Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Livsmedel

Mindre PFAS, salt och dioxin i maten

Livsmedelsverkets senaste matkorgsundersökning, genomförd hösten 2022, visar på en nedgång i skadliga ämnen som PFAS, dioxiner och salt i maten. Resultaten, som jämförts med tidigare undersökningar, tyder på att arbetet för att förbättra matens kvalitet och säkerhet börjar ge resultat.

9 december, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
En röd varukorg fylld med mat

Foto: Stock.adobe.com

Matkorgsundersökningar är en metod Livsmedelsverket använder för att analysera innehållet av näringsämnen och skadliga ämnen i vanliga livsmedel på den svenska marknaden. Undersökningarna speglar svenskarnas matvanor genom att analysera livsmedel som motsvarar konsumtionen i Sverige.

– Det är glädjande siffror som visar att insatserna för att minska skadliga ämnen i maten verkligen gör skillnad, säger Helena Bjermo, risk- och nyttovärderare vid Livsmedelsverket.

I årets rapport har Livsmedelsverket använt verktyget "risktermometern" för att rangordna hälsoriskerna med olika ämnen. Salt och dioxiner rankades högst, men hör samtidigt till de ämnen där de största förbättringarna skett under åren.

De industriellt framställda kemikalierna PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) återfanns i mätbara nivåer i ägg samt mager och fet fisk, med de högsta halterna i mager fisk. Trots detta visar mätningarna på en nedåtgående trend mellan 1999 och 2022. På befolkningsnivå ligger det genomsnittliga intaget av PFAS under det hälsobaserade riktvärdet.

En annan positiv nyhet är att halterna av dioxiner och PCB (polyklorerade bifenyler) i maten är de lägsta sedan matkorgsundersökningarna startade för 25 år sedan. Fet fisk, fetter, feta mejeriprodukter och kött är de livsmedel som bidrar mest till intaget av dessa ämnen.

– Trots minskningen ligger mängden dioxiner vi får i oss fortfarande på eller över det tolerabla veckointaget, säger Irina Gyllenhammar, toxikolog vid Livsmedelsverket.

Livsmedelsverket påminner om vikten av att följa kostråden för fisk, särskilt för kvinnor som planerar att bli gravida, barn och ungdomar, för att undvika höga nivåer av dioxiner och PCB.

Även salthalten i maten minskar, men svenskarna äter fortfarande mer salt än vad som är hälsosamt. Enligt Livsmedelsverket kommer en stor del av saltintaget från färdigköpta livsmedel snarare än från det salt vi själva tillsätter i maten.

– Här ser vi att livsmedelsföretagens insatser för att minska salthalten i produkterna har haft effekt, men vi har fortfarande en bit kvar, säger Helena Bjermo.

Matkorgsundersökningarna visar att svensk mat generellt håller hög kvalitet och innehåller tillräckligt av de flesta näringsämnena. Samtidigt pekar resultaten på behovet av fortsatt arbete för att minska mängden skadliga ämnen i maten, särskilt när det gäller dioxiner och salt. Livsmedelsverket betonar vikten av att både konsumenter och livsmedelsindustrin fortsätter sträva mot hälsosammare matvanor och säkrare produkter för alla.

L 2024 nr 08 - Swedish Market Basket Study 2022.pdf


Dela artikeln

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 1 minuts läsning
IMG_1545

Foto: AdobeStock

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.


Dela artikeln

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1750152193

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.