Diabetes

Mag- och tarmbakterier påverkar insulinkänsligheten

Forskare i Los Angeles, USA, har undersökt 36 olika bakteriesorter som lever i mag-tarmkanalen. Två av de undersökta bakteriestammarna hade en negativ effekt på insulinkänslighet … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Forskare i Los Angeles, USA, har undersökt 36 olika bakteriesorter som lever i mag-tarmkanalen. Två av de undersökta bakteriestammarna hade en negativ effekt på insulinkänslighet och blodsockerbalans.

I den nu publicerade studien i tidskriften Diabetes har de amerikanska forskarna från Cedars-Sinai Medical Center undersökt 353 personer utan diagnostiserad typ 2-diabetes.\nI undersökningen ingick genetiska tester av avföringsprov som deltagarna hade lämnat in för att bestämma vilken sorts bakterier det handlade om och hur mycket bakterier deltagarna hade.

Vidare testades deltagarnas förmåga att omsätta socker med ett så kallat sockerbelastningstest och de fick även besvara en enkät om sina matvanor. Det visade sig att 28 av deltagarna hade odiagnostiserad typ 2-diabetes. Ytterligare 135 deltagare visade sig ha prediabetes, ett förstadium till sjukdomen baserat på hur de hade svarat på sockerbelastningstestet.

Forskarna jämförde deltagare med diabetes och prediabetes med de deltagare som hade en normal sockeromsättning under belastningstestet. Tanken var att se om det fanns någon skillnad i sammansättningen av bakterier i mag-tarmkanalen mellan grupperna, baserat på svaren från de genetiska avföringstesterna.

Resultatet visade att de deltagare som hade högre halter av tio sorter av bakteriestammen Coprococcus hade bättre sockeromsättning och högre insulinkänslighet. Motsatt resultat var det för de deltagare som hade högre halter av två sorters bakterier som kallas Flavonifractor då dessa hade sämre insulinkänslighet.

Forskarna påpekar att det ännu är för tidigt att introducera nya behandlingar som bygger på att förändra bakteriefloran för att förebygga eller behandla typ 2-diabetes eller förstadier till sjukdomen. Skulle vidare forskning visa att det fungerar blir nästa steg att bestämma hur en sådan behandling ska se ut, kanske innefattar den någon form av probiotika eller antibiotika.

Pressbild

Folkhälsa

Matvanorna i Norden går åt fel håll

Den nya NORMO-rapporten bekräftar en tydlig trend: livsstilsvanorna i Norden avviker allt mer från NNR2023. Tillsammans bidrar förändrade kost- och rörelsemönster till en negativ folkhälsoutveckling som enligt analysen kräver samordnade insatser på nordisk nivå.

Nina Granberg 10 december, 2025 • Uppdaterades 12 december, 2025 • 2 minuters läsning

56 procent av den vuxna befolkningen och 20% av barnen i Norden är överviktiga eller lever med obesitas. Ökningen sedan 2014 syns i de flesta länder, med störst förändringar i Finland, Sverige och på Island.

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann betonade vid seminariet där NORMO-rapporten nyligen presenterades att utvecklingen är tydlig:

-Vi är på väg att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning, kännetecknad av för mycket skärmtid och en ohälsosam och icke hållbar kost.

Citatet sätter ramen för rapportens huvudbudskap; kostmönster och rörelsemönster bidrar tillsammans till en negativ folkhälsotrend som kräver samordnade insatser.

Tydliga utvecklingsmönster i den nordiska regionen

Frukt och grönsaker: Intaget har minskat, framför allt frukt, och ligger fortsatt under rekommendationerna. Fullkorn: Konsumtionen har minskat sedan 2014 och är låg i hela Norden. Fisk: Intaget är stabilt men lägre än rekommenderade nivåer. Kött: Det totala köttintaget är högt, särskilt i Danmark och Finland. Energitäta livsmedel med lågt näringsinnehåll: Intaget är fortsatt högt bland vuxna, med variation mellan länder. Energidrycker: Konsumtionen har ökat i alla länder, särskilt bland unga.

Tydliga skillnader mellan grupper

Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper är stabila över tid:

Utbildning: Personer med högre utbildning, eller högre utbildningsnivå hos föräldrar, rapporterar mer hälsosamma matmönster och lägre konsumtion av sötade drycker och energidrycker.
Ålder: Yngre vuxna äter mindre frukt, fullkorn och fisk samt mer kött och energidrycker än äldre.
Kön: Kvinnor rapporterar högre intag av frukt, grönsaker och fullkorn; män högre intag av kött och sötade drycker.

Politiska verktyg lyfts fram

Vid presentationen i Köpenhamn lyftes flera möjliga nordiska policyåtgärder för att underlätta mer hälsosamma val:

Sänkt moms på frukt och grönsaker
Gemensam nordisk hälsomärkning, exempelvis NutriScore
Reklambegränsningar riktade till barn
Reglering av energidrycker, såsom åldersgräns och koffeinmax

Flera länder har redan tagit steg i denna riktning, och panelisterna underströk att nordiskt samarbete kan ge större effekt än enskilda nationella insatser.

Fakta: Vad är NORMO?

NORMO (Nordic Monitoring of Diet, Physical Activity and Overweight) är Nordiska ministerrådets återkommande kartläggning av matvanor, fysisk aktivitet, stillasittande och viktstatus i de nordiska länderna.

Undersökningen genomförs med harmoniserade metoder för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Årets rapport bygger på data från 2024 och följer utvecklingen sedan 2011/2014.

Syftet är att ge underlag för nationell och nordisk folkhälsopolitik samt att följa hur väl befolkningens vanor överensstämmer med de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2023

Livsmedel

EU ska undersöka mikroplaster i mat

Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har fått i uppdrag av Europaparlamentet att undersöka mikroplaster i mat, vatten och luft.

Nina Granberg 9 december, 2025 • Uppdaterades 11 december, 2025 • 1 minuts läsning

Intresset och oron för mikroplaster har ökat bland konsumenter i både Sverige och alla andra EU-länder de senaste åren. Nu har Europaparlamentet givit Efsa i uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag om mikroplaster i både mat, vatten och luft.

- Det är bra att Efsa få det här uppdraget eftersom det fortfarande saknas mycket kunskap på området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

Efsa kommer att titta på den senaste forskningen om mikroplast, exempelvis om hur mikroplaster tar sig in i och påverkar människokroppen och vilka effekter det kan ha, hur förekomsten i livsmedel kan mätas samt hur mycket mikroplaster vi exponeras för via mat baserat på befintliga data.

Efsas bedömning förväntas bli klar i slutet av 2027.

Läs mer om uppdraget här: Microplastics: European Parliament requests scientific advice from EFSA