Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Komplett näringslösning förbättrar tillväxten hos för tidigt födda

En ny form av koncentrerad näringslösning, som ges direkt i blodet, har lett till tydliga förbättringar av för tidigt födda barns tillväxt. Det visar en … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

En ny form av koncentrerad näringslösning, som ges direkt i blodet, har lett till tydliga förbättringar av för tidigt födda barns tillväxt. Det visar en studie vid Norrlands universitetssjukhus.

– Utifrån resultaten kan man dra slutsatsen att det mest gynnsamma för barnens hälsa på både kort och lång sikt är en kombination av koncentrerad näringslösning tillsammans med ett restriktivt användande av blodprodukter, säger Cornelia Späth, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.

Barn som fötts för tidigt löper hög risk för undernäring, dålig tillväxt och elektrolytrubbningar, det vill säga exempelvis för låga eller för höga värden av ämnen som fosfor eller kalium i blodet, under de första levnadsveckorna. Detta har visats försämra hjärnans utveckling, vilket oftast blir tydligt när barnen börjar i skolan.

Alla näringsämnen barnet behöver

Med syfte att möta energi- och näringsbehovet direkt efter födelsen hos för tidigt födda barn introducerades en ny koncentrerad näringslösning på den neonatala intensivvårdsavdelningen vid Umeå universitetssjukhus under år 2012. Den nya näringslösningen innehåller alla näringsämnen i form av energi, aminosyror, glukos, fettsyror, mineraler och vitaminer som barnet behöver och den ges direkt i blodet.

I sin avhandling har Cornelia Späth jämfört alla barn med en födelsevikt på under 1,5 kilo som vårdades vid Norrlands universitetssjukhus under de två åren före respektive efter introduktionen av näringslösningen. Totalt följdes 134 barn.

Det visade sig att de barn som vårdades efter att den nya näringslösningen införts, hade en påtagligt förbättrad utveckling av vikt och längdtillväxt än barnen hade innan den introducerades. De drabbades även i mindre utsträckning av elektrolytrubbningar. Barnen som fick näringslösningen hade vid fyra veckors ålder vuxit i genomsnitt 63 gram och 6 millimeter mer än barnen i studien innan man började ge den koncentrerade näringslösningen.

Höga natriumhalter

I avhandlingen har Cornelia Späth även en studie om natriumobalanser som inkluderade alla barn som föddes före 27:e graviditetsveckan i Sverige under åren 2004 – 2007. Resultatet var att majoriteten av barnen hade höga koncentrationer av natrium i blodet under den första levnadsveckan och att detta var kopplat till att natrium hade tillförts. En hög halt av natriumtillförsel visade sig ha samband med ökad förekomst av allvarlig hjärnblödning hos barnen. Natriumtillförseln och dess effekt på hjärnblödningar kom främst från blodtransfusioner som innehåller natrium, ett ämne som inte är möjligt att ta bort från transfusionerna.

– Tillförsel av energi och näring är viktigt för hur både kropp och hjärna utvecklas hos de för tidigt födda. Därför kan den nya näringslösningen få en betydelsefull roll, säger Cornelia Späth.

Behandling med koncentrerad näringslösning till för tidigt födda har fortsatt vid Norrlands universitetssjukhus.

Avhandlingen:\nThe impact of nutrition on growth, biomarkers, and health outcomes in preterm infants. (Nutritionens inverkan på tillväxt, biomarkörer och hälsoutfall hos för tidigt födda barn)

Källa: Umeå universitet



Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.