Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Folkhälsa

Många äter kosttillskott helt i onödan

Vanlig mat räcker nästan alltid för att få i sig den näring som behövs. Ändå påstår olika aktörer med jämna mellanrum i sin marknadsföring att … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
Barn som äter mat och ser bekymrad ut.

Vanlig mat räcker nästan alltid för att få i sig den näring som behövs. Ändå påstår olika aktörer med jämna mellanrum i sin marknadsföring att kosttillskott behövs för en bra hälsa. Tyvärr skapar det lätt en oro i onödan hos konsumenterna.

För de allra flesta räcker det med att äta en varierad kost för att få i sig de näringsämnen som kroppen behöver för att må bra. Inga kompletterande tabletter behövs. Det är bara för några få grupper som Livsmedelsverket rekommenderar kosttillskott. Det gäller exempelvis D-droppar för små barn under två år, folsyra till kvinnor som kan tänka sig bli gravida och vid sjukdom.\nI marknadsföringen av kosttillskott påstås ofta att det är krångligt och svårt att få i sig de ämnen som behövs för att kroppen ska må bra. Ibland illustreras detta genom att visa hur mycket som behövs av ett särskilt livsmedel för att få i sig dagsbehovet av en enskild vitamin.

– En sådan jämförelse blir alldeles missvisande eftersom ingen äter bara en sak, exempelvis bananer eller musslor. Det är helheten av det man äter som räknas, inte enskilda livsmedel eller enskilda dagar, säger Anna Karin Lindroos, nutritionist på Livsmedelsverket.

– Många som köper dyra kosttillskott gör det helt i onödan. De luras att tro att de gör något bra för hälsan. Men vanlig mat är alltid bäst, säger Anna Karin Lindroos.

Flera stora undersökningar visar att risken för sjukdomar inte minskar när man äter kosttillskott. Man får alltså inte samma effekt när man tar höga doser av kosttillskott med vitaminer och mineraler som när man äter mycket frukt och grönt. För höga doser av vitaminer och mineraler kan dessutom vara kan skadliga för kroppen, och i många fall är marginalerna små.

– Att skrämma människor till att tro att de måste komplettera kosten med tabletter är onödigt. Kraften bör i stället riktas mot att få ännu fler att äta bättre och mer varierat, säger Anna Karin Lindroos.

Livsmedelsverkets kostråd är kort sammanfattade att äta mer grönt, äta lagom mycket och att röra på sig. Svårare än så är det inte att få i sig den näring kroppen behöver, och samtidigt må bra.

Livsmedelsverkets råd om kosttillskott: Vitamin D till alla barn upp till två års ålder. Vissa barn behöver fortsätta med D-vitamintillskott även efter två år.Folsyra till kvinnor som kan tänkas bli gravida.Vitamin D till äldre som inte regelbundet vistas ute.Vitamin B12 och D-vitamin i form av kosttillskott eller berikade produkter till veganer.

Källa: Livsmedelsverket



Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
IMG_1364

Foto: AdobeStock



Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 19 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_179140824

Foto: AdobeStock

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.