Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Livsmedel

Mindre PFAS, salt och dioxin i maten

Livsmedelsverkets senaste matkorgsundersökning, genomförd hösten 2022, visar på en nedgång i skadliga ämnen som PFAS, dioxiner och salt i maten. Resultaten, som jämförts med tidigare undersökningar, tyder på att arbetet för att förbättra matens kvalitet och säkerhet börjar ge resultat.

9 december, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
En röd varukorg fylld med mat

Foto: Stock.adobe.com

Matkorgsundersökningar är en metod Livsmedelsverket använder för att analysera innehållet av näringsämnen och skadliga ämnen i vanliga livsmedel på den svenska marknaden. Undersökningarna speglar svenskarnas matvanor genom att analysera livsmedel som motsvarar konsumtionen i Sverige.

– Det är glädjande siffror som visar att insatserna för att minska skadliga ämnen i maten verkligen gör skillnad, säger Helena Bjermo, risk- och nyttovärderare vid Livsmedelsverket.

I årets rapport har Livsmedelsverket använt verktyget "risktermometern" för att rangordna hälsoriskerna med olika ämnen. Salt och dioxiner rankades högst, men hör samtidigt till de ämnen där de största förbättringarna skett under åren.

De industriellt framställda kemikalierna PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) återfanns i mätbara nivåer i ägg samt mager och fet fisk, med de högsta halterna i mager fisk. Trots detta visar mätningarna på en nedåtgående trend mellan 1999 och 2022. På befolkningsnivå ligger det genomsnittliga intaget av PFAS under det hälsobaserade riktvärdet.

En annan positiv nyhet är att halterna av dioxiner och PCB (polyklorerade bifenyler) i maten är de lägsta sedan matkorgsundersökningarna startade för 25 år sedan. Fet fisk, fetter, feta mejeriprodukter och kött är de livsmedel som bidrar mest till intaget av dessa ämnen.

– Trots minskningen ligger mängden dioxiner vi får i oss fortfarande på eller över det tolerabla veckointaget, säger Irina Gyllenhammar, toxikolog vid Livsmedelsverket.

Livsmedelsverket påminner om vikten av att följa kostråden för fisk, särskilt för kvinnor som planerar att bli gravida, barn och ungdomar, för att undvika höga nivåer av dioxiner och PCB.

Även salthalten i maten minskar, men svenskarna äter fortfarande mer salt än vad som är hälsosamt. Enligt Livsmedelsverket kommer en stor del av saltintaget från färdigköpta livsmedel snarare än från det salt vi själva tillsätter i maten.

– Här ser vi att livsmedelsföretagens insatser för att minska salthalten i produkterna har haft effekt, men vi har fortfarande en bit kvar, säger Helena Bjermo.

Matkorgsundersökningarna visar att svensk mat generellt håller hög kvalitet och innehåller tillräckligt av de flesta näringsämnena. Samtidigt pekar resultaten på behovet av fortsatt arbete för att minska mängden skadliga ämnen i maten, särskilt när det gäller dioxiner och salt. Livsmedelsverket betonar vikten av att både konsumenter och livsmedelsindustrin fortsätter sträva mot hälsosammare matvanor och säkrare produkter för alla.

L 2024 nr 08 - Swedish Market Basket Study 2022.pdf


Dela artikeln

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
IMG_1364

Foto: AdobeStock



Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 19 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_179140824

Foto: AdobeStock

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.