Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Konditionsträning påverkar kognitiv funktion och viktiga hjärnsystem hos äldre människor

Intresset för att förstå hur vi kan bevara hjärnans funktioner när vi åldras är idag stort, och fysisk aktivitet har visat sig vara en viktig … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Intresset för att förstå hur vi kan bevara hjärnans funktioner när vi åldras är idag stort, och fysisk aktivitet har visat sig vara en viktig ingrediens. Äldre människor som utför aerobisk träning kan faktiskt förbättra sin kognitiva funktion. Detta enligt en avhandling från Umeå universitet som även visar att en god syreupptagningsförmåga hos äldre människor påverkar både hjärnans struktur och det mycket viktiga dopaminsystemet.

– När vi åldras sker vanligtvis en försämring i kognitiv kapacitet. Denna försämring kan ofta kopplas samman till minskad hjärnvolym samt försämrad funktion av hjärnans signalsystem som till exempel dopaminsystemet, säger Lars Jonasson, som är doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper.

I projektet Physical Influences on Brain in Aging(PHIBRA) rekryterades 60 otränade individer mellan 64 och 78 år som fick utföra tränarledd gruppträning tre dagar i veckan under sex månader. Hälften av deltagarna utförde aerobisk träning (snabb gång, löpning och cykling) med målet att förbättra syreupptagningsförmågan. Den andra hälften agerade som kontrollgrupp och utförde övningar med målet att förbättra flexibilitet, balans och styrka, men utan att påverka syreupptagningsförmågan.

Deltagarnas hjärnstruktur undersöktes med en magnetkameraundersökning, så kallad MRI. Resultaten visade att de individer som utförde aerobisk träning hade en större förbättring av kognitiv funktion än de som utförde kontrollträning. Denna förbättring visades sig vara starkast för ett sammanslaget mått av flera kognitiva domäner, snarare än specifik för någon enskild kognitiv funktion.

Undersökningen visade att deltagare som redan innan träning hade en högre syreupptagningsförmåga också hade en tjockare hjärnbark i främre hjärnområden, en del av hjärnan som är viktig för komplexa kognitiva funktioner som exempelvis planeringsförmåga. En tjockare hjärnbark är också ett tecken på generellt bättre hjärnhälsa. Enligt resultaten fanns ingen skillnad mellan grupperna i förändringar av hjärnans volym. Istället kunde man se att förbättrad syreupptagningsförmåga, oavsett träningstyp, ledde till en volymökning i hippocampus, en hjärnstruktur som är absolut nödvändig för att skapa nya minnen.

I en annan delstudie användes positron emissions tomografi(PET) för att mäta antalet dopaminreceptorer (D2) i en del av hjärnan som heter striatum. Dopaminreceptorer i striatum är exempelvis viktiga för hjärnans belöningssystem, motivation, minne, kognitiv funktion och motorik. Deltagare med högre syreupptagningsförmåga före träningens början hade fler tillgängliga D2 receptorer. Resultaten indikerade också att dopaminnivåerna i striatum ökade som följd av en förbättrad syreupptagningsförmåga, vilket är en potentiell förklaring till de positiva effekter som förbättrad syreupptagningsförmåga har på arbetsminnets funktion.\n– Det här är första gången man kunnat påvisa sambandet mellan syreupptagningsförmåga och dopaminsystemet hos friska äldre människor. Det finns teorier som menar att en försämring i dopaminsystemets funktion kan ligga till grund för åldersrelaterade nedsättningar i kognitiv funktion. Våra data pekar just på att aerobisk träning och en god kondition kan påverka det mycket viktiga dopaminsystemet positivt, säger Lars Jonasson.

Lars Jonasson är uppvuxen i Söråker i Timrå kommun. Han tog sin kandidatexamen i kognitiv neurovetenskap från Högskolan i Skövde 2011 samt en masterexamen i psykologi från Umeå universitet 2013. Lars Jonasson är för närvarande doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper och planerar att fortsätta sin forskarkarriär vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi vid Umeå Universitet.

Länk till avhandlingen

Källa: Umeå universitet



Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 1 minuts läsning
IMG_1545

Foto: AdobeStock

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.


Dela artikeln

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1750152193

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.