Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Dietisten – läs vår nya satsning! 💚

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Folkhälsa

Många äter kosttillskott helt i onödan

Vanlig mat räcker nästan alltid för att få i sig den näring som behövs. Ändå påstår olika aktörer med jämna mellanrum i sin marknadsföring att … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
Barn som äter mat och ser bekymrad ut.

Vanlig mat räcker nästan alltid för att få i sig den näring som behövs. Ändå påstår olika aktörer med jämna mellanrum i sin marknadsföring att kosttillskott behövs för en bra hälsa. Tyvärr skapar det lätt en oro i onödan hos konsumenterna.

För de allra flesta räcker det med att äta en varierad kost för att få i sig de näringsämnen som kroppen behöver för att må bra. Inga kompletterande tabletter behövs. Det är bara för några få grupper som Livsmedelsverket rekommenderar kosttillskott. Det gäller exempelvis D-droppar för små barn under två år, folsyra till kvinnor som kan tänka sig bli gravida och vid sjukdom.\nI marknadsföringen av kosttillskott påstås ofta att det är krångligt och svårt att få i sig de ämnen som behövs för att kroppen ska må bra. Ibland illustreras detta genom att visa hur mycket som behövs av ett särskilt livsmedel för att få i sig dagsbehovet av en enskild vitamin.

– En sådan jämförelse blir alldeles missvisande eftersom ingen äter bara en sak, exempelvis bananer eller musslor. Det är helheten av det man äter som räknas, inte enskilda livsmedel eller enskilda dagar, säger Anna Karin Lindroos, nutritionist på Livsmedelsverket.

– Många som köper dyra kosttillskott gör det helt i onödan. De luras att tro att de gör något bra för hälsan. Men vanlig mat är alltid bäst, säger Anna Karin Lindroos.

Flera stora undersökningar visar att risken för sjukdomar inte minskar när man äter kosttillskott. Man får alltså inte samma effekt när man tar höga doser av kosttillskott med vitaminer och mineraler som när man äter mycket frukt och grönt. För höga doser av vitaminer och mineraler kan dessutom vara kan skadliga för kroppen, och i många fall är marginalerna små.

– Att skrämma människor till att tro att de måste komplettera kosten med tabletter är onödigt. Kraften bör i stället riktas mot att få ännu fler att äta bättre och mer varierat, säger Anna Karin Lindroos.

Livsmedelsverkets kostråd är kort sammanfattade att äta mer grönt, äta lagom mycket och att röra på sig. Svårare än så är det inte att få i sig den näring kroppen behöver, och samtidigt må bra.

Livsmedelsverkets råd om kosttillskott: Vitamin D till alla barn upp till två års ålder. Vissa barn behöver fortsätta med D-vitamintillskott även efter två år.Folsyra till kvinnor som kan tänkas bli gravida.Vitamin D till äldre som inte regelbundet vistas ute.Vitamin B12 och D-vitamin i form av kosttillskott eller berikade produkter till veganer.

Källa: Livsmedelsverket



Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram


Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 8 juli, 2025 Uppdaterades 5 augusti, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_268073936

Foto: AdobeStock_268073936

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt. 

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent. 

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen. 



Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 8 juli, 2025 Uppdaterades 8 augusti, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_614181255

Foto: AdobeStock_614181255



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.