Nutrition

LCHF-kost kan ge allvarliga biverkningar – Ny svensk kartläggning

LCHF (Låg kolhydrat – hög fett) kost har i media och i bloggsammanhang framställts som en väg till snabb viktminskning men också som ett sätt … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

LCHF (Låg kolhydrat – hög fett) kost har i media och i bloggsammanhang framställts som en väg till snabb viktminskning men också som ett sätt att äta naturlig mat. En ny kartläggning från Dietisternas Riksförbund visar en annan bild.

De vanligaste biverkningarna av koster med lågt innehåll av kolhydrater är oftast milda eller måttliga. De kan t ex ge matthet, illamående, förstoppning och dålig andedräkt. Hos patienter med allvarliga grundsjukdomar såsom fetma, diabetes och blodfettsrubbning kan tillståndet förvärras betydligt. Kartläggningen visar på allvarliga biverkningar som akut leversvikt, hjärtsvikt, njurpåverkan och extremt höga kolesterolvärden.\n– LCHF i den form som rekommenderas av kvällstidningar och bloggforum är inte testad i vetenskapliga studier, menar Lena Ljungkrona-Falk, vice ordförande i Dietisternas Riksförbund (DRF) som gjort kartläggningen. Vi vet därför idag ingenting om långtidseffekterna. De som prövar LCHF behöver alltid medicinsk uppföljning och det sker sällan, eftersom rådgivningen sker på bloggar, i böcker och tidningsartiklar. Hur många som av olika skäl hoppar av LCHF känner vi inte heller till. Det som lyfts fram i media är bara de positiva hälsoeffekterna som ofta följer när man går ned i vikt – oavsett vilken metod som används.

De vetenskapliga studier som finns på lågkolhydratkost har oftast haft en kostsammansättning med lägre andel fett, mer omättat fett och högre andel fibrer, antioxidanter, vitaminer och mineraler än den som förespråkas här i Sverige. Enligt kartläggningen från DRF har t ex kolesterolvärdena stigit betydligt, trots att patienterna gått ned i vikt. Detta är anmärkningsvärt eftersom blodfetterna normalt sjunker vid viktminskning.\n– Mat- och motionsvanor är viktiga delar när det gäller att förebygga och behandla våra vanligaste livsstilsrelaterade sjukdomar, menar Lena Ljungkrona-Falk. Det är svårt att göra bestående förändringar i sina matvanor, och extrema livsstilsförändringar, som dessutom innebär begränsningar i det sociala livet, är svåra att följa. Skall man göra långsiktiga förändringar bör de inte avvika för mycket från hur man brukar äta. Även små förändringar kan på sikt ge stor effekt.\n– All behandling inom hälso- och sjukvården, inklusive kostbehandling, måste ske på ett för patienten säkert sätt. Den skall ges med noggrann uppföljning inklusive samtal, utvärdering och provtagning av t ex blodfetter, njur- och levervärden, avslutar Lena Ljungkrona-Falk.

Källa: DRF

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Folkhälsa

Matvanor i ekonomisk utsatthet - nytt projekt ska minska ohälsa

Nu startar Mat för ett inkluderande samhälle, ett förberedelseprojekt som ska bidra till mer jämlika matvanor genom att ta avstamp i människors faktiska levnadsvillkor.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 5 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).

– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.