Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Forskning

Ny studie: 100-åringar drabbas av färre sjukdomar

Att bli hundra år innebär inte automatiskt ett liv med många sjukdomar. Tvärtom. En ny svensk studie visar att hundraåringar både drabbas av färre sjukdomar och har en långsammare sjukdomsutveckling än andra äldre.

Nina Granberg 27 augusti, 2025 Uppdaterades 7 oktober, 2025 2 minuters läsning

Foto: AdobeStock

Forskare vid Karolinska institutet har följt drygt 270 000 personer födda mellan 1920 och 1922, från 70 års ålder och upp till 30 år framåt. Syftet var att undersöka hur hälsa och sjukdom utvecklas över tid hos dem som blir mycket gamla – och hur deras åldrande skiljer sig från andras.

Resultaten, som nyligen publicerats i eClinicalMedicine, utmanar den gängse bilden av att fler levnadsår också innebär fler år med sjukdom.

– Vi visar att exceptionell livslängd inte bara handlar om att skjuta upp ohälsa. Det speglar ett unikt åldringsmönster, säger Karin Modig, docent vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet och studiens huvudförfattare.

Mindre sjukdomsbörda efter 90

Med hjälp av nationella hälsoregister har forskarna jämfört sjukdomsbördan hos dem som nådde 100-årsåldern med dem som dog tidigare. Hundraåringarna visade sig ha färre diagnoser totalt sett, och utvecklade dessutom sjukdomar i långsammare takt. Medan sjukdomsbördan ofta ökar snabbt hos många äldre under de sista levnadsåren, planar den i stället ut hos hundraåringarna efter 90.

Det handlar också om vilka sjukdomar de får. Hundraåringar har i högre grad sjukdomar som är isolerade till ett enda organsystem – och betydligt färre fall av multimorbiditet. De löper också lägre risk att drabbas av hjärt–kärlsjukdomar och neuropsykiatriska diagnoser, och får dem i så fall senare i livet.

En särskild biologisk profil?

En möjlig förklaring är att de som når mycket hög ålder har ett särskilt motstånd mot fysiologiska påfrestningar och sjukdomar – ett slags bevarad homeostas.* Det kan i sin tur vara resultatet av en lycklig kombination av gener, livsstil och miljö.

– Våra resultat ifrågasätter den utbredda uppfattningen att ett längre liv oundvikligen innebär fler sjukdomar, säger Karin Modig. Vi visar att hundraåringar följer en distinkt åldringskurva, med större motståndskraft mot vanliga åldersrelaterade sjukdomar.

Källa: Modig, K. et al. Disease accumulation and distribution across the lifespan in Swedish centenarians and non-centenarians, eClinicalMedicine, 2025. 

* Homeostas innebär kroppens förmåga att hålla en stabil inre miljö – till exempel genom att reglera temperatur, blodsocker och blodtryck – trots yttre och inre förändringar.


Dela artikeln

Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 Uppdaterades 13 januari, 2026 1 minuts läsning
3_ratter_tallriksmodellen

Foto: Livsmedelsverket

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson). 

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag. 

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov. 

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.


Dela artikeln

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 Uppdaterades 12 januari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1600453583

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.