Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Folkhälsa

Lättare val för folkhälsan

Beteendeförändrande insatser i butiksmiljö kan främja hälsosamma matvanor och påverka köpbeslut visar Cancerfonden och Hjärt-Lungfondens rapport Lättare val för folkhälsan.

2 maj, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Foto: Stock.adobe.com

Ohälsosamma matvanor är en av de främst påverkbara riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom och cancer i Sverige. För att bekämpa dessa sjukdomar och förbättra folkhälsan krävs åtgärder på samhällsnivå som främjar hälsosamma matvanor. Enligt en nyligen genomförd studie av Nordic Behaviour Group, på uppdrag av Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden, kan beteendeförändrande insatser i butiksmiljö spela en viktig roll.

Studiens syfte var att främja hälsosamma matval i livsmedelsbutiker, särskilt bland barnfamiljer, genom att öka inköpen av nyttigare bröd. Genom att använda beteendeinsikter och ramverket Behaviour Change Wheel utformades tre olika insatser i tre olika livsmedelsbutiker under hösten och vintern 2022/2023. Analysen identifierade faktorer som hindrade och främjade barnfamiljer att köpa nyttigare bröd, såsom okunskap, preferenser hos familjemedlemmar och butiksmiljöns utformning.

Resultaten visade att två av tre insatser resulterade i en signifikant ökning av inköp bland barnfamiljer, vilket är i linje med internationella studier. Försäljningen av bröd som fick en förändrad placering och prissänkning ökade med 198 procent, medan försäljningen av bröd som fick en förändrad placering och budskap om populära bröd bland barnfamiljer ökade med 64 procent. Dock hade den tredje insatsen, som betonade Livsmedelsverkets Nyckelhålsmärkning, ingen effekt på barnfamiljers brödinköp.

Studiens slutsatser bekräftar tidigare forskning som visar att beteendeförändrande insatser i butiksmiljö kan påverka konsumenters val av hälsosamma livsmedel. Det rekommenderas att beteendeinsikter integreras i utvecklingen av fler åtgärder och lösningar för att främja hälsosamma matvanor. Beslutsfattare har en viktig roll att spela genom att införa lämpliga styrmedel som underlättar för konsumenten att välja hälsosamma livsmedel. Dagligvaruhandeln uppmanas också att definiera sin roll som en aktör för folkhälsan och öka antalet priserbjudanden på hälsosamma livsmedel.

Genom att införa strategier som främjar hälsosamma vanor, sprider kunskap och skapar en stödjande miljö kan vi tillsammans arbeta mot att minska sjukdomsbördan och främja välbefinnande.

Ladda ner rapporten här.



Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 Uppdaterades 13 januari, 2026 1 minuts läsning
3_ratter_tallriksmodellen

Foto: Livsmedelsverket

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson). 

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag. 

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov. 

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.


Dela artikeln

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 Uppdaterades 12 januari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1600453583

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.