Livsmedel

Klimatförändringarna kan öka risken att bli sjuk av maten

Högre medeltemperatur, ökad nederbörd eller torka, samt mildare vintrar kan göra att det blir mer bakterier, virus, parasiter och mögelgifter i mat och dricksvatten. Det … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

\n\n

Högre medeltemperatur, ökad nederbörd eller torka, samt mildare vintrar kan göra att det blir mer bakterier, virus, parasiter och mögelgifter i mat och dricksvatten. Det visar en ny rapport från Livsmedelsverket som också ger förslag på åtgärder för att möta de nya utmaningar som klimatförändringarna för med sig.

\n\n\n

Växtodling, djuruppfödning och dricksvattenproduktion, kommer sannolikt påverkas mest av ett förändrat klimat, vilket kan påverka hela systemet för livsmedelsproduktionen. Både svensk och utländsk livsmedelsproduktion kan påverkas vilket innebär nya utmaningar, inom klimatanpassning, för lokala och globala livsmedelsföretag samt konsumenter.

– Det är viktigt att börja anpassa livsmedelskedjan utifrån ett förändrat klimat så att vi kan bibehålla den högre grad av livsmedelssäkerhet som vi har idag. Livsmedelsverket vill genom kunskap och dialog bidra till att utveckla en hållbar och robust svensk livsmedelssektor som kan hantera klimatförändringarna, säger Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström.

Ändrat normalläge för klimatet

Klimatförändringarna kan försämra den mikrobiologiska livsmedelssäkerheten på olika sätt. Ett ändrat normalläge med högre medeltemperatur, ökad nederbörd eller torka, samt mildare vintrar kan öka förekomsten av vissa bakterier, virus, parasiter och mögelgifter som kan orsaka sjukdom via mat och dricksvatten.

Klimatförändringar kan också leda till att det blir vanligare med extremväder som skyfall, översvämningar och torrperioder. Det kan leda till strömavbrott, störningar i infrastrukturen och att livsmedel förorenas. Genom att anpassa sig till ett mer extremt normaltillstånd för klimatet kan livsmedelssektorn fortsätta att leverera bra mat som inte gör oss sjuka.

– Livsmedelsverkets rapport visar vad vetenskapen säger idag om hur klimatförändringarna bedöms kunna påverka livsmedelsproduktionen i Sverige och den mat vi importerar. Det vi har kommit fram till ger även en grund för fortsatt arbete med hur vi kan tackla dom nya utmaningarna, säger Jonas Toljander, riskvärderare på Livsmedelsverket.

Även om det finns många kunskapsluckor så visar rapporten att förekomsten av de flesta av de mikrobiologiska farorna troligen skulle öka och inte minska till följd av en klimatförändring. Den nya kunskapssammanställningen som Livsmedelsverket har gjort ger en grund för fortsatt klimatanpassningsarbete.

Stöd för klimatanpassning

Livsmedelsverket arbetar med att stödja livsmedelsbranschen och dricksvattenproducenter med klimatanpassning. 2019 gav Livsmedelsverket, tillsammans med bland andra SMHI och Sveriges Geologiska Undersökning, ut en handbok för klimatanpassning av dricksvatten och 2018 kom klimatfakta för bageribranschen. Stöd för klimatanpassning kompletterar Livsmedelsverkets arbete med att bidra till att hejda klimatförändringarna via en förändrad livsmedelskonsumtion.

Mikrobiologiska faror i livsmedel vid ett förändrat klimat – rapport

Klimatanpassning för drickvattenproducenter

Klimatfakta för bageribranschen

Klimatanpassning – myndighetsgemensam information om klimatanpassning

Källa: Livsmedelsverket

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...