Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Folkhälsa

Många äter kosttillskott helt i onödan

Vanlig mat räcker nästan alltid för att få i sig den näring som behövs. Ändå påstår olika aktörer med jämna mellanrum i sin marknadsföring att … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
Barn som äter mat och ser bekymrad ut.

Vanlig mat räcker nästan alltid för att få i sig den näring som behövs. Ändå påstår olika aktörer med jämna mellanrum i sin marknadsföring att kosttillskott behövs för en bra hälsa. Tyvärr skapar det lätt en oro i onödan hos konsumenterna.

För de allra flesta räcker det med att äta en varierad kost för att få i sig de näringsämnen som kroppen behöver för att må bra. Inga kompletterande tabletter behövs. Det är bara för några få grupper som Livsmedelsverket rekommenderar kosttillskott. Det gäller exempelvis D-droppar för små barn under två år, folsyra till kvinnor som kan tänka sig bli gravida och vid sjukdom.\nI marknadsföringen av kosttillskott påstås ofta att det är krångligt och svårt att få i sig de ämnen som behövs för att kroppen ska må bra. Ibland illustreras detta genom att visa hur mycket som behövs av ett särskilt livsmedel för att få i sig dagsbehovet av en enskild vitamin.

– En sådan jämförelse blir alldeles missvisande eftersom ingen äter bara en sak, exempelvis bananer eller musslor. Det är helheten av det man äter som räknas, inte enskilda livsmedel eller enskilda dagar, säger Anna Karin Lindroos, nutritionist på Livsmedelsverket.

– Många som köper dyra kosttillskott gör det helt i onödan. De luras att tro att de gör något bra för hälsan. Men vanlig mat är alltid bäst, säger Anna Karin Lindroos.

Flera stora undersökningar visar att risken för sjukdomar inte minskar när man äter kosttillskott. Man får alltså inte samma effekt när man tar höga doser av kosttillskott med vitaminer och mineraler som när man äter mycket frukt och grönt. För höga doser av vitaminer och mineraler kan dessutom vara kan skadliga för kroppen, och i många fall är marginalerna små.

– Att skrämma människor till att tro att de måste komplettera kosten med tabletter är onödigt. Kraften bör i stället riktas mot att få ännu fler att äta bättre och mer varierat, säger Anna Karin Lindroos.

Livsmedelsverkets kostråd är kort sammanfattade att äta mer grönt, äta lagom mycket och att röra på sig. Svårare än så är det inte att få i sig den näring kroppen behöver, och samtidigt må bra.

Livsmedelsverkets råd om kosttillskott: Vitamin D till alla barn upp till två års ålder. Vissa barn behöver fortsätta med D-vitamintillskott även efter två år.Folsyra till kvinnor som kan tänkas bli gravida.Vitamin D till äldre som inte regelbundet vistas ute.Vitamin B12 och D-vitamin i form av kosttillskott eller berikade produkter till veganer.

Källa: Livsmedelsverket



Kostråd & riktlinjer

Nya kostråd för äldre på remiss – klart våren 2026

Kostråden för äldre personer 65+ ska uppdateras. Livsmedelsverkets förslag är nu ute på remiss och den färdiga versionen ska presenteras våren 2026. 

Nina Granberg 20 januari, 2026 Uppdaterades 20 januari, 2026 1 minuts läsning
IMG_1454

Foto: AdobeStock

Den vetenskapliga grunden och de avvägningar som gjorts beskrivs i rapporten ”Kostråd för att främja ett hälsosamt åldrande”. Nu går förslaget ut på remiss och Livsmedelsverket välkomnar synpunkter från berörda myndigheter, pensionärsorganisationer, hälso- och sjukvård, företrädare för livsmedelsbranschen och andra aktörer.

I rapporten presenteras de föreslagna råden, men de är ännu inte formulerade eller anpassade för allmänheten. Ett exempel på anpassad text bifogas för att ge en inblick i hur informationen kan komma att se ut, men ingår inte i själva remissen.

De uppdaterade råden ska ligga till grund för ett nytt informationsmaterial som vänder sig till personer 65+ och tas fram inom ramen för ett regeringsuppdrag. De färdiga kostråden planeras att presenteras under våren 2026.

Exempel på förändringar utifrån remissunderlaget

  • Nytt råd: Baljväxter ofta, gärna varje dag (bönor, ärtor, linser).
  • Nytt råd: Ät gärna ägg (kopplat till att täcka proteinbehov).
  • Nytt råd: Ät gärna kött från fågel (kopplat till att täcka proteinbehov)
  • Delvis förändrat: Rådet om energitäta och/eller näringsfattiga livsmedel breddas (tidigare låg fokus främst på socker och sockerrika livsmedel).
  • Rådet om rött kött ligger kvar på max 350 gram i veckan, men i vissa fall kan protein- och energibehov göra att rådet behöver vägas mot andra behov.
  • Justering: I rådet om nötter ingår frön inte längre i den rekommenderade mängden.

Läs mer HÄR.



