Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

Levnadsvanor bakom 15 000 cancerfall årligen

För första gången finns svenska siffror på hur många cancerfall som kan kopplas till levnadsvanor. Ohälsosam mat, alkohol, övervikt och fetma samt fysisk inaktivitet orsakar … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 4 minuters läsning
AdobeStock

För första gången finns svenska siffror på hur många cancerfall som kan kopplas till levnadsvanor. Ohälsosam mat, alkohol, övervikt och fetma samt fysisk inaktivitet orsakar 8 procent av fallen. Rapporten visar även att kvinnor drabbas i högre utsträckning än män.

Att människors levnadsvanor har en roll i risken att utveckla cancer är ingen nyhet. Men hur stor del av alla cancerfall i Sverige som beror på våra levnadsvanor har aldrig kartlagts i en svensk kontext.

Totalt skulle 28 procent av alla cancerfall kunna förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor.

–  Det motsvarar ungefär 15 500 personer av de 55 800 som fick en cancerdiagnos året vi har studerat, säger Adam Fridhammar, projektledare på IHE och medförfattare till rapporten.

Rökning största riskfaktor

Rapporten ”Cancer i Sverige – Hur mycket beror på påverkbara riskfaktorer?” är framtagen av Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) på uppdrag av Cancerfonden.

Statistiken bygger på en beräkning av hur många vuxna personer som fick en cancerdiagnos år 2018 till följd av rökning, solvanor, kostvanor, fetma, alkoholkonsumtion, infektioner och fysisk inaktivitet.

Rör oss för lite och väger för mycket

Drygt 30 olika cancerdiagnoser är kopplade till sju påverkbara faktorer. Sett till hur stor andel av cancerfallen som orsakas av respektive faktor hamnar rökning högst upp med nästan 11 procent följt av solvanor (6,9 procent), kostvanor (2,6 procent), övervikt (2,3 procent), alkoholkonsumtion (2,3 procent), infektioner (2,1 procent) samt fysisk inaktivitet (0,8 procent).

Därmed kan man säga att 8 procent av all cancer i Sverige orsakas av att vi äter ohälsosamt, dricker för mycket alkohol, rör oss för lite och väger för mycket.

–     Enligt våra beräkningar så får 4 500 personer cancer varje år till följd av ohälsosamma matvanor, alkoholkonsumtion, övervikt och fetma samt fysisk inaktivitet. Det kan jämföras med att rökning orsakar drygt 6 000 cancerfall, säger Adam Fridhammar.

Politiken måste ta ansvar

Rapporten har också rangordnat andelen personer som fått cancer till följd av påverkbara faktorer inom respektive cancerform.

I topp ligger livmoderhalscancer där HPV-infektion beräknas ligga bakom 100 procent av fallen, följt av malignt melanom orsakat av solens UV-strålar i 92 procent av fallen och lungcancer där 80 procent är till följd av rökning.

– Att tre av tio cancerfall kan förebyggas visar att människors levnadsvanor har en betydande roll i risken att utveckla cancer. Därför är det viktigt att öka kunskapen, både hos allmänheten, men framför allt hos beslutsfattare. Det krävs en aktiv folkhälsopolitik som tar ett större ansvar för att skapa förutsättningar för människor att leva mer hälsosamt, säger Ulrika Årehed Kågström, Cancerfondens generalsekreterare.

Kvinnor drabbas hårdare

Cancerfallen har också kartlagts uppdelat på kön. En betydligt högre andel kvinnor än män får cancer till följd av övervikt och fetma, infektioner, alkoholkonsumtion och fysisk inaktivitet.

Däremot är rökning, solvanor och kostvanor oftare en bidragande orsak till cancer hos män.

Rapporten visar också att de sju riskfaktorerna slår hårdare mot kvinnor totalt sett. Av cancerfallen hos kvinnor kan 31 procent relateras till riskfaktorerna medan motsvarande siffra för män är 25 procent.

Detta beror inte på att kvinnor har ett osundare leverne utan på att det finns flera etablerade samband mellan riskfaktorer och gynekologiska cancerformer och bröstcancer.

– Tittar vi enbart på bröstcancer kan 15 procent av fallen kopplas till fysisk inaktivitet, övervikt och fetma samt alkoholkonsumtion. I praktiken handlar det om cirka 1200 fall varje år som skulle kunna undvikas, säger Adam Fridhammar.

Fler cancerformer kan kopplas till levnadsvanor

Bland de drygt 30 cancerdiagnoserna finns till exempel inte prostatacancer – den vanligaste cancerformen bland män – med.

Ska resultaten tolkas som att prostatacancer och övriga cancertyper inte har med levnadsvanor och infektioner att göra?

– Nej, det ska de inte. Detta är bara de cancerformer som vi kan säkerställa en koppling till idag. I framtiden kommer vi att veta ännu mer, säger Adam Fridhammar.

