Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

Levnadsvanor bakom 15 000 cancerfall årligen

För första gången finns svenska siffror på hur många cancerfall som kan kopplas till levnadsvanor. Ohälsosam mat, alkohol, övervikt och fetma samt fysisk inaktivitet orsakar … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 4 minuters läsning

Foto: AdobeStock

För första gången finns svenska siffror på hur många cancerfall som kan kopplas till levnadsvanor. Ohälsosam mat, alkohol, övervikt och fetma samt fysisk inaktivitet orsakar 8 procent av fallen. Rapporten visar även att kvinnor drabbas i högre utsträckning än män.

Att människors levnadsvanor har en roll i risken att utveckla cancer är ingen nyhet. Men hur stor del av alla cancerfall i Sverige som beror på våra levnadsvanor har aldrig kartlagts i en svensk kontext.

Totalt skulle 28 procent av alla cancerfall kunna förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor.

–  Det motsvarar ungefär 15 500 personer av de 55 800 som fick en cancerdiagnos året vi har studerat, säger Adam Fridhammar, projektledare på IHE och medförfattare till rapporten.

Rökning största riskfaktor

Rapporten ”Cancer i Sverige – Hur mycket beror på påverkbara riskfaktorer?” är framtagen av Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) på uppdrag av Cancerfonden.

Statistiken bygger på en beräkning av hur många vuxna personer som fick en cancerdiagnos år 2018 till följd av rökning, solvanor, kostvanor, fetma, alkoholkonsumtion, infektioner och fysisk inaktivitet.

Rör oss för lite och väger för mycket

Drygt 30 olika cancerdiagnoser är kopplade till sju påverkbara faktorer. Sett till hur stor andel av cancerfallen som orsakas av respektive faktor hamnar rökning högst upp med nästan 11 procent följt av solvanor (6,9 procent), kostvanor (2,6 procent), övervikt (2,3 procent), alkoholkonsumtion (2,3 procent), infektioner (2,1 procent) samt fysisk inaktivitet (0,8 procent).

Därmed kan man säga att 8 procent av all cancer i Sverige orsakas av att vi äter ohälsosamt, dricker för mycket alkohol, rör oss för lite och väger för mycket.

–     Enligt våra beräkningar så får 4 500 personer cancer varje år till följd av ohälsosamma matvanor, alkoholkonsumtion, övervikt och fetma samt fysisk inaktivitet. Det kan jämföras med att rökning orsakar drygt 6 000 cancerfall, säger Adam Fridhammar.

Politiken måste ta ansvar

Rapporten har också rangordnat andelen personer som fått cancer till följd av påverkbara faktorer inom respektive cancerform.

I topp ligger livmoderhalscancer där HPV-infektion beräknas ligga bakom 100 procent av fallen, följt av malignt melanom orsakat av solens UV-strålar i 92 procent av fallen och lungcancer där 80 procent är till följd av rökning.

– Att tre av tio cancerfall kan förebyggas visar att människors levnadsvanor har en betydande roll i risken att utveckla cancer. Därför är det viktigt att öka kunskapen, både hos allmänheten, men framför allt hos beslutsfattare. Det krävs en aktiv folkhälsopolitik som tar ett större ansvar för att skapa förutsättningar för människor att leva mer hälsosamt, säger Ulrika Årehed Kågström, Cancerfondens generalsekreterare.

Kvinnor drabbas hårdare

Cancerfallen har också kartlagts uppdelat på kön. En betydligt högre andel kvinnor än män får cancer till följd av övervikt och fetma, infektioner, alkoholkonsumtion och fysisk inaktivitet.

Däremot är rökning, solvanor och kostvanor oftare en bidragande orsak till cancer hos män.

Rapporten visar också att de sju riskfaktorerna slår hårdare mot kvinnor totalt sett. Av cancerfallen hos kvinnor kan 31 procent relateras till riskfaktorerna medan motsvarande siffra för män är 25 procent.

Detta beror inte på att kvinnor har ett osundare leverne utan på att det finns flera etablerade samband mellan riskfaktorer och gynekologiska cancerformer och bröstcancer.

– Tittar vi enbart på bröstcancer kan 15 procent av fallen kopplas till fysisk inaktivitet, övervikt och fetma samt alkoholkonsumtion. I praktiken handlar det om cirka 1200 fall varje år som skulle kunna undvikas, säger Adam Fridhammar.

Fler cancerformer kan kopplas till levnadsvanor

Bland de drygt 30 cancerdiagnoserna finns till exempel inte prostatacancer – den vanligaste cancerformen bland män – med.

Ska resultaten tolkas som att prostatacancer och övriga cancertyper inte har med levnadsvanor och infektioner att göra?

– Nej, det ska de inte. Detta är bara de cancerformer som vi kan säkerställa en koppling till idag. I framtiden kommer vi att veta ännu mer, säger Adam Fridhammar.

Enligt Helene Rundqvist, forskare på Karolinska Institutet, visar den senaste forskningen på ett samband  mellan ytterligare cancerformer och livsstilsfaktorer.

Som exempel ger hon fysisk inaktivitet och kopplingen till cancer i lever och lunga och att det finns en viss koppling mellan alkoholkonsumtion och magsäckscancer men även mellan fetma och avancerad prostatacancer.

– I takt med att forskningen går framåt kommer högst troligt ännu fler cancerformer att kunna kopplas till våra levnadsvanor, säger Helene Rundqvist.

En förskönad bild

Hur ser då utvecklingen ut framåt? Kommer andelen cancer som beror på påverkbara riskfaktorer öka?

Övervikt och fetma har ökat kraftigt de senaste årtiondena och fortsätter att öka. Allt pekar mot att denna utveckling kommer leda till fler fall av fetmarelaterad cancer.

Samtidigt har andelen som röker minskat. Det borde leda till en relativt stor minskning av flera cancerformer, inte minst lungcancer.

Ett annat exempel är HPV-vaccination av flickor som startade 2012 och det planerade införandet av vaccinationer även till pojkar.

När förekomsten av HPV-infektioner går ner kommer det framförallt leda till att färre kvinnor drabbas av livmoderhalscancer.  Men HPV-virus är även kopplade till andra cancerformer.

– Generellt sett bör man komma ihåg att svensk data på levnadsvanor, med undantag för infektioner, bygger på självrapportering. Det brukar försköna verkligheten och troligen är andelen cancerfall relaterade till levnadsvanor underskattade i denna rapport, avslutar Helene Rundqvist.

Källa: Cancerfonden



Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 1 minuts läsning
IMG_1545

Foto: AdobeStock

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.


Dela artikeln

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1750152193

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.