Kostråd & riktlinjer

USA:s nya kostråd väcker debatt - Svenska experter: stå fast vid NNR

USA:s nya kostråd har fått stor uppmärksamhet. I sociala medier används råden redan som argument i debatter om allt från kött till klimat. Men svenska experter menar att dietister tryggt kan luta sig mot NNR och svenska kostråd när budskap krockar och förvirrar.

Nina Granberg 14 januari, 2026 Uppdaterades 20 januari, 2026 4 minuters läsning
AdobeStock_1871159607

Foto: AdobeStock

Sällan har råd om kost och hälsa fått så stor uppmärksamhet och skapat sådan internationell debatt som de nya amerikanska riktlinjerna. Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket, vill inte recensera dem.

– Vi kommenterar generellt inte andra länders kostråd.

Men hon konstaterar att de skiljer sig från de svenska, samtidigt som vissa punkter ligger nära varandra. En gemensam nämnare är att man lyfter fram att intaget av typisk skräpmat behöver minska.

– Vi ser att de har fokus på att man ska äta riktig mat och skippa onyttig snabbmat, sötsaker och snacks. Och det är råd som vi ger i Sverige också.

Skillnader mellan de amerikanska råden och de svenska är dock stora menar hon. Det gäller särskilt för rött kött och fett. Därför uppmanar hon dietister att stå stadigt i de nordiska och svenska rekommendationerna.

IMG_1414
Åsa Brugård Konde. Foto: Livsmedelsverket

– Jag kan bara säga att vi har en stabil, vetenskaplig grund för våra råd här i Norden och Sverige.

Köttmängderna är helt hälsobaserade

En återkommande fråga på sociala medier gäller påståenden om att svenska kostråd skulle vara mer styrda av klimatmål än hälsa.

– Det stämmer verkligen inte. Vi har tagit in miljöaspekter, men det har inte påverkat mängdrekommendationerna, säger Åsa Brugård Konde. 

Hon betonar att nivån på till exempel köttintag i svenska råd är hälsobaserad. Men vi ger också information om fördelarna med svenskt, särskilt naturbeteskött, som ett bra val ur miljösynpunkt och för djuren.

Oro för folkhälsan

Mai-Lis Hellenius, professor i att förebygga hjärt-kärlsjukdom med fokus på mat och fysisk aktivitet på Karolinska Institutet, följer utvecklingen med oro. Hon beskriver tidigare amerikanska kostråd som tunga dokument som haft stor betydelse även internationellt, men menar att den nya versionen har tappat både tyngd och trovärdighet.

– Jag är bekymrad och tycker det är väldigt ledsamt.

Hon reagerar både på hur råden tagits fram och på delar av innehållet.

– Det har blivit mer av ett politiskt dokument och det undergräver förtroendet för forskare och myndigheter.

Enligt Mai-Lis Hellenius är det problematiskt att dokumentet blandar råd med tydlig evidens med sådant som saknar vetenskapligt stöd.

– Själva innehållet är en blandning av bra och vetenskapligt baserade råd, men där man också sticker in råd som inte alls är baserade på vetenskap. Det kan försämra folkhälsan på sikt.

Hon pekar särskilt på att animaliska livsmedel med hög halt av mättade fetter lyfts i råden och att man rekommenderar ett högre proteinintag.

När “processat” blir en fälla

De amerikanska riktlinjerna använder inte den ofta ifrågasatta NOVA-klassificeringen, utan i stället begreppet “highly processed foods”. Men även det kan skapa missförstånd, menar Åsa Brugård Konde.

– Mycket av de processade livsmedel som man bör äta mindre av handlar om snacks, godis och läsk. Men det finns också processat som kan vara en del av en hälsosam kost, som yoghurt och fullkornsbröd. 

Fokusera på individen 

Mai-Lis Hellenius menar att turbulensen i USA gör det ännu viktigare att dietister i Sverige lutar sig mot den nordiska kunskapsbasen.

– I all den här röran nu, så framstår ju de nordiska näringsrekommendationerna och våra svenska uppdaterade kostråd som ännu bättre.

Hennes budskap till dietister är att hålla fast vid dessa, men att samtidigt fokusera på individen.

– Våga ta debatten och lita på att du har den samlade kunskapen, men glöm inte att se individens unika behov och situation.

FAKTA: USA:s kostråd i korthet

  • “Eat real food” är huvudbudskapet.
  • Råden uppmanar till en kraftig minskning av “highly processed foods”, bland annat sådant med raffinerade kolhydrater, tillsatt socker och högt natriuminnehåll.
  • Protein ska prioriteras vid varje måltid, med målet 1,2–1,6 g/kg kroppsvikt och dag.
  • Fullfeta mejeriprodukter utan tillsatt socker lyfts fram (mål: 3 portioner/dag vid 2 000 kcal).
  • Fullkorn rekommenderas (mål: 2–4 portioner/dag vid 2 000 kcal).
  • Tillsatt socker: en måltid bör innehålla max 10 gram.
  • Natrium: från 14 år rekommenderas <2 300 mg per dag.
  • Mättat fett: bör generellt inte överstiga 10 E%.
  • Alkohol: “drick mindre alkohol” för bättre hälsa, och vissa grupper bör undvika helt.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.