Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Lyckad preventiv hälsosatsning mot typ 2-diabetes

Nu erbjuds den framgångsrika satsningen inom förebyggande vård som sedan två år bedrivs i Region Stockholm till övriga regioner i Sverige. En nyligen publicerad uppföljning visar att fler än hälften som deltar i hälsoprogrammet lämnat riskzonen för diabetes typ 2.

13 november, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Lyckad preventiv hälsosatsning mot typ 2-diabetes
Stock.adobe.com

I Sverige förväntas över en miljon invånare vara i riskzonen för diabetes typ 2. Detta baserat på forskning som säger att i snitt 10 procent av befolkningen är prediabetiker. 

Den förebyggande insatsen i Region Stockholm, som var först ut i landet, drivs i form av ett flerårigt hälsoprogram. Genom preventiva insatser får personer i riskzonen mellan 50–60 år hjälp att inte insjukna i diabetes typ 2. Vid starten av programmet var samtliga 925 deltagare prediabetiker. Cirka 360 deltagare har nu varit med i två år och lämnat blodprov. Av dem är drygt hälften (54 %) inte längre i riskzonen för diabetes typ 2.

I samma mätning hade endast 7,5 procent av deltagarna ett långtidsblodsocker som visar på att de har insjuknat i diabetes typ 2, vilket motsvarar en riskreduktion med 67 procent jämfört med kontrollgrupper i liknande studier.

Deltagarna i programmet får stöd av en personlig hälsocoach och följs upp löpande under fem år, där de största insatserna sker under de första två åren. En digital plattform ger dem tillgång till hälsotjänster från olika leverantörer. Det kan vara fysisk aktivitet, kost- och sömnråd eller stresshantering. Hälsocoacher kopplade till programmet guidar deltagaren i hälsoresan och ger förslag på insatser avseende hälsosamma hållbara levnadsvanor.

Efter den positiva utvärderingen i den nyligen publicerade 24-månadersrapporten förväntas fler regioner diskutera liknande lösningar för att med validerad screening identifiera och hjälpa regioninvånare i riskzonen innan sjukdomen bryter ut. 

Om politikerna väljer att implementera denna lösning för alla i riskzonen (prediabetiker), är den årliga besparingen över 6 miljarder kronor vilket motsvarar 10 300 sjukskötersketjänster.

I projektet har Region Stockholm samarbetat med Skandia i egenskap av finansiär samt SEB som tagit fram den finansiella modellen. Health Integrator är tjänsteleverantören av den digitala plattformen och hela det preventiva hälsoupplägget.


Dela artikeln

Kan viktmedicin skydda minnet?

Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

Dietisten
Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Adobe.stock

Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

Lägre demensrisk i observationsstudier 

Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

Äldre och sköra behöver särskilt följas 

Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


Dela artikeln

Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

Dietisten
Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande (1)
Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

Kortfattade svar kräver följdfrågor 

Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

Källa: Göteborgs universitet.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.