Folkhälsa

Kvarstående cancerrisk efter högt BMI som barn

Personer som haft högt BMI som barn har förhöjd risk för fetmarelaterad cancer senare i livet, även om de varit normalviktiga som unga vuxna. Det … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Personer som haft högt BMI som barn har förhöjd risk för fetmarelaterad cancer senare i livet, även om de varit normalviktiga som unga vuxna. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Fetmarelaterad cancer utgör en betydande grupp cancersorter, varav många ökar i befolkningen. Sjukdomar som ingår är bland andra cancer i munhåla, lever, galla, bukspottskörtel, tjocktarm, ändtarm och sköldkörtel, malignt melanom och blodcancer.

Kopplingen mellan högt vuxen-BMI och förhöjd risk för fetmarelaterad cancer är känd sedan tidigare. Däremot har det varit oklart hur stor motsvarande risk är efter övervikt eller fetma i unga år.

Resultaten som nu publiceras i tidskiften Cancer Communications bygger på populationsstudien BMI Epidemiology Study Gothenburg, med BMI- och diagnosdata om 36 565 män, födda 1945-61.

Ihållande cancerrisk

Forskarna utgick från deltagarnas BMI vid 8 respektive 20 års ålder, samt cancerdiagnoser under de efterföljande cirka 40 åren. Den långa uppföljningstiden var avgörande. Flertalet fall av fetmarelaterad cancer uppkommer i övre medelåldern.

Studien visar att gruppen pojkar med övervikt vid 8 års ålder hade ökad risk för fetmarelaterad cancer i vuxen ålder, i synnerhet för den grupp där övervikten kvarstod vid 20 års ålder. Den förhöjda risken fanns dock kvar även vid normaliserat BMI vid 20 års ålder.

– Alarmerande nog kvarstod en nästan 40-procentigt ökad risk även för den grupp av pojkar som hade övervikt vid 8 års ålder men normalvikt vid 20 års ålder, säger Jimmy Celind, forskare vid Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, barnläkare på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg och studiens försteförfattare.

– Övervikt i barndomen, som normaliserades till vuxen ålder, gav alltså en kvarstående ökad risk för fetmarelaterad cancer i sen vuxen ålder, vilket den här studien är den första att visa.

Mer tidiga insatser

Författarna bakom studien betonar att resultaten inte säger något om individuella risker. De vetenskapliga slutsatserna på befolkningsnivå manar dock till ökad aktivitet och tidiga insatser, menar forskarna.

– Resultaten visar att förebyggande insatser mot fetmarelaterad cancer bör starta redan tidigt i barndomen. Om beslutsfattare med ansvar för folkhälsan på populationsnivå menar allvar med att alla barn har rätt till en hälsosam start i livet, då behöver man öka insatserna i tidiga år, säger Jimmy Celind.

Titel: Childhood overweight and risk of obesity-related adult cancer in men

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.