Livsmedel

Klimatförändringarna kan öka risken att bli sjuk av maten

Högre medeltemperatur, ökad nederbörd eller torka, samt mildare vintrar kan göra att det blir mer bakterier, virus, parasiter och mögelgifter i mat och dricksvatten. Det … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

\n\n

Högre medeltemperatur, ökad nederbörd eller torka, samt mildare vintrar kan göra att det blir mer bakterier, virus, parasiter och mögelgifter i mat och dricksvatten. Det visar en ny rapport från Livsmedelsverket som också ger förslag på åtgärder för att möta de nya utmaningar som klimatförändringarna för med sig.

\n\n\n

Växtodling, djuruppfödning och dricksvattenproduktion, kommer sannolikt påverkas mest av ett förändrat klimat, vilket kan påverka hela systemet för livsmedelsproduktionen. Både svensk och utländsk livsmedelsproduktion kan påverkas vilket innebär nya utmaningar, inom klimatanpassning, för lokala och globala livsmedelsföretag samt konsumenter.

– Det är viktigt att börja anpassa livsmedelskedjan utifrån ett förändrat klimat så att vi kan bibehålla den högre grad av livsmedelssäkerhet som vi har idag. Livsmedelsverket vill genom kunskap och dialog bidra till att utveckla en hållbar och robust svensk livsmedelssektor som kan hantera klimatförändringarna, säger Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström.

Ändrat normalläge för klimatet

Klimatförändringarna kan försämra den mikrobiologiska livsmedelssäkerheten på olika sätt. Ett ändrat normalläge med högre medeltemperatur, ökad nederbörd eller torka, samt mildare vintrar kan öka förekomsten av vissa bakterier, virus, parasiter och mögelgifter som kan orsaka sjukdom via mat och dricksvatten.

Klimatförändringar kan också leda till att det blir vanligare med extremväder som skyfall, översvämningar och torrperioder. Det kan leda till strömavbrott, störningar i infrastrukturen och att livsmedel förorenas. Genom att anpassa sig till ett mer extremt normaltillstånd för klimatet kan livsmedelssektorn fortsätta att leverera bra mat som inte gör oss sjuka.

– Livsmedelsverkets rapport visar vad vetenskapen säger idag om hur klimatförändringarna bedöms kunna påverka livsmedelsproduktionen i Sverige och den mat vi importerar. Det vi har kommit fram till ger även en grund för fortsatt arbete med hur vi kan tackla dom nya utmaningarna, säger Jonas Toljander, riskvärderare på Livsmedelsverket.

Även om det finns många kunskapsluckor så visar rapporten att förekomsten av de flesta av de mikrobiologiska farorna troligen skulle öka och inte minska till följd av en klimatförändring. Den nya kunskapssammanställningen som Livsmedelsverket har gjort ger en grund för fortsatt klimatanpassningsarbete.

Stöd för klimatanpassning

Livsmedelsverket arbetar med att stödja livsmedelsbranschen och dricksvattenproducenter med klimatanpassning. 2019 gav Livsmedelsverket, tillsammans med bland andra SMHI och Sveriges Geologiska Undersökning, ut en handbok för klimatanpassning av dricksvatten och 2018 kom klimatfakta för bageribranschen. Stöd för klimatanpassning kompletterar Livsmedelsverkets arbete med att bidra till att hejda klimatförändringarna via en förändrad livsmedelskonsumtion.

Mikrobiologiska faror i livsmedel vid ett förändrat klimat – rapport

Klimatanpassning för drickvattenproducenter

Klimatfakta för bageribranschen

Klimatanpassning – myndighetsgemensam information om klimatanpassning

Källa: Livsmedelsverket

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten omfattar 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 995 deltagare från Nordamerika, Europa, Kina, Australien och Sydamerika. I studierna ingick flera former av periodisk fasta,...