Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

Kontinuitet avgör om fysisk aktivitet på recept ska funka för de minst aktiva

Kontinuerligt stöd under flera år, och fokus på individen. Det är framgångsfaktorer för att konceptet fysisk aktivitet på recept ska fungera också för patienter som … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Kontinuerligt stöd under flera år, och fokus på individen. Det är framgångsfaktorer för att konceptet fysisk aktivitet på recept ska fungera också för patienter som efter ett halvår inte uppnått önskad fysisk aktivitetsnivå, visar en avhandling vid Göteborg universitet.

Den aktuella avhandlingen omfattar studier av 444 patienter som erbjudits fysisk aktivitet på recept, så kallad FaR-behandling, inom primärvården. Patienterna fanns på 15 olika vårdcentraler i Göteborg.

Efter sex månader hade 73 procent ökat sin fysiska aktivitet, och 42 procent nått en tillräcklig aktivitetsnivå, det vill säga 150 minuter eller mer per vecka. Raska promenader var vanligast förekommande.

I gruppen som helhet uppmättes positiva effekter för vikt, midjemått, blodtryck, blodsocker- och blodfettsvärden, samt för skattad livskvalitet. Effekterna var mest uttalade hos de patienter som hade lägst fysisk aktivitetsnivå vid start.

Två år till gav hälsoeffekter

För första gången i forskningssammanhang studerades sedan de patienter, 190 personer, som efter sex månaders FaR-behandling på vårdcentral fortfarande var otillräckligt fysiskt aktiva, det vill säga mindre än 150 minuter i veckan.

Patienterna slumpades till fortsatt FaR-behandling under två år, antingen via vårdcentralen eller via fysioterapeut. Båda behandlingarna ökade fysisk aktivitetsnivå, metabol hälsa och livskvalitet hos patienterna och var likvärdigt kostnadseffektiva. De positiva hälsoeffekterna verkade också vara oberoende av förändringar i läkemedelsbehandling.

– Vi såg heller inga försämrade metabola värden vid tvåårsuppföljningen vilket är viktigt då denna patientgrupp har en ökad risk att utveckla metabolt syndrom, diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdom, säger Stefan Lundqvist, disputerad på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och fysioterapeut vid Centrum för fysisk aktivitet, Regionhälsan i Västra Götalandsregionen.

– Det kontinuerliga stödet, individualiseringen och att behandlingen fortsatte under lång tid bedömer vi vara viktiga faktorer för att patienten ska klara att öka och behålla sin fysiska aktivitet, fortsätter han.

Tilltron till egna förmågan

FaR-behandling består av tre huvuddelar: individbaserad dialog med patienten, individuellt avpassad fysisk aktivitet med skriftlig ordination samt strukturerad uppföljning. Syftet är att öka fysisk aktivitet hos fysiskt inaktiva patienter med till exempel metabola riskfaktorer såsom övervikt, bukfetma, förhöjt blodtryck och rubbningar i blodsocker och blodfettsbalans.

Hur väl en patient klarar behandlingen påverkas enligt avhandlingen av tron på den egna förändringsförmågan. Tilltron mättes via en 0-100-gradig visuell analog skala, en VAS-skala, som enligt Stefan Lundqvist är både enkel och praktisk att använda i klinisk verksamhet.

– Att mäta tilltron till att klara förändring vid starten av FaR-behandlingen kan ge både patienten och mig som vårdgivare viktig information för att bättre anpassa stödet till patienten, säger han.

Stefan Lundqvist menar att fynden från avhandlingen kan underlätta implementeringen av FaR-behandling som en viktig metod inom hälso- och sjukvården, för att uppnå positiva hälsoeffekter hos fysiskt inaktiva patienter med metabola riskfaktorer.

– Våra erfarenheter från forskningsfältet visar att för att optimera patientstödet så krävs utbildade, skickliga medarbetare med god kunskap kring FaR-behandling, men även ordnade rutiner och stöd från organisation och ledning, avslutar han.

Titel: Physical activity on prescription in primary care. Impact on physical activity level, metabolic health and health-related quality of life, and its cost-effectiveness – a short- and long-term perspective.

Källa: Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet



Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 2 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock 

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.



Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 Uppdaterades 21 augusti, 2026 2 minuters läsning
IMG_2192
Nutraware

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.

.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.