Tandvård

Koppling mellan streptokocker och åderförkalkning

En studie ledd från universiteten i Uppsala och Lund har upptäckt en koppling mellan ökade nivåer av vissa bakterier i tarm och plack i kranskärlen. Framför allt handlar det om olika varianter av streptokocker som också är vanliga i munhålan.

14 november, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Forskarna i den aktuella studien fann att ökade nivåer av bakteriearter i tarmen, som annars är vanliga i munhålan, var associerade med ökad förekomst av plack i hjärtats små artärer. Kopplingarna var starkast till olika varianter av streptokocker som alltså i vanliga fall återfinns i munnen och i halsen och som är inblandade i bildandet av plack på tänderna.

Forskarnas hypotes är att en god munhälsa skulle kunna minska mängderna av skadliga bakterier som färdas från munnen till tarmen.

– Resultaten i vår studie visar på en koppling mellan förhöjda nivåer av streptokocker i tarmen och en sämre hjärt-kärlhälsa. Drygt 40 procent av studiedeltagarna hade mätbar kranskärlsförkalkning. Nu behöver vi utforska detta vidare för att bättre förstå om detta är ett orsakssamband säger Tove Fall, professor vid Uppsala universitet som ledde studien tillsammans med professor Marju Orho-Melander vid Lunds universitet.

Fakta om kopplingen mellan munhälsa och hjärt-kärlsjukdom

En dålig munhälsa kan ge stora problem med karies och tandlossning vilket i sin tur leder till smärta och svårigheter att äta. Det finns även ett samband mellan dålig munhälsa och sjukdom i hjärta och kärl.

För att förebygga dålig munhälsa bör man följa 2+2+2-metoden, det vill säga borsta tänderna två gånger per dag i två minuter och med två centimeter fluoridtandkräm på borsten, samt rengöra mellan tänderna en gång per dag.Inflammationer i tandköttet, kan bli kroniska och allvarliga hos vissa, dessa inflammationer tros belasta hela kroppen och öka på åderförkalkningsprocessen.

(Källa: Hjärt-Lungfonden)

Studiens namn: Streptococcus Species Abundance in the Gut is Linked to Subclinical Coronary Atherosclerosis in 8973 Participants from the SCAPIS Cohort

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.