Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Livsmedel

Mindre PFAS, salt och dioxin i maten

Livsmedelsverkets senaste matkorgsundersökning, genomförd hösten 2022, visar på en nedgång i skadliga ämnen som PFAS, dioxiner och salt i maten. Resultaten, som jämförts med tidigare undersökningar, tyder på att arbetet för att förbättra matens kvalitet och säkerhet börjar ge resultat.

9 december, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
En röd varukorg fylld med mat

Foto: Stock.adobe.com

Matkorgsundersökningar är en metod Livsmedelsverket använder för att analysera innehållet av näringsämnen och skadliga ämnen i vanliga livsmedel på den svenska marknaden. Undersökningarna speglar svenskarnas matvanor genom att analysera livsmedel som motsvarar konsumtionen i Sverige.

– Det är glädjande siffror som visar att insatserna för att minska skadliga ämnen i maten verkligen gör skillnad, säger Helena Bjermo, risk- och nyttovärderare vid Livsmedelsverket.

I årets rapport har Livsmedelsverket använt verktyget "risktermometern" för att rangordna hälsoriskerna med olika ämnen. Salt och dioxiner rankades högst, men hör samtidigt till de ämnen där de största förbättringarna skett under åren.

De industriellt framställda kemikalierna PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) återfanns i mätbara nivåer i ägg samt mager och fet fisk, med de högsta halterna i mager fisk. Trots detta visar mätningarna på en nedåtgående trend mellan 1999 och 2022. På befolkningsnivå ligger det genomsnittliga intaget av PFAS under det hälsobaserade riktvärdet.

En annan positiv nyhet är att halterna av dioxiner och PCB (polyklorerade bifenyler) i maten är de lägsta sedan matkorgsundersökningarna startade för 25 år sedan. Fet fisk, fetter, feta mejeriprodukter och kött är de livsmedel som bidrar mest till intaget av dessa ämnen.

– Trots minskningen ligger mängden dioxiner vi får i oss fortfarande på eller över det tolerabla veckointaget, säger Irina Gyllenhammar, toxikolog vid Livsmedelsverket.

Livsmedelsverket påminner om vikten av att följa kostråden för fisk, särskilt för kvinnor som planerar att bli gravida, barn och ungdomar, för att undvika höga nivåer av dioxiner och PCB.

Även salthalten i maten minskar, men svenskarna äter fortfarande mer salt än vad som är hälsosamt. Enligt Livsmedelsverket kommer en stor del av saltintaget från färdigköpta livsmedel snarare än från det salt vi själva tillsätter i maten.

– Här ser vi att livsmedelsföretagens insatser för att minska salthalten i produkterna har haft effekt, men vi har fortfarande en bit kvar, säger Helena Bjermo.

Matkorgsundersökningarna visar att svensk mat generellt håller hög kvalitet och innehåller tillräckligt av de flesta näringsämnena. Samtidigt pekar resultaten på behovet av fortsatt arbete för att minska mängden skadliga ämnen i maten, särskilt när det gäller dioxiner och salt. Livsmedelsverket betonar vikten av att både konsumenter och livsmedelsindustrin fortsätter sträva mot hälsosammare matvanor och säkrare produkter för alla.

L 2024 nr 08 - Swedish Market Basket Study 2022.pdf


Dela artikeln

Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 Uppdaterades 13 januari, 2026 1 minuts läsning
3_ratter_tallriksmodellen

Foto: Livsmedelsverket

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson). 

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag. 

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov. 

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.


Dela artikeln

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 Uppdaterades 12 januari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1600453583

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.