Folkhälsa

Kvarstående cancerrisk efter högt BMI som barn

Personer som haft högt BMI som barn har förhöjd risk för fetmarelaterad cancer senare i livet, även om de varit normalviktiga som unga vuxna. Det … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Personer som haft högt BMI som barn har förhöjd risk för fetmarelaterad cancer senare i livet, även om de varit normalviktiga som unga vuxna. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Fetmarelaterad cancer utgör en betydande grupp cancersorter, varav många ökar i befolkningen. Sjukdomar som ingår är bland andra cancer i munhåla, lever, galla, bukspottskörtel, tjocktarm, ändtarm och sköldkörtel, malignt melanom och blodcancer.

Kopplingen mellan högt vuxen-BMI och förhöjd risk för fetmarelaterad cancer är känd sedan tidigare. Däremot har det varit oklart hur stor motsvarande risk är efter övervikt eller fetma i unga år.

Resultaten som nu publiceras i tidskiften Cancer Communications bygger på populationsstudien BMI Epidemiology Study Gothenburg, med BMI- och diagnosdata om 36 565 män, födda 1945-61.

Ihållande cancerrisk

Forskarna utgick från deltagarnas BMI vid 8 respektive 20 års ålder, samt cancerdiagnoser under de efterföljande cirka 40 åren. Den långa uppföljningstiden var avgörande. Flertalet fall av fetmarelaterad cancer uppkommer i övre medelåldern.

Studien visar att gruppen pojkar med övervikt vid 8 års ålder hade ökad risk för fetmarelaterad cancer i vuxen ålder, i synnerhet för den grupp där övervikten kvarstod vid 20 års ålder. Den förhöjda risken fanns dock kvar även vid normaliserat BMI vid 20 års ålder.

– Alarmerande nog kvarstod en nästan 40-procentigt ökad risk även för den grupp av pojkar som hade övervikt vid 8 års ålder men normalvikt vid 20 års ålder, säger Jimmy Celind, forskare vid Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, barnläkare på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg och studiens försteförfattare.

– Övervikt i barndomen, som normaliserades till vuxen ålder, gav alltså en kvarstående ökad risk för fetmarelaterad cancer i sen vuxen ålder, vilket den här studien är den första att visa.

Mer tidiga insatser

Författarna bakom studien betonar att resultaten inte säger något om individuella risker. De vetenskapliga slutsatserna på befolkningsnivå manar dock till ökad aktivitet och tidiga insatser, menar forskarna.

– Resultaten visar att förebyggande insatser mot fetmarelaterad cancer bör starta redan tidigt i barndomen. Om beslutsfattare med ansvar för folkhälsan på populationsnivå menar allvar med att alla barn har rätt till en hälsosam start i livet, då behöver man öka insatserna i tidiga år, säger Jimmy Celind.

Titel: Childhood overweight and risk of obesity-related adult cancer in men

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.