Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Kvinnor behöver mer kunskap om fertilitet och hälsa inför graviditeten

Forskning inom Region Örebro län visar att kvinnor kan få en bättre graviditet med hjälp av bland annat samtal kring hälsa och reproduktion. ”Kvinnans livsstil … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
Foto Elin Abelson

Forskning inom Region Örebro län visar att kvinnor kan få en bättre graviditet med hjälp av bland annat samtal kring hälsa och reproduktion. ”Kvinnans livsstil och planering av graviditet ökar chanserna för en lyckad graviditet”, berättar forskaren Yvonne Skogsdal.

– I mina studier kunde jag se att många kvinnor inte hade rätt preventivmedel för deras reproduktiva intention, det vill säga om de vill ha barn i framtiden, hur många barn de vill ha och när de vill ha sina barn, säger Yvonne Skogsdal, samordningsbarnmorska inom hälso- och sjukvården samt tidigare doktorand på Institutionen för hälsovetenskaper vid Örebro universitet.

Vill man inte ha barn på många år är det bättre med ett långtidsverkande preventivmedel som spiral och p-stav. Hon menar att det finns många kvinnor som med fördel skulle använda sådana preventivmedel eftersom de har en högre säkerhet.

– Många har även en övertro kring sin fertilitet. De tror att den börjar avta vid 50 års ålder men det gör den redan vid 35 års ålder, förklarar hon.

Snus ökar risk för missfall

I hennes avhandling har hon tittat på data från 525 000 graviditeter ur Graviditetsregistret. Det är första gången som svenskt snus undersöks för att se om det ökar missfallsrisken.

– Vi tittade på tobaksbruk innan och i tidig graviditet. Det är svårt med studier kring missfall eftersom vi inte vet hur många som skulle fått missfall ändå. I studien kunde vi se att det fanns en riskökning med att snusa under graviditet. Riskökningen var på 28 procent. Sedan tidigare vet vi att rökning ökar missfallsrisken, säger hon.

Även risken för missfall och andra graviditets- och förlossningsutfall undersöktes samt alkoholbruk året innan graviditet.

Mer kunskap genom Reproduktiv livsplan

Ett sätt att ge kvinnorna mer kunskap är att barnmorskorna använder sig av samtalsverktyget Reproduktiv livsplan (RLP).

– I studien har vi testat Reproduktiv livsplan på 1946 kvinnor i samband med preventivmedelsrådgivning. Samtalet går ut på att fånga kvinnans reproduktiva intentioner, det vill säga om hon vill ha barn i framtiden, hur många barn hon vill ha och när hon vill ha sina barn. Sedan utifrån det ge rådgivning om fertilitet och andra viktiga hälsoaspekter inför en graviditet men också ge information om preventivmedel, säger hon.

Kvinnorna som deltog fick mera kunskap men det är svårt att säga om kunskapen håller i sig på sikt eller om det har effekt längre fram i tiden. Huvudparten av kvinnorna som fick ett samtal om Reproduktiv livsplan uppskattade samtalet och tyckte att det skulle vara en rutin.

– Jag önskar att vi kunde föra in det här i Region Örebro län. Långsiktigt skulle man prata om det här redan i skolan, i den sex- och samlevnadsundervisningen som finns. Men information behöver också finnas på andra ställen som ungdomsmottagningar och på interaktiva hemsidor och appar. Barnmorskorna är superviktiga men det finns även andra kanaler att nå ut med informationen som behövs, avslutar Yvonne Skogsdal.

Yvonne Skogsdals avhandling  – Preconception health in Sweden: The impact of lifestyle factors and the role of midwife’s counselling

Källa: Universitetssjukhuset Örebro



Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.