Folkhälsa

Levnadsvanor bakom 15 000 cancerfall årligen

För första gången finns svenska siffror på hur många cancerfall som kan kopplas till levnadsvanor. Ohälsosam mat, alkohol, övervikt och fetma samt fysisk inaktivitet orsakar … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning

För första gången finns svenska siffror på hur många cancerfall som kan kopplas till levnadsvanor. Ohälsosam mat, alkohol, övervikt och fetma samt fysisk inaktivitet orsakar 8 procent av fallen. Rapporten visar även att kvinnor drabbas i högre utsträckning än män.

Att människors levnadsvanor har en roll i risken att utveckla cancer är ingen nyhet. Men hur stor del av alla cancerfall i Sverige som beror på våra levnadsvanor har aldrig kartlagts i en svensk kontext.

Totalt skulle 28 procent av alla cancerfall kunna förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor.

–  Det motsvarar ungefär 15 500 personer av de 55 800 som fick en cancerdiagnos året vi har studerat, säger Adam Fridhammar, projektledare på IHE och medförfattare till rapporten.

Rökning största riskfaktor

Rapporten ”Cancer i Sverige – Hur mycket beror på påverkbara riskfaktorer?” är framtagen av Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) på uppdrag av Cancerfonden.

Statistiken bygger på en beräkning av hur många vuxna personer som fick en cancerdiagnos år 2018 till följd av rökning, solvanor, kostvanor, fetma, alkoholkonsumtion, infektioner och fysisk inaktivitet.

Rör oss för lite och väger för mycket

Drygt 30 olika cancerdiagnoser är kopplade till sju påverkbara faktorer. Sett till hur stor andel av cancerfallen som orsakas av respektive faktor hamnar rökning högst upp med nästan 11 procent följt av solvanor (6,9 procent), kostvanor (2,6 procent), övervikt (2,3 procent), alkoholkonsumtion (2,3 procent), infektioner (2,1 procent) samt fysisk inaktivitet (0,8 procent).

Därmed kan man säga att 8 procent av all cancer i Sverige orsakas av att vi äter ohälsosamt, dricker för mycket alkohol, rör oss för lite och väger för mycket.

–     Enligt våra beräkningar så får 4 500 personer cancer varje år till följd av ohälsosamma matvanor, alkoholkonsumtion, övervikt och fetma samt fysisk inaktivitet. Det kan jämföras med att rökning orsakar drygt 6 000 cancerfall, säger Adam Fridhammar.

Politiken måste ta ansvar

Rapporten har också rangordnat andelen personer som fått cancer till följd av påverkbara faktorer inom respektive cancerform.

I topp ligger livmoderhalscancer där HPV-infektion beräknas ligga bakom 100 procent av fallen, följt av malignt melanom orsakat av solens UV-strålar i 92 procent av fallen och lungcancer där 80 procent är till följd av rökning.

– Att tre av tio cancerfall kan förebyggas visar att människors levnadsvanor har en betydande roll i risken att utveckla cancer. Därför är det viktigt att öka kunskapen, både hos allmänheten, men framför allt hos beslutsfattare. Det krävs en aktiv folkhälsopolitik som tar ett större ansvar för att skapa förutsättningar för människor att leva mer hälsosamt, säger Ulrika Årehed Kågström, Cancerfondens generalsekreterare.

Kvinnor drabbas hårdare

Cancerfallen har också kartlagts uppdelat på kön. En betydligt högre andel kvinnor än män får cancer till följd av övervikt och fetma, infektioner, alkoholkonsumtion och fysisk inaktivitet.

Däremot är rökning, solvanor och kostvanor oftare en bidragande orsak till cancer hos män.

Rapporten visar också att de sju riskfaktorerna slår hårdare mot kvinnor totalt sett. Av cancerfallen hos kvinnor kan 31 procent relateras till riskfaktorerna medan motsvarande siffra för män är 25 procent.

Detta beror inte på att kvinnor har ett osundare leverne utan på att det finns flera etablerade samband mellan riskfaktorer och gynekologiska cancerformer och bröstcancer.

– Tittar vi enbart på bröstcancer kan 15 procent av fallen kopplas till fysisk inaktivitet, övervikt och fetma samt alkoholkonsumtion. I praktiken handlar det om cirka 1200 fall varje år som skulle kunna undvikas, säger Adam Fridhammar.

Fler cancerformer kan kopplas till levnadsvanor

Bland de drygt 30 cancerdiagnoserna finns till exempel inte prostatacancer – den vanligaste cancerformen bland män – med.

Ska resultaten tolkas som att prostatacancer och övriga cancertyper inte har med levnadsvanor och infektioner att göra?

– Nej, det ska de inte. Detta är bara de cancerformer som vi kan säkerställa en koppling till idag. I framtiden kommer vi att veta ännu mer, säger Adam Fridhammar.

Enligt Helene Rundqvist, forskare på Karolinska Institutet, visar den senaste forskningen på ett samband mellan ytterligare cancerformer och livsstilsfaktorer.

Som exempel ger hon fysisk inaktivitet och kopplingen till cancer i lever och lunga och att det finns en viss koppling mellan alkoholkonsumtion och magsäckscancer men även mellan fetma och avancerad prostatacancer.

– I takt med att forskningen går framåt kommer högst troligt ännu fler cancerformer att kunna kopplas till våra levnadsvanor, säger Helene Rundqvist.

En förskönad bild

Hur ser då utvecklingen ut framåt? Kommer andelen cancer som beror på påverkbara riskfaktorer öka?

Övervikt och fetma har ökat kraftigt de senaste årtiondena och fortsätter att öka. Allt pekar mot att denna utveckling kommer leda till fler fall av fetmarelaterad cancer.

Samtidigt har andelen som röker minskat. Det borde leda till en relativt stor minskning av flera cancerformer, inte minst lungcancer.

Ett annat exempel är HPV-vaccination av flickor som startade 2012 och det planerade införandet av vaccinationer även till pojkar.

När förekomsten av HPV-infektioner går ner kommer det framförallt leda till att färre kvinnor drabbas av livmoderhalscancer. Men HPV-virus är även kopplade till andra cancerformer.

– Generellt sett bör man komma ihåg att svensk data på levnadsvanor, med undantag för infektioner, bygger på självrapportering. Det brukar försköna verkligheten och troligen är andelen cancerfall relaterade till levnadsvanor underskattade i denna rapport, avslutar Helene Rundqvist.

Källa: Cancerfonden

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.

Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • Uppdaterades 21 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.