Från bokidé till säljsuccé

Många dietister drömmer om att skriva och ge ut en bok om mat och hälsa. Men hur gör man egentligen för att lyckas?

9 januari, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Efter drygt 30 år i branschen och 200 böcker inom mat, livsstil och hälsa tycker bokförläggaren Ingela Holm fortfarande att jobbet är lika roligt. Hennes första bok handlade om amerikanska pajer och förändrade synen på hur en kokbok kan se ut och vara. Sedan dess har det blivit böcker om allt från Medelhavsmat till en hjälpreda för typ 1-diabetes. Den senare i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset med alla recept faktagranskade och näringsberäknade av dietister. Hjälpredan, som utkom 2017 och nu är inne på sin sjunde utgåvan, beskriver hon som ”ett bra exempel på en bok som gör skillnad och där dietistens erfarenhet och kompetens är ovärderlig”.

Och för alla dietister som går runt och bär på en oförlöst bok så har Ingela Holm så klart en lång rad tips att bjuda på:

Börja med att skanna av marknaden. Bara här i Sverige utkommer mellan 300–400 nya titlar inom ämnesområdet mat varje år och ännu fler om man räknar in livsstil och hälsa – så ja, konkurrensen är tuff. Just därför gäller det att vara uppdaterad såväl på svenska som utländska titlar för att hitta luckor och möjligheter.

Innan du kontaktar ett bokförlag måste du ha en tydlig och rapp idé. Fokusera i stället för att greppa om för mycket, en bra bok måste så att säga ”ha ett handtag”.

Titeln och undertiteln är bärande ingredienser i detta. För att sälja in bokidén till ett förlag kan man med fördel vässa på dessa i förväg, samt ta fram en synopsis med det tänkta innehållet.

Som dietist gäller det att utnyttja fördelen det ger att verkligen kunna bottna i gedigen kunskap, alltså att boken är väl förankrad i forskning och beprövad vetenskap. Eller som Ingela Holm säger: ”Att lyckas handlar om att paketera vetenskap på ett inspirerande sätt”.

Det är även smart att redan på förhand se till att en del av första upplagan är insåld genom att inleda samarbeten med ett förbund eller en organisation som har beröringspunkter med ämnesområdet för boken.

Det är ofta många som är inblandade i att skapa en boksuccé. Förutom en duktig redaktör behövs både fotograf, matstylist och faktagranskare, något som förlaget ofta hjälper till att ordna.

Till sist: Konkurrensen må vara tuff därute, men boken har fortfarande en bärande roll i samhället. För en dietist som har ett brinnande intresse för sitt ämnesområde och vill dela med sig av detta på ett pedagogiskt och personligt vis finns det goda möjligheter att lyckas. x

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Redaktionen 24 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 2 minuters läsning

Ätstörningar är ett av vårdens mest komplexa tillstånd. För vården innebär det stora utmaningar och ett tydligt behov av dietistens kompetens.

Temat lyfter dietistens betydelse – från vårdens verklighet till vetenskapliga rön.

Ur temat

• Dietisten Jenny Bergvall berättar om sitt arbete vid en av Sveriges fem enheter för högspecialiserad...

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Nina Granberg 22 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 3 minuters läsning

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

Vad är NNR2023?
De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
Fokus:
Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
Hälsa & hållbarhet:
Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
Utmaningar:
Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.