Pediatrik

Kraftigt sänkt fysisk aktivitet bland unga

Mellan år 2000 och 2017 sjönk den fysiska aktiviteten, mätt i steg per dag, med 24 procent för 14-åriga flickor och med 30 procent för … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Mellan år 2000 och 2017 sjönk den fysiska aktiviteten, mätt i steg per dag, med 24 procent för 14-åriga flickor och med 30 procent för jämnåriga pojkar. Det visar en studie vid Göteborgs universitet som jämfört den vardagliga fysiska aktiviteten bland äldre barn och ungdomar i några kommuner i sydöstra Sverige.\n\n\n

– Den främsta förklaringen vi kan hitta är den dramatiskt ökade användningen av internet på telefoner och på läsplattor i de ungas vardagliga liv sedan 2010, något som sannolikt lett till ökad inaktivitet, säger Anders Raustorp, en av forskarna bakom studien.\nÅr 2000 ingick 332 barn och ungdomar i undersökningen, år 2017 deltog 532 barn och ungdomar. Vid båda tillfällena var de i åldrarna 8, 11 och 14 år.

\nMätte vardagsaktiviteten

Barnen går i samma sex skolor i tre medelklassområden. Likadana protokoll, förfarande och instrument har använts, i detta fall så kallade pedometrar – stegräknare som mäter steg per dag. I studien fångas alltså barns fysiska vardagsaktivitet upp, inte enbart idrottsaktiviteter.\nDen genomsnittliga mängden steg var oförändrad bland 8 år gamla flickor de båda åren, men 8 procent högre bland 8 år gamla pojkar 2017. För de 11-åriga barnen sjönk mängden steg med 12 procent bland samtliga medan den största sänkningen gällde de 14-åriga ungdomarna, 30 respektive 24 procent för pojkar och flickor.\n– Det här är bekymmersamma resultat. Men med enkla metoder som stegräknare kan lågaktiva barn identifieras. De kan därmed ges möjligheter genom såväl riktade pedagogiska insatser i skolan som genom interventionsprogram, säger Anders Raustorp.

\nGår att få barnen att röra på sig mer

Interventionsprogram kan handla om mer aktiva transporter till och från skolan, om anpassade skolgårdar för att uppmuntra rastaktivitet eller om fysisk aktivitet på recept för barn och ungdomar.\nFrån hösten 2019 införs 100 timmar ytterligare idrott och hälsa i skolan, då i form av ytterligare en 45 minuters idrottslektion på högstadiet.\nRekommenderat antal steg-per-dag ligger på 13 500 för de 14-åriga pojkarna och på 12 000 för de 14-åriga flickorna. I den aktuella studien har antalet steg för pojkarna sjunkit från 15 353 år 2000 till 10 718 år 2017. För de 14-åriga flickorna är motsvarande siffror 12 742 år 2000 och 9 690 år 2017.\nDen aktuella studien ligger i linje med nyligen publicerade resultat vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, om kraftigt minskad kondition hos unga vuxna.

\nArtikel:

Levels of physical activity during physical education lessons in Sweden, Acta Paediatrica

Källa: Göteborgs universitet

\n\n

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.