Forskning

Lita lagom mycket på experter

Att lita alltför mycket på experter kan leda oss fel. Det kan till och med göra skada, menar forskaren Emma Frans. Så när ska vi lyssna på experter? Och hur blir vi mer forskningssmarta?

12 april, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Emma Frans är doktor i epidemiologi och forskare vid Karolinska institutet. Hon har blivit känd för att sprida kunskap om vetenskap i sociala medier och i böcker och fick utmärkelsen Årets folkbildare 2017, “för sin förmåga att på ett pedagogiskt och humoristiskt sätt sprida kunskap och förklara myter och missförstånd kring vetenskap”. Att nå ut med och förklara vetenskap är något hon brinner för.

– Det finns bra forskning. Och så finns det bullshit, säger Emma Frans.

Denna motsättning – att det å ena sidan är en god idé att ha förtroende för vetenskap, och å andra sidan vanskligt att lita alltför mycket på forskare – kallar hon för ”expertparadoxen”. Det är också titeln på hennes senaste bok. För att bli forskningssmarta behöver vi lita lagom mycket på forskare, menar hon.

– Vi behöver kunna skilja de verkligt kunniga experterna från dem som sprider bullshit.Men att enskilda forskare och studier ibland är helt fel ute ska vi ha förståelse för. Det är så den vetenskapliga processen ser ut, och det är för den vi ska ha förtroende, säger hon.

Läs hela artikeln på forskning.se här.

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten omfattar 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 995 deltagare från Nordamerika, Europa, Kina, Australien och Sydamerika. I studierna ingick flera former av periodisk fasta,...