att vegetariskt smakar gott.

Tiktok ungas favorit

När svenskar söker matinspiration är matsajter den främsta källan, följt av familj, vänner och sociala medier. Google är startpunkt för de flesta receptsökningar, medan Instagram växer  och Tiktok dominerar bland yngre.

AI har börjat göra sitt intåg även i köket, men användningen är ännu låg: endast sex procent uppger att de använder tjänster som ChatGPT för matrelaterad information.

Fakta: Detta visar matundersökningen 2025

  • 7 av 10 är intresserade av matlagning
  • 9 av 10 vill lära sig mer,  främst om asiatisk mat
  • 4 av 10 väljer bort varor som blivit för dyra
  • 6 % använder AI-tjänster som ChatGPT för mattips
  • 1 av 3 äter vegetariskt till middag ibland
  • Grönsaker toppar listan över mat som förknippas med hälsa

Läs mer HÄR: TV4 Köket, oktober 2025



Kalkyler & Verktyg

Ny version av Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har nu släppt en ny version av Livsmedelsdatabasen. Den uppdaterade databasen innehåller bland annat justerade jodvärden och flera nya livsmedel.

Nina Granberg 5 november, 2025 Uppdaterades 5 november, 2025 1 minuts läsning
IMG_1201

Foto: AdobeStock

Livsmedelsdatabasen innehåller information om mer än 2 500 livsmedel och rätter. För varje livsmedel redovisas värden för över 50 näringsämnen och komponenter. På sidan Sök näringsinnehåll finns databasen tillgänglig i sin senaste version. 

Via sökfunktionen går det att hitta detaljerad information om näringsinnehåll, och databasen kan även laddas ner i Excel eller nås via API för vidare användning i egna system.

Förändrade jodvärden

Jodvärdet för grädde har justerats, vilket innebär att alla beräknade livsmedel där grädde ingår också fått förändrade jodvärden.

Nya livsmedel

Den nya versionen av Livsmedelsdatabasen innehåller några nya livsmedel:

  • modersmjölksersättning
  • tillskottsnäring för småbarn
  • soyghurt, smaksatt och berikad
  • biryani, ris med grönsaker (vegetarisk)
  • béchamelsås med mjölk, fett 3 %, grädde
  • fisksås

Du hittar databasen på Livsmedelsverkets webbplats: Sök näringsinnehåll



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.