Fysisk aktivitet

Må bättre – rör dig mer på jobbet

Mer fysisk aktivitet och minskat stillasittande kan stärka det mentala välbefinnandet hos kontorsanställda. Men det är också viktigt att cheferna uppmuntrar mer rörelse på jobbet, visar en avhandling.

23 oktober, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Finns det ett samband mellan kontorsarbetares rörelsemönster och symtom på depression, ångest, utbrändhet, mentalt välbefinnande samt stress? Med rörelsemönster menas hur människor fördelar sömn, stillasittande och fysisk aktivitet under ett dygn.

– Tidigare forskning har ofta fokuserat på ett beteende i taget. Men vi behöver förstå hur kombinationen av sömn, stillasittande och fysisk aktivitet påverkar vår psykiska hälsa. Vi såg att andelen måttlig till intensiv fysisk aktivitet var relaterat till mentalt välbefinnande, även om deltagarna också satt mycket, säger forskaren Lisa-Marie Larisch vid Gymnastik-och idrottshögskolan.

Under sex månader deltog över 260 kontorsarbetare vid två företag i en studie. En grupp fick olika former av stöd för att främja fysisk aktivitet. En annan grupp fick stöd för att minska stillasittandet.

Deltagarna fick individuell rådgivning av hälsocoacher baserad på kognitiv beteendeterapi och motiverande samtal. De hade stående och gående möten på jobbet, promenader under lunchen, gemensam gruppträning och ledare som stöttade och motiverade medarbetarna att delta. En av grupperna fick gratis gymkort.

Därefter analyserades hur kontorsarbetarna fördelade sin tid mellan måttlig till hög fysisk aktivitet, lätt fysisk aktivitet, stillasittande, sömn och tid i sängen.

– Vi såg att det mentala välbefinnandet förbättrades hos deltagarna, men inte symtom på depression, ångest och stress. Vi hittade även en positiv effekt på vissa delar av rörelsemönster, som medelintensiteten av fysisk aktivitet. Däremot såg vi ingen effekt på hur de fördelade sin tid i de olika kategorierna, säger Lisa-Marie Larisch.

Efteråt genomfördes intervjuer och fokusgrupper. Resultaten visar att deltagarna upplevde förbättringar i rörelsebeteende och välbefinnande. En del kontorsanställda upplevde dock att de inte fick stöd av sin närmaste chef och vissa aktiviteter genomfördes inte som planerat.

– Tillgång till gym, friskvårdstimme, en arbetsplatskultur som är tillåtande och chefer som föregår med gott exempel nämndes som stödjande faktorer, säger Lisa-Marie Larisch.

Avhandling:

Movement behavior and mental health in office workers: Associations and intervention effects, Gymnastik och idrottshögskolan.

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.