Pediatrik

Kraftigt sänkt fysisk aktivitet bland unga

Mellan år 2000 och 2017 sjönk den fysiska aktiviteten, mätt i steg per dag, med 24 procent för 14-åriga flickor och med 30 procent för … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Mellan år 2000 och 2017 sjönk den fysiska aktiviteten, mätt i steg per dag, med 24 procent för 14-åriga flickor och med 30 procent för jämnåriga pojkar. Det visar en studie vid Göteborgs universitet som jämfört den vardagliga fysiska aktiviteten bland äldre barn och ungdomar i några kommuner i sydöstra Sverige.\n\n\n

– Den främsta förklaringen vi kan hitta är den dramatiskt ökade användningen av internet på telefoner och på läsplattor i de ungas vardagliga liv sedan 2010, något som sannolikt lett till ökad inaktivitet, säger Anders Raustorp, en av forskarna bakom studien.\nÅr 2000 ingick 332 barn och ungdomar i undersökningen, år 2017 deltog 532 barn och ungdomar. Vid båda tillfällena var de i åldrarna 8, 11 och 14 år.

\nMätte vardagsaktiviteten

Barnen går i samma sex skolor i tre medelklassområden. Likadana protokoll, förfarande och instrument har använts, i detta fall så kallade pedometrar – stegräknare som mäter steg per dag. I studien fångas alltså barns fysiska vardagsaktivitet upp, inte enbart idrottsaktiviteter.\nDen genomsnittliga mängden steg var oförändrad bland 8 år gamla flickor de båda åren, men 8 procent högre bland 8 år gamla pojkar 2017. För de 11-åriga barnen sjönk mängden steg med 12 procent bland samtliga medan den största sänkningen gällde de 14-åriga ungdomarna, 30 respektive 24 procent för pojkar och flickor.\n– Det här är bekymmersamma resultat. Men med enkla metoder som stegräknare kan lågaktiva barn identifieras. De kan därmed ges möjligheter genom såväl riktade pedagogiska insatser i skolan som genom interventionsprogram, säger Anders Raustorp.

\nGår att få barnen att röra på sig mer

Interventionsprogram kan handla om mer aktiva transporter till och från skolan, om anpassade skolgårdar för att uppmuntra rastaktivitet eller om fysisk aktivitet på recept för barn och ungdomar.\nFrån hösten 2019 införs 100 timmar ytterligare idrott och hälsa i skolan, då i form av ytterligare en 45 minuters idrottslektion på högstadiet.\nRekommenderat antal steg-per-dag ligger på 13 500 för de 14-åriga pojkarna och på 12 000 för de 14-åriga flickorna. I den aktuella studien har antalet steg för pojkarna sjunkit från 15 353 år 2000 till 10 718 år 2017. För de 14-åriga flickorna är motsvarande siffror 12 742 år 2000 och 9 690 år 2017.\nDen aktuella studien ligger i linje med nyligen publicerade resultat vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, om kraftigt minskad kondition hos unga vuxna.

\nArtikel:

Levels of physical activity during physical education lessons in Sweden, Acta Paediatrica

Källa: Göteborgs universitet

\n\n

Nutrition

Ny bok ska göra näringslära mer tillgänglig

Kostråd, dieter och hälsopåståenden möter oss dagligen. Med den nya boken Grundläggande näringslära vill Christina Berg, professor i kostvetenskap ge studenter och yrkesverksamma en stabil vetenskaplig grund att stå på.

Nina Granberg 21 juni, 2026 • Uppdaterades 22 juni, 2026 • 1 minuts läsning

Boken Grundläggande näringslära (Liber) riktar sig bland annat till studenter på lärarutbildning, vårdutbildning, folkhälsovetenskap och idrottsvetenskap samt till yrkesverksamma som vill uppdatera sina kunskaper om kost och näring.

– Det har länge saknats en grundbok i näringslära som är både heltäckande och lättillgänglig. Många befintliga böcker förutsätter förkunskaper i kemi, fysiologi och kostvetenskap. Jag ville skriva den bok jag själv saknade, en bok som gör näringslära begriplig och tillgänglig även för den som är ny inom området, säger Christina Berg, professor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet och legitimerad dietist.

Boken ger en introduktion till hur näringsämnen och kosten som helhet påverkar kroppen, hälsan och välbefinnandet. Den tar upp bland annat kolhydrater, fett, protein, vitaminer, mineraler och vatten, men också andra kostaspekter som antioxidanter, alkohol och oönskade ämnen i maten.

Enligt Christina Berg är behovet av vetenskapligt förankrad näringslära stort i en tid då nya kostråd och hälsopåståenden sprids snabbt.

– Den övergripande vetenskapliga samsynen kring vad som kännetecknar en hälsosam kost är förhållandevis stabil, säger hon.

Forskning

Viktigt med solskydd vid östrogenbehandling

Kvinnor som använder östrogenbehandling kan ha en ökad risk för flera vanliga former av hudcancer. Det visar en studie från Lunds universitet. Forskarna betonar samtidigt att kvinnor inte ska avstå från sin behandling, men uppmanar till extra noggrant solskydd.

Nina Granberg 21 juni, 2026 • Uppdaterades 22 juni, 2026 • 1 minuts läsning

Studien baseras på data från den långsiktiga befolkningsstudien Melanoma in Southern Sweden (MISS) och omfattade drygt 40 000 kvinnor i södra Sverige. Forskarna fann att kvinnor som använt östrogenbehandling hade en högre risk för melanom, basalcellscancer och skivepitelcancer jämfört med kvinnor som inte använt behandlingen. Den största riskökningen sågs för melanom.

Sambanden kvarstod även efter att forskarna tagit hänsyn till faktorer som solvanor, hudtyp och hårfärg. En möjlig förklaring är enligt forskarna att östrogen kan göra huden mer känslig för UV-strålning.

– Att bli bättre på solskydd och samtidigt kunna ta sin medicin är sannolikt den bästa vägen att gå. Men vi vill gärna forska mer på detta, säger Gustav Christensen, doktorand i onkologi vid Lunds universitet, till webbsajten Vetenskap & Hälsa.

Läs mer HÄR.