Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Diabetes

Lyckad preventiv hälsosatsning mot typ 2-diabetes

Nu erbjuds den framgångsrika satsningen inom förebyggande vård som sedan två år bedrivs i Region Stockholm till övriga regioner i Sverige. En nyligen publicerad uppföljning visar att fler än hälften som deltar i hälsoprogrammet lämnat riskzonen för diabetes typ 2.

13 november, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Lyckad preventiv hälsosatsning mot typ 2-diabetes
Stock.adobe.com

I Sverige förväntas över en miljon invånare vara i riskzonen för diabetes typ 2. Detta baserat på forskning som säger att i snitt 10 procent av befolkningen är prediabetiker. 

Den förebyggande insatsen i Region Stockholm, som var först ut i landet, drivs i form av ett flerårigt hälsoprogram. Genom preventiva insatser får personer i riskzonen mellan 50–60 år hjälp att inte insjukna i diabetes typ 2. Vid starten av programmet var samtliga 925 deltagare prediabetiker. Cirka 360 deltagare har nu varit med i två år och lämnat blodprov. Av dem är drygt hälften (54 %) inte längre i riskzonen för diabetes typ 2.

I samma mätning hade endast 7,5 procent av deltagarna ett långtidsblodsocker som visar på att de har insjuknat i diabetes typ 2, vilket motsvarar en riskreduktion med 67 procent jämfört med kontrollgrupper i liknande studier.

Deltagarna i programmet får stöd av en personlig hälsocoach och följs upp löpande under fem år, där de största insatserna sker under de första två åren. En digital plattform ger dem tillgång till hälsotjänster från olika leverantörer. Det kan vara fysisk aktivitet, kost- och sömnråd eller stresshantering. Hälsocoacher kopplade till programmet guidar deltagaren i hälsoresan och ger förslag på insatser avseende hälsosamma hållbara levnadsvanor.

Efter den positiva utvärderingen i den nyligen publicerade 24-månadersrapporten förväntas fler regioner diskutera liknande lösningar för att med validerad screening identifiera och hjälpa regioninvånare i riskzonen innan sjukdomen bryter ut. 

Om politikerna väljer att implementera denna lösning för alla i riskzonen (prediabetiker), är den årliga besparingen över 6 miljarder kronor vilket motsvarar 10 300 sjukskötersketjänster.

I projektet har Region Stockholm samarbetat med Skandia i egenskap av finansiär samt SEB som tagit fram den finansiella modellen. Health Integrator är tjänsteleverantören av den digitala plattformen och hela det preventiva hälsoupplägget.


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.