Diabetes

Kost och träning gav remission vid tidig typ 2-diabetes

Drygt hälften av deltagarna uppnådde diabetesremission efter ett program med energireducerad kost och strukturerad träning. Samtidigt minskade fettmassan medan muskelmassan bevarades. Det visar en ny randomiserad studie av yngre vuxna med typ 2-diabetes.

Redaktionen 9 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Typ 2-diabetes som debuterar tidigt i livet kan innebära snabbare försämring av blodsockerkontrollen och tidigare komplikationer. I studien RESET for Remission undersökte forskare i Storbritannien och Kanada om en kombination av kostbehandling och träning kunde leda till remission hos denna grupp. Resultaten presenterades vid EASD-kongressen i Milano och publicerades i The Lancet Regional Health – Americas.

Kostersättning och regelbunden träning

Studien omfattade 96 personer i åldern 18–45 år med obesitas och typ 2-diabetes, utan insulinbehandling. Deltagarna lottades till sedvanlig vård eller ett intensivt program.

Programmet inleddes med tolv veckors energireducerad kost och träning, följt av tolv veckor med fokus på viktstabilisering. Kostersättning och återintroduktion av vanlig mat kombinerades med både styrke- och konditionsträning.

Upplägget hade utformats för att undersöka såväl diabetesremission som effekter på bland annat hjärtfunktion och kroppssammansättning.

Remission hos 54 procent

Efter 24 veckor hade 27 av 50 deltagare i interventionsgruppen, 54 procent, uppnått remission. I kontrollgruppen var motsvarande resultat två av 46, cirka fyra procent.

Remission definierades som HbA1c under 48 mmol/mol och minst tolv veckor utan blodsockersänkande läkemedel. Resultaten visade också minskad fettmassa med bevarad muskelmassa – en relevant aspekt vid behandling som innebär snabb viktnedgång.

För dietister väcker studien frågor om hur kostbehandling och fysisk träning kan samordnas när målet är både viktnedgång och bibehållen fysisk funktion.

Studien jämförde dock hela programmet med sedvanlig vård. Det går därför inte att avgöra hur mycket just träningen bidrog till resultaten. Uppföljningen var dessutom begränsad till 24 veckor, och forskarna efterlyser längre studier. Resultaten visar remission vid uppföljningen, vilket inte innebär att sjukdomen är permanent botad.

Källa: European Association for the Study of Diabetes (EASD), presentation av RESET for Remission, 30 september 2026. The Lancet Regional Health – Americas, 2026. Läs presentationen av studien.

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.