Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Dietisten – läs vår nya satsning! 💚

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Obesitas

Många vill ha reglering för att bromsa överviktstrenden

Idag presenterar Cancerfonden en ny rapport om kopplingen mellan övervikt och cancer. Mer än varannan vuxen i Sverige har övervikt eller fetma, och därmed förhöjd risk att insjukna i cancer. Land efter land … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Idag presenterar Cancerfonden en ny rapport om kopplingen mellan övervikt och cancer. Mer än varannan vuxen i Sverige har övervikt eller fetma, och därmed förhöjd risk att insjukna i cancer. Land efter land presenterar nya åtgärder, men här halkar Sverige efter. En färsk demoskopundersökning som Cancerfonden beställt visar nu att allmänheten efterfrågar politiska insatser för att minska risken för övervikt och fetma bland barn och unga.

– Trenden mot allt fler överviktiga är inte bra, den behöver brytas. Det vore ansvarsfullt att göra mer från politiskt håll. Det saknas varken beprövade förslag eller opinionsstöd, men det saknas en strategi för hur de visioner om en god och jämlik hälsa som regeringen formulerat ska genomföras. Det går trögt med implementeringen, och behovet av åtgärder är stort, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

Nästan 90 procent av de tillfrågade vill se sänkt moms på frukt och grönsaker. 80 procent är positiva till skärpt lagstiftning för livsmedelsreklam riktad mot barn och upp till 60 procent tycker att beskattning på sockersötade drycker, läskskatt, är ett bra förslag.

Minst en tredjedel av all cancer kan förebyggas. När det gäller övervikt och fetma handlar det om ungefär 2000 cancerfall per år. Fetma visade sig vara riskfaktor vid covid-19 och är så också till minst 13 olika cancerdiagnoser, som exempelvis bröstcancer, tarmcancer, bukspottkörtelcancer och levercancer.

Andra länder ligger före Sverige

Sverige ligger efter med politiska åtgärder för folkhälsan. Runt om i världen har ca 40 länder infört skatt på sockersötad dryck och andra sockersötade livsmedel. Många länder har arbetat med målsättningar, styrdokument och skatteförändringar. I Storbritannien har man exempelvis arbetat med en progressiv beskattning på andelen socker som lett till att producenterna markant minskat sockerhalten i den kolsyrade läsken.

– Sockersötad dryck har en stark vetenskaplig koppling till övervikt och fetma både hos vuxna och barn. Ungefär en tredjedel av landets 9-åringar är nu överviktiga och det är hög risk att barn tar med sig den ohälsosamma vikten till vuxen ålder. Att besluta om beskattning av sockersötade drycker i Sverige skulle bli ett startskott för arbetet med att stoppa ökningen, säger Ulrika Årehed Kågström.

I den här rapporten uppmanar vi regeringen att ta fram en nationell strategi för en bättre folkhälsa i Sverige: Cancerfondsrapport 2020 Prevention

Demoskopundersökningen i korthet: \n– Nio av tio vill se sänkt moms på frukt och grönsaker.\n– Åtta av tio tycker att man ska införa märkningar av livsmedel.\n– Åtta av tio vill ha skärpt lagstiftning för livsmedelsreklam riktad mot barn.\n– Åtta av tio är för gratis frukost i skola och förskola.\n– Åtta av tio kan tänka sig ett förbud mot försäljning av livsmedel med hög sockerhalt och lågt näringsinnehåll i skolkafeteria och motsvarande.\n– Sex av tio vill ha varningstexter i reklam för livsmedel.\n– Sex av tio vill införa beskattning på sockersötade drycker.

Cancerfonden anser: \n– att skatt på sockersötade drycker bör införas\n– att en nationell handlingsplan för hälsosamma levnadsvanor bör tas fram\n– att lagstiftningen gällande marknadsföring av livsmedel riktad mot barn bör skärpas och anpassas till det nya medielandskapet.

Källa: Cancerfonden


Dela artikeln

Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram


Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 8 juli, 2025 Uppdaterades 5 augusti, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_268073936

Foto: AdobeStock_268073936

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt. 

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent. 

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen. 



Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 8 juli, 2025 Uppdaterades 8 augusti, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_614181255

Foto: AdobeStock_614181255



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.