Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Må bättre – rör dig mer på jobbet

Mer fysisk aktivitet och minskat stillasittande kan stärka det mentala välbefinnandet hos kontorsanställda. Men det är också viktigt att cheferna uppmuntrar mer rörelse på jobbet, visar en avhandling.

23 oktober, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Må bättre – rör dig mer på jobbet
Stock.adobe.com

Finns det ett samband mellan kontorsarbetares rörelsemönster och symtom på depression, ångest, utbrändhet, mentalt välbefinnande samt stress? Med rörelsemönster menas hur människor fördelar sömn, stillasittande och fysisk aktivitet under ett dygn.

– Tidigare forskning har ofta fokuserat på ett beteende i taget. Men vi behöver förstå hur kombinationen av sömn, stillasittande och fysisk aktivitet påverkar vår psykiska hälsa. Vi såg att andelen måttlig till intensiv fysisk aktivitet var relaterat till mentalt välbefinnande, även om deltagarna också satt mycket, säger forskaren Lisa-Marie Larisch vid Gymnastik-och idrottshögskolan.

Under sex månader deltog över 260 kontorsarbetare vid två företag i en studie. En grupp fick olika former av stöd för att främja fysisk aktivitet. En annan grupp fick stöd för att minska stillasittandet.

Deltagarna fick individuell rådgivning av hälsocoacher baserad på kognitiv beteendeterapi och motiverande samtal. De hade stående och gående möten på jobbet, promenader under lunchen, gemensam gruppträning och ledare som stöttade och motiverade medarbetarna att delta. En av grupperna fick gratis gymkort.

Därefter analyserades hur kontorsarbetarna fördelade sin tid mellan måttlig till hög fysisk aktivitet, lätt fysisk aktivitet, stillasittande, sömn och tid i sängen.

– Vi såg att det mentala välbefinnandet förbättrades hos deltagarna, men inte symtom på depression, ångest och stress. Vi hittade även en positiv effekt på vissa delar av rörelsemönster, som medelintensiteten av fysisk aktivitet. Däremot såg vi ingen effekt på hur de fördelade sin tid i de olika kategorierna, säger Lisa-Marie Larisch.

Efteråt genomfördes intervjuer och fokusgrupper. Resultaten visar att deltagarna upplevde förbättringar i rörelsebeteende och välbefinnande. En del kontorsanställda upplevde dock att de inte fick stöd av sin närmaste chef och vissa aktiviteter genomfördes inte som planerat.

– Tillgång till gym, friskvårdstimme, en arbetsplatskultur som är tillåtande och chefer som föregår med gott exempel nämndes som stödjande faktorer, säger Lisa-Marie Larisch.

Avhandling:

Movement behavior and mental health in office workers: Associations and intervention effects, Gymnastik och idrottshögskolan.



Svenska åkerbönor kan bli framtidens tofu

Forskare vid SLU har tillverkat tofuliknande produkter av svenskodlade åkerbönor. En konsumentstudie visar ett positivt intresse, men innan produkterna kan nå butikshyllan behöver både smak, konsistens och tillverkning utvecklas vidare.

Dietisten
Redaktionen 13 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (1)
Kanske åkerbönan blir vår nya svenska tofu. Adobe.stock

Tofu tillverkas traditionellt av soja. Vid SLU undersöker professor Maud Langton och hennes forskargrupp om svenska åkerbönor kan användas som råvara för liknande produkter.

Åkerbönan är intressant eftersom den kan odlas i Sverige och innehåller mycket protein. Men det går inte att utan vidare använda samma tillverkningsprocess som för soja. Bönornas proteinsammansättning och högre stärkelseinnehåll påverkar hur produkten formas.

Konsistensen - en utmaning

För att en tofuliknande produkt ska hålla ihop behöver proteinerna bilda en sammanhängande gel. Forskarna har visat att det fungerar med åkerböna, men resultatet kan bli fastare och mindre elastiskt än traditionell tofu. Även en tydlig bönsmak kan behöva hanteras.

