Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Dietisten – läs vår nya satsning! 💚

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Forskning

Ny studie: 100-åringar drabbas av färre sjukdomar

Att bli hundra år innebär inte automatiskt ett liv med många sjukdomar. Tvärtom. En ny svensk studie visar att hundraåringar både drabbas av färre sjukdomar och har en långsammare sjukdomsutveckling än andra äldre.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 27 augusti, 2025 Uppdaterades 27 augusti, 2025 2 minuters läsning

Forskare vid Karolinska institutet har följt drygt 270 000 personer födda mellan 1920 och 1922, från 70 års ålder och upp till 30 år framåt. Syftet var att undersöka hur hälsa och sjukdom utvecklas över tid hos dem som blir mycket gamla – och hur deras åldrande skiljer sig från andras.

Resultaten, som nyligen publicerats i eClinicalMedicine, utmanar den gängse bilden av att fler levnadsår också innebär fler år med sjukdom.

– Vi visar att exceptionell livslängd inte bara handlar om att skjuta upp ohälsa. Det speglar ett unikt åldringsmönster, säger Karin Modig, docent vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet och studiens huvudförfattare.

Mindre sjukdomsbörda efter 90

Med hjälp av nationella hälsoregister har forskarna jämfört sjukdomsbördan hos dem som nådde 100-årsåldern med dem som dog tidigare. Hundraåringarna visade sig ha färre diagnoser totalt sett, och utvecklade dessutom sjukdomar i långsammare takt. Medan sjukdomsbördan ofta ökar snabbt hos många äldre under de sista levnadsåren, planar den i stället ut hos hundraåringarna efter 90.

Det handlar också om vilka sjukdomar de får. Hundraåringar har i högre grad sjukdomar som är isolerade till ett enda organsystem – och betydligt färre fall av multimorbiditet. De löper också lägre risk att drabbas av hjärt–kärlsjukdomar och neuropsykiatriska diagnoser, och får dem i så fall senare i livet.

En särskild biologisk profil?

En möjlig förklaring är att de som når mycket hög ålder har ett särskilt motstånd mot fysiologiska påfrestningar och sjukdomar – ett slags bevarad homeostas.* Det kan i sin tur vara resultatet av en lycklig kombination av gener, livsstil och miljö.

– Våra resultat ifrågasätter den utbredda uppfattningen att ett längre liv oundvikligen innebär fler sjukdomar, säger Karin Modig. Vi visar att hundraåringar följer en distinkt åldringskurva, med större motståndskraft mot vanliga åldersrelaterade sjukdomar.

Källa: Modig, K. et al. Disease accumulation and distribution across the lifespan in Swedish centenarians and non-centenarians, eClinicalMedicine, 2025. 

* Homeostas innebär kroppens förmåga att hålla en stabil inre miljö – till exempel genom att reglera temperatur, blodsocker och blodtryck – trots yttre och inre förändringar.


Dela artikeln

Obesitas

Obesitas nu största riskfaktorn för hjärtinfarkt hos unga

En ny svensk studie visar att obesitas har gått om rökning som den vanligaste riskfaktorn bland unga vuxna med hjärtinfarkt. Kvinnor löper större risk och har sämre prognos. 

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 25 augusti, 2025 Uppdaterades 25 augusti, 2025 1 minuts läsning
IMG_0959

Foto: IMG_0959

Forskare har i en registerstudie följt över 44 000 personer i åldern 18–59 år som fått hjärtinfarkt. Resultaten visar att obesitas har gått om rökning som den vanligaste riskfaktorn i denna åldersgrupp. Samtidigt har andelen med obesitas ökat från 25 till 35 procent på bara 15 år.

– Vi vet att unga som får en hjärtinfarkt ofta förlorar många år i förväntad livslängd. Genom att satsa mer på uppföljning och prevention i den här gruppen finns det stora möjligheter att förbättra deras prognos, säger Moa Simonsson, forskare och överläkare i kardiologi vid Karolinska institutet.

Studien visar också att kvinnor i denna grupp har fler riskfaktorer än män. De har också en sämre prognos efter infarkt. Forskarna planerar nu att gå vidare med att studera kvinnospecifika riskfaktorer, såsom komplikationer under graviditet.

Läs mer HÄR 



Pediatrik

Brittiska barnmatsföretag uppmanas minska socker och salt

Regeringen i Storbritannien uppmanar nu till krafttag mot osunda inslag i barnmat. Nya riktlinjer uppmanar tillverkare att minskar mängden socker och salt i produkter riktade till barn under ett år och att de slutar marknadsföra snacks som ”klämmisar” till denna åldersgrupp. 

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 augusti, 2025 Uppdaterades 22 augusti, 2025 2 minuters läsning

Bakgrunden är ökande oro för näringsinnehållet i populära klämpåsar och mellanmål för små barn. En granskning av BBC Panorama visade tidigare i år att flera storsäljande produkter hade lågt innehåll av viktiga näringsämnen, samtidigt som de marknadsfördes som hälsosamma.

NHS (National Health Service)som är Storbritanniens offentliga sjukvårdssystem har också uppdaterat sina råd och avråder från att klämpåsar används som huvudkälla till näring.

– Företagen framställer produkterna som om de vore nyttiga, men de är mer som chips eller godis, säger Dr Alison Tedstone, tidigare chefsnutritionist i regeringen och Public Health England i en radiointervju med BBC Today. 

De nya riktlinjerna, som är frivilliga men kan följas av skarpare lagstiftning, förbjuder också hälsopåståenden som saknar vetenskaplig grund. Tillverkarna har nu 18 månader på sig att uppdatera sina produkter.

Föräldrar vilseleds

Forskare bakom en rapport från University of Leeds varnar för att flera puréprodukter är för vattniga och energifattiga för att utgöra fullvärdig näring för små barn. De pekar också på att formuleringar som ”contains no nasties” kan vilseleda föräldrar, trots att produkterna innehåller stora mängder socker. Ett system med tydligare märkning, liknande trafikljusmärkningen på godis och glass, efterlyses.

Branschorganisationen BSNA svarar att medlemmarna redan gjort stora förbättringar. Men kritiker menar att det fortfarande saknas tydlighet i vad som är tillåtet och att vissa produkter, såsom puffar, vilseledande marknadsförs som måltidskomponenter trots att de ofta används som snacks.

Svensk debatt om klämpåsar – bekvämt men problematiskt

Även i Sverige har dietister länge uttryckt oro över att barn i allt större utsträckning konsumerar klämpåsar, smoothies, gröt eller puréer i praktiska förpackningar. Dietisten Maria Briggert Bengtsson framhåller till exempel i en tidigare artikel i Dietisten också att många klämpåsar, särskilt de som beskrivs som gröt,  inte är berikade med järn och andra näringsämnen som pulvergröt, utan snarare påminner om juice med förtjockningsmedel.  

Ett ytterligare problem är små barn behöver lära sig att tugga riktig mat. Detta påverkar både motorikutveckling, sensorik och måltidskultur. Det handlar alltså inte bara om näring, utan också om viktiga läromoment: att sitta vid bordet, observera hur andra äter och känna olika konsistenser. [Dietisten, 28 maj 2025] 

De nya riktlinjerna gäller i nuläget bara i England, men förväntas få genomslag i hela Storbritannien.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.