Läskskatt minskade fetma bland flickor

Sedan skatt på läsk infördes 2018 i Storbritannien har överviktskurvorna gått ner med åtta procent. Mer än 5 000 fall av fetma har på så sätt … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Sedan skatt på läsk infördes 2018 i Storbritannien har överviktskurvorna gått ner med åtta procent. Mer än 5 000 fall av fetma har på så sätt undvikits enligt en ny studie.

Storbritannien införde läskskatt för fyra år sedan. Nu visar en studie där man följde vikt- och längdkurvorna hos en miljon brittiska barn i förskola och mellanstadiet att överviktskurvan sjönk med åtta procent hos flickorna i 10-årsåldern efter att läskskatten kom. Däremot gällde samma sak inte för pojkar.

Fem procent av svenska tonårskillar dricker mer än en liter läsk om dagen. Om ett år ska Livsmedelsverket slutredovisa sitt uppdrag vilka metoder som vore effektivast för att få ned fetman bland svenskarna. Då kommer man även väga i de nya resultaten kring läskskattens effekt i Storbritannien och Mexico.

Mer än hälften av Sveriges vuxna befolkning är överviktig eller har obesitas (fetma) och det är en av de främsta orsakerna till ohälsa och för tidig död i Sverige.

Se inslaget i SvT Nyheter här.

Stock.adobe.com

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.