Livsmedel

Mindre salt i bröd och chark

Livsmedelsverket rapporterar en positiv trend i sina regelbundna matkorgsundersökningar – saltinnehållet i butiksköpt bröd och charkuterier, som korv och skinka, har minskat.

24 juni, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Minskningen är är ett resultat av frivilliga åtaganden från livsmedelsindustrin för att sänka saltmängderna i maten. I den senaste undersökningen noterades en minskning av saltinnehållet med 25 procent i charkprodukter och med 20 procent i spannmålsprodukter, jämfört med föregående mätning 2015.

Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten har nyligen fått ett gemensamt regeringsuppdrag för en hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion. Där föreslås, som ett av sex delmål, att saltintaget ska minska med 20 procent till 2035.

– Det är mycket glädjande att se att våra ansträngningar ger resultat. Målet är att fortsätta denna trend och bredda den till fler livsmedelsgrupper, kommenterar Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Ett högt saltintag är skadligt för hälsan. Var femte hjärtinfarkt och vart tionde strokefall i Sverige beräknas bero på för mycket salt. Många får i sig betydligt mer än de sex gram om dagen som rekommenderas som en maxgräns.

Insatser för att minska saltet görs även i många andra länder. Redan 2013 rekommenderade WHO alla medlemsstater att försöka sänka befolkningens saltintag med 30 procent till 2025.

Swedish Market Basket Study 2022 – Interim report. Per capita-based analyses of nutrients and toxic compounds in market baskets and assessment of benefit or risk

Syna saltet – mer om salt och hälsoeffekter, om vad man kan tänka på i butiken och tips när man lagar mat

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.