Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Från bokidé till säljsuccé

Många dietister drömmer om att skriva och ge ut en bok om mat och hälsa. Men hur gör man egentligen för att lyckas?

9 januari, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning
Stock.adobe.com

Efter drygt 30 år i branschen och 200 böcker inom mat, livsstil och hälsa tycker bokförläggaren Ingela Holm fortfarande att jobbet är lika roligt. Hennes första bok handlade om amerikanska pajer och förändrade synen på hur en kokbok kan se ut och vara. Sedan dess har det blivit böcker om allt från Medelhavsmat till en hjälpreda för typ 1-­diabetes. Den senare i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset med alla recept faktagranskade och näringsberäknade av dietister. Hjälpredan, som utkom 2017 och nu är inne på sin sjunde utgåvan, beskriver hon som ”ett bra exempel på en bok som gör skillnad och där dietistens erfarenhet och kompetens är ovärderlig”.

Och för alla dietister som går runt och bär på en oförlöst bok så har Ingela Holm så klart en lång rad tips att bjuda på:

Börja med att skanna av marknaden. Bara här i Sverige utkommer mellan 300–400 nya titlar inom ämnesområdet mat varje år och ännu fler om man räknar in livsstil och hälsa – så ja, konkurrensen är tuff. Just därför gäller det att vara uppdaterad såväl på svenska som utländska titlar för att hitta luckor och möjligheter.

Innan du kontaktar ett bokförlag måste du ha en tydlig och rapp idé. Fokusera i stället för att greppa om för mycket, en bra bok måste så att säga ”ha ett handtag”.

Titeln och undertiteln är bärande ingredienser i detta. För att sälja in bokidén till ett förlag kan man med fördel vässa på dessa i förväg, samt ta fram en synopsis med det tänkta innehållet.

Som dietist gäller det att utnyttja fördelen det ger att verkligen kunna bottna i gedigen kunskap, alltså att boken är väl förankrad i forskning och beprövad vetenskap. Eller som Ingela Holm säger: ”Att lyckas handlar om att paketera vetenskap på ett inspirerande sätt”.

Det är även smart att redan på förhand se till att en del av första upplagan är insåld genom att inleda samarbeten med ett förbund eller en organisation som har beröringspunkter med ämnes­området för boken.

Det är ofta många som är inblandade i att skapa en boksuccé. Förutom en duktig redaktör behövs både fotograf, matstylist och faktagranskare, något som förlaget ofta hjälper till att ordna.

Till sist: Konkurrensen må vara tuff därute, men boken har fortfarande en bärande roll i samhället. För en dietist som har ett brinnande intresse för sitt ämnesområde och vill dela med sig av detta på ett pedagogiskt och personligt vis finns det goda möjligheter att lyckas. x


Dela artikeln

Kan viktmedicin skydda minnet?

Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

Dietisten
Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Adobe.stock

Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

Lägre demensrisk i observationsstudier 

Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

Äldre och sköra behöver särskilt följas 

Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


Dela artikeln

Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

Dietisten
Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande (1)
Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

Kortfattade svar kräver följdfrågor 

Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

Källa: Göteborgs universitet.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.