Obesitas

Kvinnors hälsa före och efter viktminskningsoperation

Den 1 december 2023 disputerade Rebecca Paul vid Linköpings universitet. Avhandlingen handlar om kvinnor med obesitas och deras upplevda hälsa, före och efter viktminskningsoperation.

29 januari, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Avhandlingen har studerat kvinnor med obesitas före och efter kirurgiskt ingrepp i syfte att minska övervikt, en så kallad gastric bypass-operation. Fokus i avhandlingen är kvinnors hälsa, könshormoner och livskvalitet.

– Det finns många positiva effekter på kvinnors hälsa som en viktminskningsoperation kan ge, som inte tidigare har undersökts. Avhandlingen visar på aspekter på kvinnors hormonella och reproduktiva hälsa samt hur obesitas kan påverka livskvaliteten, säger Rebecca Paul.

Kvinnor utgör cirka 80 procent av de patienter som söker sig till denna typ av kirurgi. Flera faktorer ligger bakom den ojämna könsfördelningen. Det handlar bland annat om synen på och acceptansen för överviktiga kvinnor, men även om fertilitet. Kvinnor med obesitas kan drabbas av ändrade könshormonnivåer, störningar i menstruationscykeln och svårigheter att bli gravid.

I studierna beskrev kvinnorna till exempel hur de före operationen haft menstruationsrubbningar och svårighet att bli gravida, men att operationen gjort att menstruationen blivit normal. Könshormonnivåerna har visat sig normaliseras vilket innebär en minskning av manlig fettfördelning och behåring och återställda menstruationscykler med förbättrad fertilitet. Man har även sett att den hormonrelaterade livskvaliteten förbättras efter operationen.

Avhandlingen ger en djupare förståelse av hälsa och mående hos kvinnor med obesitas och de upplevda förändringar och förbättringar som sker när de genomgår en operation som syftar till viktminskning. Kvinnorna värdesätter återställd hälsa och funktion och en upplevelse av kvinnlighet. Snabb viktnedgång kunde påverka kvinnors anpassning till livet som normalviktig och deras fertilitet.

De fyra studier som utfördes handlade om:

Könshormonsnivåer och hälsorelaterad livskvalitet hos kvinnor som genomgått ingrepp som syftar till viktminskning.

Kvinnors motivation att göra en viktminskningsoperation i syfte att förbättra sin fertilitet.

Kvinnors upplevelser kopplade till förändrade könshormonsnivåer efter operation och viktnedgång.

En djupgående granskning av kvalitativa studier som utforskat kvinnors erfarenheter av viktminskningsoperation.

Länk till avhandlingen:Obesity and Effects of Bariatric Surgery - with a Certain Focus on Women's Health (diva-portal.org)

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...