Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Livsmedel

Mindre PFAS, salt och dioxin i maten

Livsmedelsverkets senaste matkorgsundersökning, genomförd hösten 2022, visar på en nedgång i skadliga ämnen som PFAS, dioxiner och salt i maten. Resultaten, som jämförts med tidigare undersökningar, tyder på att arbetet för att förbättra matens kvalitet och säkerhet börjar ge resultat.

9 december, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
En röd varukorg fylld med mat

Foto: Stock.adobe.com

Matkorgsundersökningar är en metod Livsmedelsverket använder för att analysera innehållet av näringsämnen och skadliga ämnen i vanliga livsmedel på den svenska marknaden. Undersökningarna speglar svenskarnas matvanor genom att analysera livsmedel som motsvarar konsumtionen i Sverige.

– Det är glädjande siffror som visar att insatserna för att minska skadliga ämnen i maten verkligen gör skillnad, säger Helena Bjermo, risk- och nyttovärderare vid Livsmedelsverket.

I årets rapport har Livsmedelsverket använt verktyget "risktermometern" för att rangordna hälsoriskerna med olika ämnen. Salt och dioxiner rankades högst, men hör samtidigt till de ämnen där de största förbättringarna skett under åren.

De industriellt framställda kemikalierna PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) återfanns i mätbara nivåer i ägg samt mager och fet fisk, med de högsta halterna i mager fisk. Trots detta visar mätningarna på en nedåtgående trend mellan 1999 och 2022. På befolkningsnivå ligger det genomsnittliga intaget av PFAS under det hälsobaserade riktvärdet.

En annan positiv nyhet är att halterna av dioxiner och PCB (polyklorerade bifenyler) i maten är de lägsta sedan matkorgsundersökningarna startade för 25 år sedan. Fet fisk, fetter, feta mejeriprodukter och kött är de livsmedel som bidrar mest till intaget av dessa ämnen.

– Trots minskningen ligger mängden dioxiner vi får i oss fortfarande på eller över det tolerabla veckointaget, säger Irina Gyllenhammar, toxikolog vid Livsmedelsverket.

Livsmedelsverket påminner om vikten av att följa kostråden för fisk, särskilt för kvinnor som planerar att bli gravida, barn och ungdomar, för att undvika höga nivåer av dioxiner och PCB.

Även salthalten i maten minskar, men svenskarna äter fortfarande mer salt än vad som är hälsosamt. Enligt Livsmedelsverket kommer en stor del av saltintaget från färdigköpta livsmedel snarare än från det salt vi själva tillsätter i maten.

– Här ser vi att livsmedelsföretagens insatser för att minska salthalten i produkterna har haft effekt, men vi har fortfarande en bit kvar, säger Helena Bjermo.

Matkorgsundersökningarna visar att svensk mat generellt håller hög kvalitet och innehåller tillräckligt av de flesta näringsämnena. Samtidigt pekar resultaten på behovet av fortsatt arbete för att minska mängden skadliga ämnen i maten, särskilt när det gäller dioxiner och salt. Livsmedelsverket betonar vikten av att både konsumenter och livsmedelsindustrin fortsätter sträva mot hälsosammare matvanor och säkrare produkter för alla.

L 2024 nr 08 - Swedish Market Basket Study 2022.pdf


Dela artikeln

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.