Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Konditionsträning påverkar kognitiv funktion och viktiga hjärnsystem hos äldre människor

Intresset för att förstå hur vi kan bevara hjärnans funktioner när vi åldras är idag stort, och fysisk aktivitet har visat sig vara en viktig … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Intresset för att förstå hur vi kan bevara hjärnans funktioner när vi åldras är idag stort, och fysisk aktivitet har visat sig vara en viktig ingrediens. Äldre människor som utför aerobisk träning kan faktiskt förbättra sin kognitiva funktion. Detta enligt en avhandling från Umeå universitet som även visar att en god syreupptagningsförmåga hos äldre människor påverkar både hjärnans struktur och det mycket viktiga dopaminsystemet.

– När vi åldras sker vanligtvis en försämring i kognitiv kapacitet. Denna försämring kan ofta kopplas samman till minskad hjärnvolym samt försämrad funktion av hjärnans signalsystem som till exempel dopaminsystemet, säger Lars Jonasson, som är doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper.

I projektet Physical Influences on Brain in Aging(PHIBRA) rekryterades 60 otränade individer mellan 64 och 78 år som fick utföra tränarledd gruppträning tre dagar i veckan under sex månader. Hälften av deltagarna utförde aerobisk träning (snabb gång, löpning och cykling) med målet att förbättra syreupptagningsförmågan. Den andra hälften agerade som kontrollgrupp och utförde övningar med målet att förbättra flexibilitet, balans och styrka, men utan att påverka syreupptagningsförmågan.

Deltagarnas hjärnstruktur undersöktes med en magnetkameraundersökning, så kallad MRI. Resultaten visade att de individer som utförde aerobisk träning hade en större förbättring av kognitiv funktion än de som utförde kontrollträning. Denna förbättring visades sig vara starkast för ett sammanslaget mått av flera kognitiva domäner, snarare än specifik för någon enskild kognitiv funktion.

Undersökningen visade att deltagare som redan innan träning hade en högre syreupptagningsförmåga också hade en tjockare hjärnbark i främre hjärnområden, en del av hjärnan som är viktig för komplexa kognitiva funktioner som exempelvis planeringsförmåga. En tjockare hjärnbark är också ett tecken på generellt bättre hjärnhälsa. Enligt resultaten fanns ingen skillnad mellan grupperna i förändringar av hjärnans volym. Istället kunde man se att förbättrad syreupptagningsförmåga, oavsett träningstyp, ledde till en volymökning i hippocampus, en hjärnstruktur som är absolut nödvändig för att skapa nya minnen.

I en annan delstudie användes positron emissions tomografi(PET) för att mäta antalet dopaminreceptorer (D2) i en del av hjärnan som heter striatum. Dopaminreceptorer i striatum är exempelvis viktiga för hjärnans belöningssystem, motivation, minne, kognitiv funktion och motorik. Deltagare med högre syreupptagningsförmåga före träningens början hade fler tillgängliga D2 receptorer. Resultaten indikerade också att dopaminnivåerna i striatum ökade som följd av en förbättrad syreupptagningsförmåga, vilket är en potentiell förklaring till de positiva effekter som förbättrad syreupptagningsförmåga har på arbetsminnets funktion.\n– Det här är första gången man kunnat påvisa sambandet mellan syreupptagningsförmåga och dopaminsystemet hos friska äldre människor. Det finns teorier som menar att en försämring i dopaminsystemets funktion kan ligga till grund för åldersrelaterade nedsättningar i kognitiv funktion. Våra data pekar just på att aerobisk träning och en god kondition kan påverka det mycket viktiga dopaminsystemet positivt, säger Lars Jonasson.

Lars Jonasson är uppvuxen i Söråker i Timrå kommun. Han tog sin kandidatexamen i kognitiv neurovetenskap från Högskolan i Skövde 2011 samt en masterexamen i psykologi från Umeå universitet 2013. Lars Jonasson är för närvarande doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper och planerar att fortsätta sin forskarkarriär vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi vid Umeå Universitet.

Länk till avhandlingen

Källa: Umeå universitet



Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 2 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock 

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.



Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 Uppdaterades 21 augusti, 2026 2 minuters läsning
IMG_2192
Nutraware

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.

.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.