Folkhälsa

Levnadsvanor bakom 15 000 cancerfall årligen

För första gången finns svenska siffror på hur många cancerfall som kan kopplas till levnadsvanor. Ohälsosam mat, alkohol, övervikt och fetma samt fysisk inaktivitet orsakar … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning

För första gången finns svenska siffror på hur många cancerfall som kan kopplas till levnadsvanor. Ohälsosam mat, alkohol, övervikt och fetma samt fysisk inaktivitet orsakar 8 procent av fallen. Rapporten visar även att kvinnor drabbas i högre utsträckning än män.

Att människors levnadsvanor har en roll i risken att utveckla cancer är ingen nyhet. Men hur stor del av alla cancerfall i Sverige som beror på våra levnadsvanor har aldrig kartlagts i en svensk kontext.

Totalt skulle 28 procent av alla cancerfall kunna förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor.

–  Det motsvarar ungefär 15 500 personer av de 55 800 som fick en cancerdiagnos året vi har studerat, säger Adam Fridhammar, projektledare på IHE och medförfattare till rapporten.

Rökning största riskfaktor

Rapporten ”Cancer i Sverige – Hur mycket beror på påverkbara riskfaktorer?” är framtagen av Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) på uppdrag av Cancerfonden.

Statistiken bygger på en beräkning av hur många vuxna personer som fick en cancerdiagnos år 2018 till följd av rökning, solvanor, kostvanor, fetma, alkoholkonsumtion, infektioner och fysisk inaktivitet.

Rör oss för lite och väger för mycket

Drygt 30 olika cancerdiagnoser är kopplade till sju påverkbara faktorer. Sett till hur stor andel av cancerfallen som orsakas av respektive faktor hamnar rökning högst upp med nästan 11 procent följt av solvanor (6,9 procent), kostvanor (2,6 procent), övervikt (2,3 procent), alkoholkonsumtion (2,3 procent), infektioner (2,1 procent) samt fysisk inaktivitet (0,8 procent).

Därmed kan man säga att 8 procent av all cancer i Sverige orsakas av att vi äter ohälsosamt, dricker för mycket alkohol, rör oss för lite och väger för mycket.

–     Enligt våra beräkningar så får 4 500 personer cancer varje år till följd av ohälsosamma matvanor, alkoholkonsumtion, övervikt och fetma samt fysisk inaktivitet. Det kan jämföras med att rökning orsakar drygt 6 000 cancerfall, säger Adam Fridhammar.

Politiken måste ta ansvar

Rapporten har också rangordnat andelen personer som fått cancer till följd av påverkbara faktorer inom respektive cancerform.

I topp ligger livmoderhalscancer där HPV-infektion beräknas ligga bakom 100 procent av fallen, följt av malignt melanom orsakat av solens UV-strålar i 92 procent av fallen och lungcancer där 80 procent är till följd av rökning.

– Att tre av tio cancerfall kan förebyggas visar att människors levnadsvanor har en betydande roll i risken att utveckla cancer. Därför är det viktigt att öka kunskapen, både hos allmänheten, men framför allt hos beslutsfattare. Det krävs en aktiv folkhälsopolitik som tar ett större ansvar för att skapa förutsättningar för människor att leva mer hälsosamt, säger Ulrika Årehed Kågström, Cancerfondens generalsekreterare.

Kvinnor drabbas hårdare

Cancerfallen har också kartlagts uppdelat på kön. En betydligt högre andel kvinnor än män får cancer till följd av övervikt och fetma, infektioner, alkoholkonsumtion och fysisk inaktivitet.

Däremot är rökning, solvanor och kostvanor oftare en bidragande orsak till cancer hos män.

Rapporten visar också att de sju riskfaktorerna slår hårdare mot kvinnor totalt sett. Av cancerfallen hos kvinnor kan 31 procent relateras till riskfaktorerna medan motsvarande siffra för män är 25 procent.

Detta beror inte på att kvinnor har ett osundare leverne utan på att det finns flera etablerade samband mellan riskfaktorer och gynekologiska cancerformer och bröstcancer.

– Tittar vi enbart på bröstcancer kan 15 procent av fallen kopplas till fysisk inaktivitet, övervikt och fetma samt alkoholkonsumtion. I praktiken handlar det om cirka 1200 fall varje år som skulle kunna undvikas, säger Adam Fridhammar.

Fler cancerformer kan kopplas till levnadsvanor

Bland de drygt 30 cancerdiagnoserna finns till exempel inte prostatacancer – den vanligaste cancerformen bland män – med.

Ska resultaten tolkas som att prostatacancer och övriga cancertyper inte har med levnadsvanor och infektioner att göra?

– Nej, det ska de inte. Detta är bara de cancerformer som vi kan säkerställa en koppling till idag. I framtiden kommer vi att veta ännu mer, säger Adam Fridhammar.

Enligt Helene Rundqvist, forskare på Karolinska Institutet, visar den senaste forskningen på ett samband mellan ytterligare cancerformer och livsstilsfaktorer.

Som exempel ger hon fysisk inaktivitet och kopplingen till cancer i lever och lunga och att det finns en viss koppling mellan alkoholkonsumtion och magsäckscancer men även mellan fetma och avancerad prostatacancer.

