Forskning

Ny studie: 100-åringar drabbas av färre sjukdomar

Att bli hundra år innebär inte automatiskt ett liv med många sjukdomar. Tvärtom. En ny svensk studie visar att hundraåringar både drabbas av färre sjukdomar och har en långsammare sjukdomsutveckling än andra äldre.

Nina Granberg 27 augusti, 2025 • Uppdaterades 7 oktober, 2025 • 2 minuters läsning

Forskare vid Karolinska institutet har följt drygt 270 000 personer födda mellan 1920 och 1922, från 70 års ålder och upp till 30 år framåt. Syftet var att undersöka hur hälsa och sjukdom utvecklas över tid hos dem som blir mycket gamla – och hur deras åldrande skiljer sig från andras.

Resultaten, som nyligen publicerats i eClinicalMedicine, utmanar den gängse bilden av att fler levnadsår också innebär fler år med sjukdom.

– Vi visar att exceptionell livslängd inte bara handlar om att skjuta upp ohälsa. Det speglar ett unikt åldringsmönster, säger Karin Modig, docent vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet och studiens huvudförfattare.

Mindre sjukdomsbörda efter 90

Med hjälp av nationella hälsoregister har forskarna jämfört sjukdomsbördan hos dem som nådde 100-årsåldern med dem som dog tidigare. Hundraåringarna visade sig ha färre diagnoser totalt sett, och utvecklade dessutom sjukdomar i långsammare takt. Medan sjukdomsbördan ofta ökar snabbt hos många äldre under de sista levnadsåren, planar den i stället ut hos hundraåringarna efter 90.

Det handlar också om vilka sjukdomar de får. Hundraåringar har i högre grad sjukdomar som är isolerade till ett enda organsystem – och betydligt färre fall av multimorbiditet. De löper också lägre risk att drabbas av hjärt–kärlsjukdomar och neuropsykiatriska diagnoser, och får dem i så fall senare i livet.

En särskild biologisk profil?

En möjlig förklaring är att de som når mycket hög ålder har ett särskilt motstånd mot fysiologiska påfrestningar och sjukdomar – ett slags bevarad homeostas.* Det kan i sin tur vara resultatet av en lycklig kombination av gener, livsstil och miljö.

– Våra resultat ifrågasätter den utbredda uppfattningen att ett längre liv oundvikligen innebär fler sjukdomar, säger Karin Modig. Vi visar att hundraåringar följer en distinkt åldringskurva, med större motståndskraft mot vanliga åldersrelaterade sjukdomar.

Källa: Modig, K. et al. Disease accumulation and distribution across the lifespan in Swedish centenarians and non-centenarians, eClinicalMedicine, 2025.

* Homeostas innebär kroppens förmåga att hålla en stabil inre miljö – till exempel genom att reglera temperatur, blodsocker och blodtryck – trots yttre och inre förändringar.

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Smaksinnet spelar en viktig roll för aptit och matintag. En långvarig nedsättning kan därför påverka både näringsintag och hälsa. Vid covid-19 kan smaksinnet påverkas, och hos vissa personer kvarstår...

Folkhälsa

Ny rapport: Snabb energi ersätter måltider – unga mest påverkade

Trots att 9 av 10 svenskar uppger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid väljer många i praktiken snabba energilösningar. Det visar en stor internationell studie.

Nina Granberg 3 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 3 minuters läsning

Svenskarna har bra koll på vad en hälsosam måltid innehåller. Ändå äter endast en av tio tillräckligt med frukt och grönt, och mer än en tredjedel konsumerar regelbundet energidrycker, energibars, shakes eller kosttillskott.

Trenden är särskilt tydlig bland unga, som prioriterar snabbhet framför näring i en stressad vardag. Det visar The Vegocracy Report 2026, en internationell undersökning som för femte året i rad djupdyker i våra matvanor.

9 av 10 svenskar säger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid. Men i praktiken krockar ambitionen ofta med vardagens tempo. När tiden inte räcker till blir maten något som ska lösas snabbt snarare än ett medvetet val. 36 procent av svenskarna konsumerar snabb energi, som energidryck, shakes, bars och kosttillskott, flera gånger i veckan och nästan varannan av dem gör det för att få tiden att räcka till.

Unga prioriterar snabbhet framför näring

Bakom siffrorna finns en generation som enligt rapporten tydligt slits mellan höga krav, tidsbrist och önskan om bättre hälsa. 59 procent av Gen Z, 18–29 år, i Sverige konsumerar snabba energilösningar flera gånger i veckan och 19 procent gör det varje dag. Samtidigt oroar sig 52 procent över att deras kost har en negativ påverkan på hälsan, en ökning med 24 procentenheter sedan förra årets mätning.

25 procent av Gen Z uppger att de inte äter tillräckligt med frukt och grönt eftersom de ersätter det med snabb energi. 47 procent väljer oftare mat som ger snabb energi än mat som ger långsiktiga hälsofördelar.

– Jag är sällan särskilt oroad över att unga dricker en shake eller äter en bar då och då. För ungdomar som tränar hårt kan den typen av produkter vara praktiska komplement ibland. Problemet är snarare det man riskerar att välja bort som en följd av det man stoppar i sig. När snabb energi börjar ersätta frukt, grönsaker och vanlig mat, blir det mer bekymmersamt ur ett näringsperspektiv, kommenterar Linda Bakkman, näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap i ett pressmeddelande.

Låg tilltro till produkterna

Rapporten visar också en klyfta mellan konsumtion och tilltro. 88 procent av svenskarna uppger att de inte tror att snabba energikällor lever upp till vad de lovar. Endast 3 procent känner tilltro till att protein- och energiboostade produkter ger tillräckligt med näring. 54 procent svarar att de inte vet hur produkterna påverkar den långvariga hälsan.

Däremot uppger 77 procent att de vet vilken mat som ger långvarig energi och inte bara en kort energikick.

Endast 11 procent av svenskarna äter tillräckligt med frukt och grönt, motsvarande 400 gram per dag enligt WHO:s rekommendationer. De vanligaste orsakerna till att inte äta tillräckligt är att man saknar inspiration, (31 procent) eller att man inte har tid, (28 procent). Ekonomiska skäl anges som skäl av 27 procent.

The Vegocracy Report bygger på en internationell undersökning som Ipsos genomfört på uppdrag av Picadeli. Studien omfattar över 12 000 intervjuer med män och kvinnor i åldern 18–65 år i Belgien, Finland, Frankrike, Tyskland, Sverige, Storbritannien och USA. Minst 1 000 intervjuer genomfördes i varje land. Intervjuerna genomfördes mellan november 2025 och januari 2026.