Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Kvinnor har lägre risk för hjärt-kärlsjukdom än män

Kvinnor har lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och att dö av det än män i samma ålder, oavsett var i världen de lever. Det … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

\n\n\n\n\n\n\n\n

Kvinnor har lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och att dö av det än män i samma ålder, oavsett var i världen de lever. Det framgår av en studie som omfattar drygt 160 000 män och kvinnor i 27 länder. Forskare vid Göteborgs universitet är nu med och presenterar resultaten.

Studien som publiceras i The Lancet har namnet PURE (Prospective Urban Rural Epidemiological study). Det är den första världsomfattande studien som har dokumenterat skillnader mellan kvinnor och män i riskfaktorer, behandling, andelen som drabbas av hjärtinfarkt och stroke, och hur det går för dem som drabbas. Deltagarna har följts under drygt tio år.

Medförfattare i studien är Annika Rosengren, professor i medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Sverige är det enda västeuropeiska land som ingår. Drygt 4 000 av deltagarna kommer från Göteborg och Skaraborg.

Resultaten visar att kvinnor hade ett mer gynnsamt riskfaktormönster. Framför allt var det färre som rökte, men kvinnorna hade också lägre blodtryck och bättre blodfetter. Friska kvinnor utan tidigare hjärt-kärlsjukdom var mer benägna att använda förebyggande medicinering, ha ett välkontrollerat blodtryck och undvika rökning, jämfört med män.

Ingen uppenbar diskriminering

Det uttrycks ofta oro för att kvinnor med hjärt-kärlsjukdom behandlas mindre intensivt än män, vilket i så fall skulle kunna ha en negativ inverkan. Forskarna bakom den aktuella studien menar dock att det inte handlar om diskriminering.

– Vi tolkar det som att kvinnor inte förefaller vara diskriminerade och att det snarare är så att kvinnor har mindre uttalade förändringar i kranskärlen och därmed inte behöver lika intensiv behandling, säger Annika Rosengren.

Studien visar att män med exempelvis hjärtinfarkt oftare fick invasiv behandling, som ballongvidgning eller by-passoperation. Trots det klarade sig kvinnorna bättre från en ny hjärtinfarkt.

Fattig eller rik avgörande faktor

Den stora skillnaden i prognos efter hjärtinfarkt ligger i stället mellan fattiga och rika länder. För både män och kvinnor i låginkomstländer som Bangladesh, Indien och Pakistan dör ungefär 40 procent inom 30 dagar efter en hjärtinfarkt eller stroke, medan motsvarande andel för höginkomstländer som Sverige och Kanada är under 10 procent.

PURE-studien omfattar deltagare från Argentina, Bangladesh, Brasilien, Chile, Colombia, Ecuador, Filippinerna, Förenade Arabemiraten, Indien, Iran, Kanada, Kazakstan, Kina, Kirgizistan, Malaysia, Pakistan, Palestina, Peru, Polen, Ryssland, Saudiarabien, Sverige, Sydafrika, Tanzania, Turkiet, Uruguay och Zimbabwe. Studien leds från Kanada.

Titel: Variations between women and men in risk factors, treatments, cardiovascular disease incidence, and death in 27 high-income, middle-income, and low-income countries (PURE): a prospective cohort study

Källa: Göteborgs universitet

\n\n\n\n\n\n\n\n\n



Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.