Geriatrik

Många behöver äta mer protein för att komma upp ur fåtöljen som äldre

Ny Örebrostudie visar hur viktigt det är att äta tillräckligt med protein för att behålla både muskelmassa och fysisk förmåga – att kunna kliva upp … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Ny Örebrostudie visar hur viktigt det är att äta tillräckligt med protein för att behålla både muskelmassa och fysisk förmåga – att kunna kliva upp på en pall eller resa sig ur en fåtölj – när vi blir äldre.

– För en god fysisk funktionsförmåga, som att kunna resa sig ur en fåtölj, krävs en snabb kraftutveckling hos arbetande muskler. För att bromsa förlust av muskelmassa och funktion krävs ett tillräckligt proteinintag, säger Fawzi Kadi, professor vid Örebro Universitet.

I studien, som han gjort tillsammans med sin kollega Andreas Nilsson, ingick över 100 kvinnor mellan 65 och 70 år.

– Kvinnorna i studien var en fysiskt aktiv grupp som motionerade minst 30 minuter om dagen. Frågan var vilken skillnad proteinintaget då kan göra på muskelmassa och funktionsförmåga, säger Fawzi Kadi.

I studien mättes muskelmassa, fysisk funktionsförmåga, och hur proteinrik mat kvinnorna åt.

För att behålla muskelmassan räcker det att äta 0,8 gram protein per kilogram du väger. Det betyder att en kvinna som väger 70 kg behöver äta 56 gram protein per dag. Men för att främja fysisk funktion krävs 1,1 gram protein per kilogram du väger. En kvinna som väger 70 kg behöver då äta 77 gram protein per dag.

– Vi tycker det var intressant att kopplingen mellan funktionsförmåga och proteinintag endast visades hos de kvinnor som åt minst 1,1 gram protein, säger Fawzi Kadi. Detta stöder Livsmedelsverkets specifika rekommendationer om proteinintag för äldre över 65 år.

Resultaten bekräftar också att en diet fattig på protein, under 0,8 gram, är negativ för både muskelmassa och funktionsförmåga.

– Ofta är det just förmågan att genera kraft som man tappar först och det gör att vardagslivet kan bli besvärligt. Vår studie visar att matvanorna spelar en viktig roll för hälsan hos äldre, även hos de som redan är fysiskt aktiva, avslutar Fawzi Kadi.

Forskningen är en del av den strategiska satsningen Mat och hälsa vid Örebro universitet.

Fakta:

Proteininnehåll (per 100 gram)\nÄgg – 12 gram\nLax – 23 gram\nKyckling – 27 gram\nBroccoli – 3,5 gram\nKikärtor – 7,5 gram

Källa: Örebro Universitet

Onkologi

Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

Nina Granberg 5 mars, 2026 • Uppdaterades 6 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

Kartlagda riskfaktorer

Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
Högt blodsocker – 6 procent
Högt BMI – 4 procent
Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Smaksinnet spelar en viktig roll för aptit och matintag. En långvarig nedsättning kan därför påverka både näringsintag och hälsa. Vid covid-19 kan smaksinnet påverkas, och hos vissa personer kvarstår...