Forskning

Låg födelsevikt och överviktig i vuxen ålder ökar risken för LADA och typ 2-diabetes

Låg födelsevikt och övervikt i vuxen ålder ökar risken för personer att drabbas av Latent Autoimmun Diabetes hos vuxna (LADA) visar en studie från Karolinska Institutet.

3 augusti, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Det är sedan tidigare känt att låg födelsevikt och övervikt senare i livet ökar risken att drabbas av typ 2-diabetes. Genom data från ESTRID-studien har det framgått att personer med låg födelsevikt eller övervikt även har en ökad risk att utveckla LADA. För att undersöka om det rör sig om orsakssamband har forskare från Karolinska Institutet i en studie använt sig av en metod som kallas Mendelsk randomisering där man använder sig av genetisk information för att minska sannolikheten att ett samband förklaras av andra faktorer än de man vill studera. Det innebär att de jämförde risken att utveckla diabetes bland individer som var eller inte var bärare av genetiska varianter som förknippas med låg födelsevikt respektive övervikt.

Resultaten visade att personer som har genetiska varianter kopplade till låg födelsevikt eller övervikt i vuxen ålder hade en ökad risk för både LADA och typ 2-diabetes, vilket i förlängningen talar för att man genom att förebygga låg födelsevikt och övervikt skulle kunna minska insjuknandet i både LADA och typ 2-diabetes.

Källa: Karolinska Institutet

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.