Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Livsmedelsverket: ”Fortfarande skäl att vara försiktig med salt”

Nyligen publicerades en stor studie där forskarna drog slutsatsen att måttligt med salt inte innebär något hot mot hälsan. Det är dock belagt att salt … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

\nNyligen publicerades en stor studie där forskarna drog slutsatsen att måttligt med salt inte innebär något hot mot hälsan. Det är dock belagt att salt kan höja blodtrycket hos känsliga personer. Därför rekommenderar Livsmedelsverket fortsatt försiktighet med salt.\n\n

Enligt den så kallade PURE-studien, som publicerats i den medicinska tidskriften The Lancet, ökar inte risken för hjärt-och kärlsjukdom, hjärtinfarkt eller stroke förrän vid en saltkonsumtion över 12,5 gram om dagen. Det är en dubbelt så hög konsumtion som de nordiska näringsrekommendationerna och WHO rekommenderar – högst 6 gram salt per dag.

Rekommendationerna bygger på den samlade forskningen

Livsmedelsverket följer forskningen med stort intresse och varje studie bidrar med ny kunskap. De nuvarande rekommendationerna grundas på sammanställningar där olika forskningsresultat vägts samman. Just nu arbetar Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, med en ny sammanställning av forskningen kring saltintag. Den beräknas vara färdig under nästa år. Utifrån Efsa:s genomgång tar Livsmedelsverket ställning till om det finns behov att ändra de nuvarande råden om salt.

Mycket salt påverkar blodtrycket

Den mest välkända risken med ett högt saltintag är att det påverkar blodtrycket. Även i PURE-studien syns ett linjärt samband mellan saltintag och blodtryck. I Sverige har en fjärdedel av den vuxna befolkningen och över hälften bland vuxna över 65 år högt blodtryck. Högt blodtryck ökar i sin tur risken för hjärt- och kärlsjukdomar. För en stor del av befolkningen finns det alltså all anledning att hålla igen på saltet. Det gäller inte bara dem som redan har högt blodtryck utan även personer som löper risk att få det. Vilka individer som har störst risk vet man oftast inte. Studier visar att också barn med högt intag av salt har ökad risk för att få högt blodtryck senare i livet.

Livsmedelsindustrin kan bidra till ett minskat saltintag

Ungefär tre fjärdedelar av det salt vi äter kommer från färdiglagad mat, ost, bröd, pålägg och matfetter. För att de som behöver minska på saltet ska kunna göra det anser Livsmedelsverket att livsmedelsindustrin behöver sänka salthalten i maten. En hjälp för att hitta livsmedel med lägre salthalt är Nyckelhålet, men det behövs även en generell sänkning av salthalten i alla livsmedel. Salt smak är något man vänjer sig vid och i Sverige är vi vana vid en relativt hög salthalt. Sänkningen behöver därför ske successivt.

Färre sjuka i hjärt- och kärlsjukdomar i Finland efter sänkt salthalt

För folkhälsans skull vore det bra om vi kunde komma ner till den salthalt som man har i till exempel Finland. Där har ett antal samordnade insatser genomförts sedan början av 1980-talet. Det har lett till en sänkning av befolkningens saltintag från i genomsnitt knappt 12 gram/dag till knappt 8 gram/dag 2012. Under perioden har insjuknandet i hjärt- och kärlsjukdomar minskat kraftigt, varav minskat blodtryck och sänkta serumkolesterolnivåer bedöms förklara en betydande del.\nDe generella råden om att hålla igen på saltet kvarstår alltså, men den viktigaste åtgärden är att industrin sänker salthalten i färdiga livsmedel.\nKälla: Livsmedelsverket



Kan viktmedicin skydda minnet?

Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

Dietisten
Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Adobe.stock

Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

Lägre demensrisk i observationsstudier 

Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

Äldre och sköra behöver särskilt följas 

Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


Dela artikeln

Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

Dietisten
Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande (1)
Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

Kortfattade svar kräver följdfrågor 

Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

Källa: Göteborgs universitet.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.