Forskning

Låg födelsevikt och överviktig i vuxen ålder ökar risken för LADA och typ 2-diabetes

Låg födelsevikt och övervikt i vuxen ålder ökar risken för personer att drabbas av Latent Autoimmun Diabetes hos vuxna (LADA) visar en studie från Karolinska Institutet.

3 augusti, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Det är sedan tidigare känt att låg födelsevikt och övervikt senare i livet ökar risken att drabbas av typ 2-diabetes. Genom data från ESTRID-studien har det framgått att personer med låg födelsevikt eller övervikt även har en ökad risk att utveckla LADA. För att undersöka om det rör sig om orsakssamband har forskare från Karolinska Institutet i en studie använt sig av en metod som kallas Mendelsk randomisering där man använder sig av genetisk information för att minska sannolikheten att ett samband förklaras av andra faktorer än de man vill studera. Det innebär att de jämförde risken att utveckla diabetes bland individer som var eller inte var bärare av genetiska varianter som förknippas med låg födelsevikt respektive övervikt.

Resultaten visade att personer som har genetiska varianter kopplade till låg födelsevikt eller övervikt i vuxen ålder hade en ökad risk för både LADA och typ 2-diabetes, vilket i förlängningen talar för att man genom att förebygga låg födelsevikt och övervikt skulle kunna minska insjuknandet i både LADA och typ 2-diabetes.

Källa: Karolinska Institutet

Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 • Uppdaterades 13 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson).

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag.

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov.

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 • Uppdaterades 12 januari, 2026 • 1 minuts läsning

GLP-1- och GLP-1/GIP-agonister som liraglutid, semaglutid och tirzepatid har på kort tid förändrat behandlingen av obesitas och typ 2-diabetes. Effekterna på vikt och glykemisk kontroll är väldokumenterade. Däremot vet vi förvånansvärt lite om hur dessa läkemedel påverkar vad patienter faktiskt äter.

Det visar en ny internationell systematisk...