I en konsumentstudie fick 102 svenska deltagare bedöma produkter tillverkade av soja och olika svenskodlade baljväxter. Enligt SLU Holding var deltagarna positiva till åkerbönstofu, särskilt när de fick information om det svenska ursprunget.

Nästa steg är bland annat att förbättra tillverkningsprocessen och undersöka produktion i större skala. Även hållbarhet, livsmedelssäkerhet och förpackningar behöver lösas.

Smaken avgör om maten väljs igen 

Utvecklingen fortsätter inom DeLiS, Deeptech och Livsmedel i Samverkan. Där ska livsmedelsforskning kombineras med teknisk kompetens och stöd för att föra forskningsresultat närmare marknaden.

En del handlar om sensorik – hur människor uppfattar smak, doft och konsistens. Åsa Öström, professor i måltidskunskap vid Örebro universitet, bidrar med kunskap om hur dessa egenskaper kan undersökas och kopplas till konsumenternas upplevelser.

Även tidigare matvanor och förväntningar spelar roll för om en ny produkt uppskattas. Genom att följa de sensoriska egenskaperna från råvara till färdig prototyp vill forskarna öka möjligheten att utveckla livsmedel som människor både provar och väljer igen.

Åkerbönstofun är fortfarande under utveckling. Projektet handlar om att undersöka förutsättningarna för en framtida produkt, snarare än om en färdig vara på väg ut i butik.

Källor: SLU Holding, ”Kan svenskodlad åkerböna bli framtidens tofu?”,  ”Smaken formar framtidens livsmedel”, 


Dela artikeln

Låg-FODMAP gav större symtomlindring vid IBS

Fyra kostbehandlingar minskade symtomen hos personer med IBS i en randomiserad studie. Låg-FODMAP och en kombination av låg-FODMAP och glutenfri kost gav större förbättring än traditionella kostråd. För livskvaliteten sågs däremot ingen säkerställd skillnad mellan grupperna.

Dietisten
Redaktionen 11 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande
Adobe.stock

Hur omfattande kostförändringar behövs för att lindra IBS? I en studie från Turkiet jämfördes traditionella kostråd, låg-FODMAP, glutenfri kost och en kombinerad låg-FODMAP- och glutenfri kost.

Deltagarna var mellan 19 och 65 år och hade IBS enligt Rome IV-kriterierna. Under fyra veckor följdes symtomens svårighetsgrad och den IBS-relaterade livskvaliteten med standardiserade frågeformulär. De som bedömde resultaten visste inte vilken grupp deltagarna tillhörde.

Symtomen minskade i alla grupper 

Samtliga grupper rapporterade minskade symtom. Förbättringen var större med låg-FODMAP och kombinationskosten än med traditionella kostråd.

Livskvaliteten förbättrades också inom alla fyra grupper, men här kunde forskarna inte säkerställa någon skillnad mellan kostuppläggen. Inte heller förändringarna i avföringskonsistens eller BMI skilde sig säkert åt.

Resultaten ger alltså inget tydligt stöd för att kombinationskosten skulle vara bättre än enbart låg-FODMAP.

Dietiststöd vid mer begränsad kost

Studien undersökte bara den inledande restriktionsfasen. Den visar därför inte hur deltagarna mådde efter återintroduktion av livsmedel eller hur lätt kosten var att följa över tid. Forskarna lyfter behovet av en stegvis och individuellt anpassad behandling där både symtom och livskvalitet vägs in.

Låg-FODMAP innebär att mängden av vissa fermenterbara kolhydrater minskas. Behandlingen kan hjälpa vid IBS, men behöver anpassas så att onödiga begränsningar inte blir bestående.

I svenska behandlingsöversikter betonas dietistens roll vid låg-FODMAP, med efterföljande återintroduktion och individanpassning. Den praktiska frågan blir vilka livsmedel och mängder den enskilda patienten tolererar, så att kosten kan breddas så långt det går.

Källa: Otay Lule N med flera. Comparative Effects of Four Dietary Approaches on Symptom Severity and Quality of Life in Irritable Bowel Syndrome: A Randomized Controlled Trial. Digestive Diseases and Sciences, 2026.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.