Tandvård

Koppling mellan streptokocker och åderförkalkning

En studie ledd från universiteten i Uppsala och Lund har upptäckt en koppling mellan ökade nivåer av vissa bakterier i tarm och plack i kranskärlen. Framför allt handlar det om olika varianter av streptokocker som också är vanliga i munhålan.

14 november, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Forskarna i den aktuella studien fann att ökade nivåer av bakteriearter i tarmen, som annars är vanliga i munhålan, var associerade med ökad förekomst av plack i hjärtats små artärer. Kopplingarna var starkast till olika varianter av streptokocker som alltså i vanliga fall återfinns i munnen och i halsen och som är inblandade i bildandet av plack på tänderna.

Forskarnas hypotes är att en god munhälsa skulle kunna minska mängderna av skadliga bakterier som färdas från munnen till tarmen.

– Resultaten i vår studie visar på en koppling mellan förhöjda nivåer av streptokocker i tarmen och en sämre hjärt-kärlhälsa. Drygt 40 procent av studiedeltagarna hade mätbar kranskärlsförkalkning. Nu behöver vi utforska detta vidare för att bättre förstå om detta är ett orsakssamband säger Tove Fall, professor vid Uppsala universitet som ledde studien tillsammans med professor Marju Orho-Melander vid Lunds universitet.

Fakta om kopplingen mellan munhälsa och hjärt-kärlsjukdom

En dålig munhälsa kan ge stora problem med karies och tandlossning vilket i sin tur leder till smärta och svårigheter att äta. Det finns även ett samband mellan dålig munhälsa och sjukdom i hjärta och kärl.

För att förebygga dålig munhälsa bör man följa 2+2+2-metoden, det vill säga borsta tänderna två gånger per dag i två minuter och med två centimeter fluoridtandkräm på borsten, samt rengöra mellan tänderna en gång per dag.Inflammationer i tandköttet, kan bli kroniska och allvarliga hos vissa, dessa inflammationer tros belasta hela kroppen och öka på åderförkalkningsprocessen.

(Källa: Hjärt-Lungfonden)

Studiens namn: Streptococcus Species Abundance in the Gut is Linked to Subclinical Coronary Atherosclerosis in 8973 Participants from the SCAPIS Cohort

Forskning

Undernäring vid IBD kan missas trots normalt BMI

Undernäring hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom IBD kan vara vanligare än många tror, och BMI räcker inte alltid för att fånga dem som är i riskzonen.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • Uppdaterades 27 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Den svenska studien som publicerats i Clinical Nutrition ESPEN omfattade 306 öppenvårdspatienter med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit och 11,8 procent uppfyllde kriterierna för undernäring enligt GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition).

Forskarna såg ingen tydlig skillnad mellan diagnoserna, men däremot mellan könen. Kvinnor hade mer än dubbelt så hög risk för undernäring som män, och även sjukdomsaktivitet under det senaste året identifierades som en oberoende riskfaktor.

BMI räckte inte

Samtidigt hade få patienter lågt BMI. I stället hade mer än hälften övervikt eller obesitas, vilket enligt forskarna visar att undernäring kan förbises om bedömningen i för hög grad bygger på kroppsvikt.

I en kommentar på LinkedIn lyfter förstaförfattaren Katarina Marta Korwel, dietist och doktorand vid Linköpings universitet och Region Östergötland, att BMI inte räcker för att fånga alla patienter i riskzonen och att även patienter med normalt eller högt BMI kan vara undernärda.

Forskarna drar slutsatsen att patienter med IBD bör screenas regelbundet för undernäring och risk för undernäring, även under perioder av remission. Särskilt viktigt kan det vara för kvinnor och för patienter med tidigare sjukdomsaktivitet.

Läs mer HÄR.

Folkhälsa

Pris viktigast för mer hälsosamma matval

Lägre priser är den viktigaste faktorn för att få människor att äta mer hälsosamt. Det framgår av Svenska Livsmedelsrapporten 2026, en undersökning om svenska konsumenters attityder till mat, hälsa och livsmedel.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • 1 minuts läsning

I rapporten, som tagits fram av Nordic Viewpoint, uppger nästan sex av tio att de vill äta mer hälsosamt. Samtidigt varierar synen på vad som uppfattas som hälsosamt.

– Resultatet visar att många konsumenter i första hand tänker på högförädlade och processade produkter som gör anspråk på att vara hälsosamma. De tänker inte på morötter, havregryn och knäckebröd, säger Anna-Lena Wihlborg, senior konsult på analysföretaget Nordic Viewpoint, till Livsmedel i fokus.

Protein är det näringsämne som flest uppger att de tittar efter i innehållsförteckningen. Fyra av tio uppger att protein fått ökad betydelse för dem, och nästan lika många säger att de regelbundet köper proteinrika mejeriprodukter som kvarg.

Rapporten visar också att fler uppger att de använder hungersdämpande läkemedel som Ozempic, Wegovy och Mounjaro. Andelen har ökat från 2 till 6 procent på två år. Om även tidigare användare räknas in handlar det om totalt 10 procent, jämfört med 5 procent 2024.

När konsumenterna får frågan vad som får dem att testa ett nytt varumärke eller en ny produkt är det vanligaste svaret ”ett bra pris eller en kampanj”. Även ”en intressant smak eller smakprofil” lyfts fram.