Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Från bokidé till säljsuccé

Många dietister drömmer om att skriva och ge ut en bok om mat och hälsa. Men hur gör man egentligen för att lyckas?

9 januari, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning
Stock.adobe.com

Efter drygt 30 år i branschen och 200 böcker inom mat, livsstil och hälsa tycker bokförläggaren Ingela Holm fortfarande att jobbet är lika roligt. Hennes första bok handlade om amerikanska pajer och förändrade synen på hur en kokbok kan se ut och vara. Sedan dess har det blivit böcker om allt från Medelhavsmat till en hjälpreda för typ 1-­diabetes. Den senare i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset med alla recept faktagranskade och näringsberäknade av dietister. Hjälpredan, som utkom 2017 och nu är inne på sin sjunde utgåvan, beskriver hon som ”ett bra exempel på en bok som gör skillnad och där dietistens erfarenhet och kompetens är ovärderlig”.

Och för alla dietister som går runt och bär på en oförlöst bok så har Ingela Holm så klart en lång rad tips att bjuda på:

Börja med att skanna av marknaden. Bara här i Sverige utkommer mellan 300–400 nya titlar inom ämnesområdet mat varje år och ännu fler om man räknar in livsstil och hälsa – så ja, konkurrensen är tuff. Just därför gäller det att vara uppdaterad såväl på svenska som utländska titlar för att hitta luckor och möjligheter.

Innan du kontaktar ett bokförlag måste du ha en tydlig och rapp idé. Fokusera i stället för att greppa om för mycket, en bra bok måste så att säga ”ha ett handtag”.

Titeln och undertiteln är bärande ingredienser i detta. För att sälja in bokidén till ett förlag kan man med fördel vässa på dessa i förväg, samt ta fram en synopsis med det tänkta innehållet.

Som dietist gäller det att utnyttja fördelen det ger att verkligen kunna bottna i gedigen kunskap, alltså att boken är väl förankrad i forskning och beprövad vetenskap. Eller som Ingela Holm säger: ”Att lyckas handlar om att paketera vetenskap på ett inspirerande sätt”.

Det är även smart att redan på förhand se till att en del av första upplagan är insåld genom att inleda samarbeten med ett förbund eller en organisation som har beröringspunkter med ämnes­området för boken.

Det är ofta många som är inblandade i att skapa en boksuccé. Förutom en duktig redaktör behövs både fotograf, matstylist och faktagranskare, något som förlaget ofta hjälper till att ordna.

Till sist: Konkurrensen må vara tuff därute, men boken har fortfarande en bärande roll i samhället. För en dietist som har ett brinnande intresse för sitt ämnesområde och vill dela med sig av detta på ett pedagogiskt och personligt vis finns det goda möjligheter att lyckas. x


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.