Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Kvinnor behöver mer kunskap om fertilitet och hälsa inför graviditeten

Forskning inom Region Örebro län visar att kvinnor kan få en bättre graviditet med hjälp av bland annat samtal kring hälsa och reproduktion. ”Kvinnans livsstil … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
Foto Elin Abelson

Forskning inom Region Örebro län visar att kvinnor kan få en bättre graviditet med hjälp av bland annat samtal kring hälsa och reproduktion. ”Kvinnans livsstil och planering av graviditet ökar chanserna för en lyckad graviditet”, berättar forskaren Yvonne Skogsdal.

– I mina studier kunde jag se att många kvinnor inte hade rätt preventivmedel för deras reproduktiva intention, det vill säga om de vill ha barn i framtiden, hur många barn de vill ha och när de vill ha sina barn, säger Yvonne Skogsdal, samordningsbarnmorska inom hälso- och sjukvården samt tidigare doktorand på Institutionen för hälsovetenskaper vid Örebro universitet.

Vill man inte ha barn på många år är det bättre med ett långtidsverkande preventivmedel som spiral och p-stav. Hon menar att det finns många kvinnor som med fördel skulle använda sådana preventivmedel eftersom de har en högre säkerhet.

– Många har även en övertro kring sin fertilitet. De tror att den börjar avta vid 50 års ålder men det gör den redan vid 35 års ålder, förklarar hon.

Snus ökar risk för missfall

I hennes avhandling har hon tittat på data från 525 000 graviditeter ur Graviditetsregistret. Det är första gången som svenskt snus undersöks för att se om det ökar missfallsrisken.

– Vi tittade på tobaksbruk innan och i tidig graviditet. Det är svårt med studier kring missfall eftersom vi inte vet hur många som skulle fått missfall ändå. I studien kunde vi se att det fanns en riskökning med att snusa under graviditet. Riskökningen var på 28 procent. Sedan tidigare vet vi att rökning ökar missfallsrisken, säger hon.

Även risken för missfall och andra graviditets- och förlossningsutfall undersöktes samt alkoholbruk året innan graviditet.

Mer kunskap genom Reproduktiv livsplan

Ett sätt att ge kvinnorna mer kunskap är att barnmorskorna använder sig av samtalsverktyget Reproduktiv livsplan (RLP).

– I studien har vi testat Reproduktiv livsplan på 1946 kvinnor i samband med preventivmedelsrådgivning. Samtalet går ut på att fånga kvinnans reproduktiva intentioner, det vill säga om hon vill ha barn i framtiden, hur många barn hon vill ha och när hon vill ha sina barn. Sedan utifrån det ge rådgivning om fertilitet och andra viktiga hälsoaspekter inför en graviditet men också ge information om preventivmedel, säger hon.

Kvinnorna som deltog fick mera kunskap men det är svårt att säga om kunskapen håller i sig på sikt eller om det har effekt längre fram i tiden. Huvudparten av kvinnorna som fick ett samtal om Reproduktiv livsplan uppskattade samtalet och tyckte att det skulle vara en rutin.

– Jag önskar att vi kunde föra in det här i Region Örebro län. Långsiktigt skulle man prata om det här redan i skolan, i den sex- och samlevnadsundervisningen som finns. Men information behöver också finnas på andra ställen som ungdomsmottagningar och på interaktiva hemsidor och appar. Barnmorskorna är superviktiga men det finns även andra kanaler att nå ut med informationen som behövs, avslutar Yvonne Skogsdal.

Yvonne Skogsdals avhandling  – Preconception health in Sweden: The impact of lifestyle factors and the role of midwife’s counselling

Källa: Universitetssjukhuset Örebro



Profilen

Frida Axberg: Hon simmar mot strömmen

En matsmart dietist och kreativ företagare som brinner för god nutrition. Frida Axberg vill öka kunskapen om hur man förebygger och behandlar under­näring och demenssjukdom med hjälp av en holistisk syn på måltiden.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.31.14
Agneta Renmark 10 april, 2026 8 minuters läsning
FridaAxberg_0G2A5339_FotografEmmaIngolf

Foto: Emma Ingolf


Dela artikeln

Forskning

Sondnäring baserad på vanliga livsmedel – vad visar forskningen?

Allt fler patienter och anhöriga visar intresse för att använda sondnäring baserad på vanliga livsmedel. Utvecklingen öppnar för nya arbetssätt där dietister kan bidra med kunskap, trygghet och utveckling av praxis.

Dietisten
Redaktionen 10 april, 2026 6 minuters läsning
AdobeStock_533507771

Foto: AdobeStock


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.