Enligt Helene Rundqvist, forskare på Karolinska Institutet, visar den senaste forskningen på ett samband  mellan ytterligare cancerformer och livsstilsfaktorer.

Som exempel ger hon fysisk inaktivitet och kopplingen till cancer i lever och lunga och att det finns en viss koppling mellan alkoholkonsumtion och magsäckscancer men även mellan fetma och avancerad prostatacancer.

– I takt med att forskningen går framåt kommer högst troligt ännu fler cancerformer att kunna kopplas till våra levnadsvanor, säger Helene Rundqvist.

En förskönad bild

Hur ser då utvecklingen ut framåt? Kommer andelen cancer som beror på påverkbara riskfaktorer öka?

Övervikt och fetma har ökat kraftigt de senaste årtiondena och fortsätter att öka. Allt pekar mot att denna utveckling kommer leda till fler fall av fetmarelaterad cancer.

Samtidigt har andelen som röker minskat. Det borde leda till en relativt stor minskning av flera cancerformer, inte minst lungcancer.

Ett annat exempel är HPV-vaccination av flickor som startade 2012 och det planerade införandet av vaccinationer även till pojkar.

När förekomsten av HPV-infektioner går ner kommer det framförallt leda till att färre kvinnor drabbas av livmoderhalscancer.  Men HPV-virus är även kopplade till andra cancerformer.

– Generellt sett bör man komma ihåg att svensk data på levnadsvanor, med undantag för infektioner, bygger på självrapportering. Det brukar försköna verkligheten och troligen är andelen cancerfall relaterade till levnadsvanor underskattade i denna rapport, avslutar Helene Rundqvist.

Källa: Cancerfonden



Obesitas

Ny GLP-1-tablett godkänd i Storbritannien: ”Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel in i en ny fas”

Storbritannien blir först i Europa med att godkänna GLP-1-läkemedlet orforglipron i tablettform för behandling av obesitas och typ 2-diabetes. British Nutrition Foundation lyfter samtidigt behovet av nutritionsstöd i takt med den ökande användningen av GLP-1-läkemedel.

Nina Granberg 13 augusti, 2026 Uppdaterades 14 augusti, 2026 2 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

Den brittiska läkemedelsmyndigheten MHRA har godkänt orforglipron, med produktnamnet Foundayo, för viktbehandling hos vuxna med BMI på minst 30, eller BMI 27–30 med minst en viktrelaterad samsjuklighet. Läkemedlet är också godkänt vid otillräckligt kontrollerad typ 2-diabetes.

Till skillnad från exempelvis semaglutid och tirzepatid i injektionsform tas GLP-1-läkemedlet orforglipron som en tablett en gång om dagen, utan särskilda restriktioner kring mat eller vatten.

I fas 3-studien ATTAIN-1, med drygt 3 100 deltagare med obesitas utan diabetes, gav den högsta studerade dosen i genomsnitt 11,2 procents viktnedgång efter 72 veckor, jämfört med 2,1 procent med placebo. Studien, som finansierades av tillverkaren Eli Lilly, har publicerats i New England Journal of Medicine.

Kan nå fler 

Simon Cork, som forskar om aptitreglering och obesitas vid Anglia Ruskin University, konstaterar i en intervju med BBC Radio 4 att dagens tabletter ger mindre viktnedgång än de mest effektiva injektionsbehandlingarna, men tror att det kan förändras snabbt.

– Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel i tablettform in i en ny fas. Jag tror att vi inom de närmaste fem åren kommer att få se tabletter som närmar sig, eller till och med överträffar, effekten av injektionsläkemedlen, säger Simon Cork.

Han pekar också på att tabletten är enklare att ta och kan bli billigare att producera. Cork tror samtidigt att obesitasläkemedel i allt större utsträckning kommer att användas långsiktigt.

– Precis som blodtrycksmedicin och statiner kan vara livslånga behandlingar tror jag att många som behöver hjälp med sin vikt kommer att använda de här läkemedlen under lång tid.

Nutritionsstöd fortsatt viktigt

För viktbehandling ska orforglipron användas tillsammans med energireducerad kost och ökad fysisk aktivitet. British Nutrition Foundation, BNF, betonar samtidigt att nutritionsstöd bör vara en integrerad del av behandlingen när användningen av GLP-1-läkemedel ökar.

De vanligaste biverkningarna är gastrointestinala, bland annat illamående, diarré och kräkningar.

Foundayo är ännu inte tillgängligt inom den brittiska offentliga sjukvården NHS. En eventuell användning där ska först utvärderas av bland andra NICE.


Dela artikeln

Forskning

Tarmbakterier kan signalera diabetesrisk flera år i förväg

Förändringar i tarmfloran kan ses flera år innan typ 2-diabetes utvecklas. Det visar en ny stor svensk studie. Resultaten pekar också på att kostens fiberinnehåll kan påverka om vissa tarmbakterier är förknippade med ökad eller minskad risk.

Nina Granberg 12 augusti, 2026 Uppdaterades 13 augusti, 2026 2 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.