– I takt med att forskningen går framåt kommer högst troligt ännu fler cancerformer att kunna kopplas till våra levnadsvanor, säger Helene Rundqvist.

En förskönad bild

Hur ser då utvecklingen ut framåt? Kommer andelen cancer som beror på påverkbara riskfaktorer öka?

Övervikt och fetma har ökat kraftigt de senaste årtiondena och fortsätter att öka. Allt pekar mot att denna utveckling kommer leda till fler fall av fetmarelaterad cancer.

Samtidigt har andelen som röker minskat. Det borde leda till en relativt stor minskning av flera cancerformer, inte minst lungcancer.

Ett annat exempel är HPV-vaccination av flickor som startade 2012 och det planerade införandet av vaccinationer även till pojkar.

När förekomsten av HPV-infektioner går ner kommer det framförallt leda till att färre kvinnor drabbas av livmoderhalscancer. Men HPV-virus är även kopplade till andra cancerformer.

– Generellt sett bör man komma ihåg att svensk data på levnadsvanor, med undantag för infektioner, bygger på självrapportering. Det brukar försköna verkligheten och troligen är andelen cancerfall relaterade till levnadsvanor underskattade i denna rapport, avslutar Helene Rundqvist.

Källa: Cancerfonden

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Smaksinnet spelar en viktig roll för aptit och matintag. En långvarig nedsättning kan därför påverka både näringsintag och hälsa. Vid covid-19 kan smaksinnet påverkas, och hos vissa personer kvarstår...

Folkhälsa

Ny rapport: Snabb energi ersätter måltider – unga mest påverkade

Trots att 9 av 10 svenskar uppger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid väljer många i praktiken snabba energilösningar. Det visar en stor internationell studie.

Nina Granberg 3 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 3 minuters läsning

Svenskarna har bra koll på vad en hälsosam måltid innehåller. Ändå äter endast en av tio tillräckligt med frukt och grönt, och mer än en tredjedel konsumerar regelbundet energidrycker, energibars, shakes eller kosttillskott.

Trenden är särskilt tydlig bland unga, som prioriterar snabbhet framför näring i en stressad vardag. Det visar The Vegocracy Report 2026, en internationell undersökning som för femte året i rad djupdyker i våra matvanor.

9 av 10 svenskar säger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid. Men i praktiken krockar ambitionen ofta med vardagens tempo. När tiden inte räcker till blir maten något som ska lösas snabbt snarare än ett medvetet val. 36 procent av svenskarna konsumerar snabb energi, som energidryck, shakes, bars och kosttillskott, flera gånger i veckan och nästan varannan av dem gör det för att få tiden att räcka till.

Unga prioriterar snabbhet framför näring

Bakom siffrorna finns en generation som enligt rapporten tydligt slits mellan höga krav, tidsbrist och önskan om bättre hälsa. 59 procent av Gen Z, 18–29 år, i Sverige konsumerar snabba energilösningar flera gånger i veckan och 19 procent gör det varje dag. Samtidigt oroar sig 52 procent över att deras kost har en negativ påverkan på hälsan, en ökning med 24 procentenheter sedan förra årets mätning.

25 procent av Gen Z uppger att de inte äter tillräckligt med frukt och grönt eftersom de ersätter det med snabb energi. 47 procent väljer oftare mat som ger snabb energi än mat som ger långsiktiga hälsofördelar.

– Jag är sällan särskilt oroad över att unga dricker en shake eller äter en bar då och då. För ungdomar som tränar hårt kan den typen av produkter vara praktiska komplement ibland. Problemet är snarare det man riskerar att välja bort som en följd av det man stoppar i sig. När snabb energi börjar ersätta frukt, grönsaker och vanlig mat, blir det mer bekymmersamt ur ett näringsperspektiv, kommenterar Linda Bakkman, näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap i ett pressmeddelande.

Låg tilltro till produkterna

Rapporten visar också en klyfta mellan konsumtion och tilltro. 88 procent av svenskarna uppger att de inte tror att snabba energikällor lever upp till vad de lovar. Endast 3 procent känner tilltro till att protein- och energiboostade produkter ger tillräckligt med näring. 54 procent svarar att de inte vet hur produkterna påverkar den långvariga hälsan.

Däremot uppger 77 procent att de vet vilken mat som ger långvarig energi och inte bara en kort energikick.

Endast 11 procent av svenskarna äter tillräckligt med frukt och grönt, motsvarande 400 gram per dag enligt WHO:s rekommendationer. De vanligaste orsakerna till att inte äta tillräckligt är att man saknar inspiration, (31 procent) eller att man inte har tid, (28 procent). Ekonomiska skäl anges som skäl av 27 procent.

The Vegocracy Report bygger på en internationell undersökning som Ipsos genomfört på uppdrag av Picadeli. Studien omfattar över 12 000 intervjuer med män och kvinnor i åldern 18–65 år i Belgien, Finland, Frankrike, Tyskland, Sverige, Storbritannien och USA. Minst 1 000 intervjuer genomfördes i varje land. Intervjuerna genomfördes mellan november 2025 och januari 2026.