Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Diabetes

Mag- och tarmbakterier påverkar insulinkänsligheten

Forskare i Los Angeles, USA, har undersökt 36 olika bakteriesorter som lever i mag-tarmkanalen. Två av de undersökta bakteriestammarna hade en negativ effekt på insulinkänslighet … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Forskare i Los Angeles, USA, har undersökt 36 olika bakteriesorter som lever i mag-tarmkanalen. Två av de undersökta bakteriestammarna hade en negativ effekt på insulinkänslighet och blodsockerbalans.

I den nu publicerade studien i tidskriften Diabetes har de amerikanska forskarna från Cedars-Sinai Medical Center undersökt 353 personer utan diagnostiserad typ 2-diabetes.\nI undersökningen ingick genetiska tester av avföringsprov som deltagarna hade lämnat in för att bestämma vilken sorts bakterier det handlade om och hur mycket bakterier deltagarna hade.

Vidare testades deltagarnas förmåga att omsätta socker med ett så kallat sockerbelastningstest och de fick även besvara en enkät om sina matvanor. Det visade sig att 28 av deltagarna hade odiagnostiserad typ 2-diabetes. Ytterligare 135 deltagare visade sig ha prediabetes, ett förstadium till sjukdomen baserat på hur de hade svarat på sockerbelastningstestet.

Forskarna jämförde deltagare med diabetes och prediabetes med de deltagare som hade en normal sockeromsättning under belastningstestet. Tanken var att se om det fanns någon skillnad i sammansättningen av bakterier i mag-tarmkanalen mellan grupperna, baserat på svaren från de genetiska avföringstesterna.

Resultatet visade att de deltagare som hade högre halter av tio sorter av bakteriestammen Coprococcus hade bättre sockeromsättning och högre insulinkänslighet. Motsatt resultat var det för de deltagare som hade högre halter av två sorters bakterier som kallas Flavonifractor då dessa hade sämre insulinkänslighet.

Forskarna påpekar att det ännu är för tidigt att introducera nya behandlingar som bygger på att förändra bakteriefloran för att förebygga eller behandla typ 2-diabetes eller förstadier till sjukdomen. Skulle vidare forskning visa att det fungerar blir nästa steg att bestämma hur en sådan behandling ska se ut, kanske innefattar den någon form av probiotika eller antibiotika.

Pressbild


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.