Kvinnor behöver mer kunskap om fertilitet och hälsa inför graviditeten

Forskning inom Region Örebro län visar att kvinnor kan få en bättre graviditet med hjälp av bland annat samtal kring hälsa och reproduktion. ”Kvinnans livsstil … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Forskning inom Region Örebro län visar att kvinnor kan få en bättre graviditet med hjälp av bland annat samtal kring hälsa och reproduktion. ”Kvinnans livsstil och planering av graviditet ökar chanserna för en lyckad graviditet”, berättar forskaren Yvonne Skogsdal.

– I mina studier kunde jag se att många kvinnor inte hade rätt preventivmedel för deras reproduktiva intention, det vill säga om de vill ha barn i framtiden, hur många barn de vill ha och när de vill ha sina barn, säger Yvonne Skogsdal, samordningsbarnmorska inom hälso- och sjukvården samt tidigare doktorand på Institutionen för hälsovetenskaper vid Örebro universitet.

Vill man inte ha barn på många år är det bättre med ett långtidsverkande preventivmedel som spiral och p-stav. Hon menar att det finns många kvinnor som med fördel skulle använda sådana preventivmedel eftersom de har en högre säkerhet.

– Många har även en övertro kring sin fertilitet. De tror att den börjar avta vid 50 års ålder men det gör den redan vid 35 års ålder, förklarar hon.

Snus ökar risk för missfall

I hennes avhandling har hon tittat på data från 525 000 graviditeter ur Graviditetsregistret. Det är första gången som svenskt snus undersöks för att se om det ökar missfallsrisken.

– Vi tittade på tobaksbruk innan och i tidig graviditet. Det är svårt med studier kring missfall eftersom vi inte vet hur många som skulle fått missfall ändå. I studien kunde vi se att det fanns en riskökning med att snusa under graviditet. Riskökningen var på 28 procent. Sedan tidigare vet vi att rökning ökar missfallsrisken, säger hon.

Även risken för missfall och andra graviditets- och förlossningsutfall undersöktes samt alkoholbruk året innan graviditet.

Mer kunskap genom Reproduktiv livsplan

Ett sätt att ge kvinnorna mer kunskap är att barnmorskorna använder sig av samtalsverktyget Reproduktiv livsplan (RLP).

– I studien har vi testat Reproduktiv livsplan på 1946 kvinnor i samband med preventivmedelsrådgivning. Samtalet går ut på att fånga kvinnans reproduktiva intentioner, det vill säga om hon vill ha barn i framtiden, hur många barn hon vill ha och när hon vill ha sina barn. Sedan utifrån det ge rådgivning om fertilitet och andra viktiga hälsoaspekter inför en graviditet men också ge information om preventivmedel, säger hon.

Kvinnorna som deltog fick mera kunskap men det är svårt att säga om kunskapen håller i sig på sikt eller om det har effekt längre fram i tiden. Huvudparten av kvinnorna som fick ett samtal om Reproduktiv livsplan uppskattade samtalet och tyckte att det skulle vara en rutin.

– Jag önskar att vi kunde föra in det här i Region Örebro län. Långsiktigt skulle man prata om det här redan i skolan, i den sex- och samlevnadsundervisningen som finns. Men information behöver också finnas på andra ställen som ungdomsmottagningar och på interaktiva hemsidor och appar. Barnmorskorna är superviktiga men det finns även andra kanaler att nå ut med informationen som behövs, avslutar Yvonne Skogsdal.

Yvonne Skogsdals avhandling – Preconception health in Sweden: The impact of lifestyle factors and the role of midwife’s counselling

Källa: Universitetssjukhuset Örebro

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.

Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • Uppdaterades 21 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.