Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Folkhälsa

Livsmedelsverket: ”Fortfarande skäl att vara försiktig med salt”

Nyligen publicerades en stor studie där forskarna drog slutsatsen att måttligt med salt inte innebär något hot mot hälsan. Det är dock belagt att salt … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

\nNyligen publicerades en stor studie där forskarna drog slutsatsen att måttligt med salt inte innebär något hot mot hälsan. Det är dock belagt att salt kan höja blodtrycket hos känsliga personer. Därför rekommenderar Livsmedelsverket fortsatt försiktighet med salt.\n\n

Enligt den så kallade PURE-studien, som publicerats i den medicinska tidskriften The Lancet, ökar inte risken för hjärt-och kärlsjukdom, hjärtinfarkt eller stroke förrän vid en saltkonsumtion över 12,5 gram om dagen. Det är en dubbelt så hög konsumtion som de nordiska näringsrekommendationerna och WHO rekommenderar – högst 6 gram salt per dag.

Rekommendationerna bygger på den samlade forskningen

Livsmedelsverket följer forskningen med stort intresse och varje studie bidrar med ny kunskap. De nuvarande rekommendationerna grundas på sammanställningar där olika forskningsresultat vägts samman. Just nu arbetar Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, med en ny sammanställning av forskningen kring saltintag. Den beräknas vara färdig under nästa år. Utifrån Efsa:s genomgång tar Livsmedelsverket ställning till om det finns behov att ändra de nuvarande råden om salt.

Mycket salt påverkar blodtrycket

Den mest välkända risken med ett högt saltintag är att det påverkar blodtrycket. Även i PURE-studien syns ett linjärt samband mellan saltintag och blodtryck. I Sverige har en fjärdedel av den vuxna befolkningen och över hälften bland vuxna över 65 år högt blodtryck. Högt blodtryck ökar i sin tur risken för hjärt- och kärlsjukdomar. För en stor del av befolkningen finns det alltså all anledning att hålla igen på saltet. Det gäller inte bara dem som redan har högt blodtryck utan även personer som löper risk att få det. Vilka individer som har störst risk vet man oftast inte. Studier visar att också barn med högt intag av salt har ökad risk för att få högt blodtryck senare i livet.

Livsmedelsindustrin kan bidra till ett minskat saltintag

Ungefär tre fjärdedelar av det salt vi äter kommer från färdiglagad mat, ost, bröd, pålägg och matfetter. För att de som behöver minska på saltet ska kunna göra det anser Livsmedelsverket att livsmedelsindustrin behöver sänka salthalten i maten. En hjälp för att hitta livsmedel med lägre salthalt är Nyckelhålet, men det behövs även en generell sänkning av salthalten i alla livsmedel. Salt smak är något man vänjer sig vid och i Sverige är vi vana vid en relativt hög salthalt. Sänkningen behöver därför ske successivt.

Färre sjuka i hjärt- och kärlsjukdomar i Finland efter sänkt salthalt

För folkhälsans skull vore det bra om vi kunde komma ner till den salthalt som man har i till exempel Finland. Där har ett antal samordnade insatser genomförts sedan början av 1980-talet. Det har lett till en sänkning av befolkningens saltintag från i genomsnitt knappt 12 gram/dag till knappt 8 gram/dag 2012. Under perioden har insjuknandet i hjärt- och kärlsjukdomar minskat kraftigt, varav minskat blodtryck och sänkta serumkolesterolnivåer bedöms förklara en betydande del.\nDe generella råden om att hålla igen på saltet kvarstår alltså, men den viktigaste åtgärden är att industrin sänker salthalten i färdiga livsmedel.\nKälla: Livsmedelsverket



Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.