Folkhälsa

Kvarstående cancerrisk efter högt BMI som barn

Personer som haft högt BMI som barn har förhöjd risk för fetmarelaterad cancer senare i livet, även om de varit normalviktiga som unga vuxna. Det … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Personer som haft högt BMI som barn har förhöjd risk för fetmarelaterad cancer senare i livet, även om de varit normalviktiga som unga vuxna. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Fetmarelaterad cancer utgör en betydande grupp cancersorter, varav många ökar i befolkningen. Sjukdomar som ingår är bland andra cancer i munhåla, lever, galla, bukspottskörtel, tjocktarm, ändtarm och sköldkörtel, malignt melanom och blodcancer.

Kopplingen mellan högt vuxen-BMI och förhöjd risk för fetmarelaterad cancer är känd sedan tidigare. Däremot har det varit oklart hur stor motsvarande risk är efter övervikt eller fetma i unga år.

Resultaten som nu publiceras i tidskiften Cancer Communications bygger på populationsstudien BMI Epidemiology Study Gothenburg, med BMI- och diagnosdata om 36 565 män, födda 1945-61.

Ihållande cancerrisk

Forskarna utgick från deltagarnas BMI vid 8 respektive 20 års ålder, samt cancerdiagnoser under de efterföljande cirka 40 åren. Den långa uppföljningstiden var avgörande. Flertalet fall av fetmarelaterad cancer uppkommer i övre medelåldern.

Studien visar att gruppen pojkar med övervikt vid 8 års ålder hade ökad risk för fetmarelaterad cancer i vuxen ålder, i synnerhet för den grupp där övervikten kvarstod vid 20 års ålder. Den förhöjda risken fanns dock kvar även vid normaliserat BMI vid 20 års ålder.

– Alarmerande nog kvarstod en nästan 40-procentigt ökad risk även för den grupp av pojkar som hade övervikt vid 8 års ålder men normalvikt vid 20 års ålder, säger Jimmy Celind, forskare vid Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, barnläkare på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg och studiens försteförfattare.

– Övervikt i barndomen, som normaliserades till vuxen ålder, gav alltså en kvarstående ökad risk för fetmarelaterad cancer i sen vuxen ålder, vilket den här studien är den första att visa.

Mer tidiga insatser

Författarna bakom studien betonar att resultaten inte säger något om individuella risker. De vetenskapliga slutsatserna på befolkningsnivå manar dock till ökad aktivitet och tidiga insatser, menar forskarna.

– Resultaten visar att förebyggande insatser mot fetmarelaterad cancer bör starta redan tidigt i barndomen. Om beslutsfattare med ansvar för folkhälsan på populationsnivå menar allvar med att alla barn har rätt till en hälsosam start i livet, då behöver man öka insatserna i tidiga år, säger Jimmy Celind.

Titel: Childhood overweight and risk of obesity-related adult cancer in men

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Obesitas

Ny GLP-1-tablett godkänd i Storbritannien: ”Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel in i en ny fas”

Storbritannien blir först i Europa med att godkänna GLP-1-läkemedlet orforglipron i tablettform för behandling av obesitas och typ 2-diabetes. British Nutrition Foundation lyfter samtidigt behovet av nutritionsstöd i takt med den ökande användningen av GLP-1-läkemedel.

Nina Granberg 13 augusti, 2026 • Uppdaterades 14 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Den brittiska läkemedelsmyndigheten MHRA har godkänt orforglipron, med produktnamnet Foundayo, för viktbehandling hos vuxna med BMI på minst 30, eller BMI 27–30 med minst en viktrelaterad samsjuklighet. Läkemedlet är också godkänt vid otillräckligt kontrollerad typ 2-diabetes.

Till skillnad från exempelvis semaglutid och tirzepatid i injektionsform tas GLP-1-läkemedlet orforglipron som en tablett en gång om dagen, utan särskilda restriktioner kring mat eller vatten.

I fas 3-studien ATTAIN-1, med drygt 3 100 deltagare med obesitas utan diabetes, gav den högsta studerade dosen i genomsnitt 11,2 procents viktnedgång efter 72 veckor, jämfört med 2,1 procent med placebo. Studien, som finansierades av tillverkaren Eli Lilly, har publicerats i New England Journal of Medicine.

Kan nå fler

Simon Cork, som forskar om aptitreglering och obesitas vid Anglia Ruskin University, konstaterar i en intervju med BBC Radio 4 att dagens tabletter ger mindre viktnedgång än de mest effektiva injektionsbehandlingarna, men tror att det kan förändras snabbt.

– Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel i tablettform in i en ny fas. Jag tror att vi inom de närmaste fem åren kommer att få se tabletter som närmar sig, eller till och med överträffar, effekten av injektionsläkemedlen, säger Simon Cork.

Han pekar också på att tabletten är enklare att ta och kan bli billigare att producera. Cork tror samtidigt att obesitasläkemedel i allt större utsträckning kommer att användas långsiktigt.

– Precis som blodtrycksmedicin och statiner kan vara livslånga behandlingar tror jag att många som behöver hjälp med sin vikt kommer att använda de här läkemedlen under lång tid.

Nutritionsstöd fortsatt viktigt

För viktbehandling ska orforglipron användas tillsammans med energireducerad kost och ökad fysisk aktivitet. British Nutrition Foundation, BNF, betonar samtidigt att nutritionsstöd bör vara en integrerad del av behandlingen när användningen av GLP-1-läkemedel ökar.

De vanligaste biverkningarna är gastrointestinala, bland annat illamående, diarré och kräkningar.

Foundayo är ännu inte tillgängligt inom den brittiska offentliga sjukvården NHS. En eventuell användning där ska först utvärderas av bland andra NICE.

Forskning

Tarmbakterier kan signalera diabetesrisk flera år i förväg

Förändringar i tarmfloran kan ses flera år innan typ 2-diabetes utvecklas. Det visar en ny stor svensk studie. Resultaten pekar också på att kostens fiberinnehåll kan påverka om vissa tarmbakterier är förknippade med ökad eller minskad risk.

Nina Granberg 12 augusti, 2026 • Uppdaterades 13 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Forskare vid Chalmers tekniska högskola har undersökt tarmmikrobiomet hos 4 685 svenska vuxna. Under en genomsnittlig uppföljning på fem år utvecklade 383 deltagare typ 2-diabetes.

Redan vid studiens...