Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Diabetes

Mag- och tarmbakterier påverkar insulinkänsligheten

Forskare i Los Angeles, USA, har undersökt 36 olika bakteriesorter som lever i mag-tarmkanalen. Två av de undersökta bakteriestammarna hade en negativ effekt på insulinkänslighet … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Forskare i Los Angeles, USA, har undersökt 36 olika bakteriesorter som lever i mag-tarmkanalen. Två av de undersökta bakteriestammarna hade en negativ effekt på insulinkänslighet och blodsockerbalans.

I den nu publicerade studien i tidskriften Diabetes har de amerikanska forskarna från Cedars-Sinai Medical Center undersökt 353 personer utan diagnostiserad typ 2-diabetes.\nI undersökningen ingick genetiska tester av avföringsprov som deltagarna hade lämnat in för att bestämma vilken sorts bakterier det handlade om och hur mycket bakterier deltagarna hade.

Vidare testades deltagarnas förmåga att omsätta socker med ett så kallat sockerbelastningstest och de fick även besvara en enkät om sina matvanor. Det visade sig att 28 av deltagarna hade odiagnostiserad typ 2-diabetes. Ytterligare 135 deltagare visade sig ha prediabetes, ett förstadium till sjukdomen baserat på hur de hade svarat på sockerbelastningstestet.

Forskarna jämförde deltagare med diabetes och prediabetes med de deltagare som hade en normal sockeromsättning under belastningstestet. Tanken var att se om det fanns någon skillnad i sammansättningen av bakterier i mag-tarmkanalen mellan grupperna, baserat på svaren från de genetiska avföringstesterna.

Resultatet visade att de deltagare som hade högre halter av tio sorter av bakteriestammen Coprococcus hade bättre sockeromsättning och högre insulinkänslighet. Motsatt resultat var det för de deltagare som hade högre halter av två sorters bakterier som kallas Flavonifractor då dessa hade sämre insulinkänslighet.

Forskarna påpekar att det ännu är för tidigt att introducera nya behandlingar som bygger på att förändra bakteriefloran för att förebygga eller behandla typ 2-diabetes eller förstadier till sjukdomen. Skulle vidare forskning visa att det fungerar blir nästa steg att bestämma hur en sådan behandling ska se ut, kanske innefattar den någon form av probiotika eller antibiotika.

Pressbild


Dela artikeln

Onkologi

Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

Nina Granberg 5 mars, 2026 Uppdaterades 6 mars, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1218538903 1

Foto: AdobeStock

Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

Kartlagda riskfaktorer

Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

  • Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
  • Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
  • Högt blodsocker – 6 procent
  • Högt BMI – 4 procent
  • Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.


Dela artikeln

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 Uppdaterades 5 mars, 2026 2 minuters läsning
IMG_1589

Foto: David Stephansson



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.