Livsmedel

Klimatförändringarna kan öka risken att bli sjuk av maten

Högre medeltemperatur, ökad nederbörd eller torka, samt mildare vintrar kan göra att det blir mer bakterier, virus, parasiter och mögelgifter i mat och dricksvatten. Det … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

\n\n

Högre medeltemperatur, ökad nederbörd eller torka, samt mildare vintrar kan göra att det blir mer bakterier, virus, parasiter och mögelgifter i mat och dricksvatten. Det visar en ny rapport från Livsmedelsverket som också ger förslag på åtgärder för att möta de nya utmaningar som klimatförändringarna för med sig.

\n\n\n

Växtodling, djuruppfödning och dricksvattenproduktion, kommer sannolikt påverkas mest av ett förändrat klimat, vilket kan påverka hela systemet för livsmedelsproduktionen. Både svensk och utländsk livsmedelsproduktion kan påverkas vilket innebär nya utmaningar, inom klimatanpassning, för lokala och globala livsmedelsföretag samt konsumenter.

– Det är viktigt att börja anpassa livsmedelskedjan utifrån ett förändrat klimat så att vi kan bibehålla den högre grad av livsmedelssäkerhet som vi har idag. Livsmedelsverket vill genom kunskap och dialog bidra till att utveckla en hållbar och robust svensk livsmedelssektor som kan hantera klimatförändringarna, säger Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström.

Ändrat normalläge för klimatet

Klimatförändringarna kan försämra den mikrobiologiska livsmedelssäkerheten på olika sätt. Ett ändrat normalläge med högre medeltemperatur, ökad nederbörd eller torka, samt mildare vintrar kan öka förekomsten av vissa bakterier, virus, parasiter och mögelgifter som kan orsaka sjukdom via mat och dricksvatten.

Klimatförändringar kan också leda till att det blir vanligare med extremväder som skyfall, översvämningar och torrperioder. Det kan leda till strömavbrott, störningar i infrastrukturen och att livsmedel förorenas. Genom att anpassa sig till ett mer extremt normaltillstånd för klimatet kan livsmedelssektorn fortsätta att leverera bra mat som inte gör oss sjuka.

– Livsmedelsverkets rapport visar vad vetenskapen säger idag om hur klimatförändringarna bedöms kunna påverka livsmedelsproduktionen i Sverige och den mat vi importerar. Det vi har kommit fram till ger även en grund för fortsatt arbete med hur vi kan tackla dom nya utmaningarna, säger Jonas Toljander, riskvärderare på Livsmedelsverket.

Även om det finns många kunskapsluckor så visar rapporten att förekomsten av de flesta av de mikrobiologiska farorna troligen skulle öka och inte minska till följd av en klimatförändring. Den nya kunskapssammanställningen som Livsmedelsverket har gjort ger en grund för fortsatt klimatanpassningsarbete.

Stöd för klimatanpassning

Livsmedelsverket arbetar med att stödja livsmedelsbranschen och dricksvattenproducenter med klimatanpassning. 2019 gav Livsmedelsverket, tillsammans med bland andra SMHI och Sveriges Geologiska Undersökning, ut en handbok för klimatanpassning av dricksvatten och 2018 kom klimatfakta för bageribranschen. Stöd för klimatanpassning kompletterar Livsmedelsverkets arbete med att bidra till att hejda klimatförändringarna via en förändrad livsmedelskonsumtion.

Mikrobiologiska faror i livsmedel vid ett förändrat klimat – rapport

Klimatanpassning för drickvattenproducenter

Klimatfakta för bageribranschen

Klimatanpassning – myndighetsgemensam information om klimatanpassning

Källa: Livsmedelsverket

Obesitas

Ny GLP-1-tablett godkänd i Storbritannien: ”Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel in i en ny fas”

Storbritannien blir först i Europa med att godkänna GLP-1-läkemedlet orforglipron i tablettform för behandling av obesitas och typ 2-diabetes. British Nutrition Foundation lyfter samtidigt behovet av nutritionsstöd i takt med den ökande användningen av GLP-1-läkemedel.

Nina Granberg 13 augusti, 2026 • Uppdaterades 14 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Den brittiska läkemedelsmyndigheten MHRA har godkänt orforglipron, med produktnamnet Foundayo, för viktbehandling hos vuxna med BMI på minst 30, eller BMI 27–30 med minst en viktrelaterad samsjuklighet. Läkemedlet är också godkänt vid otillräckligt kontrollerad typ 2-diabetes.

Till skillnad från exempelvis semaglutid och tirzepatid i injektionsform tas GLP-1-läkemedlet orforglipron som en tablett en gång om dagen, utan särskilda restriktioner kring mat eller vatten.

I fas 3-studien ATTAIN-1, med drygt 3 100 deltagare med obesitas utan diabetes, gav den högsta studerade dosen i genomsnitt 11,2 procents viktnedgång efter 72 veckor, jämfört med 2,1 procent med placebo. Studien, som finansierades av tillverkaren Eli Lilly, har publicerats i New England Journal of Medicine.

Kan nå fler

Simon Cork, som forskar om aptitreglering och obesitas vid Anglia Ruskin University, konstaterar i en intervju med BBC Radio 4 att dagens tabletter ger mindre viktnedgång än de mest effektiva injektionsbehandlingarna, men tror att det kan förändras snabbt.

– Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel i tablettform in i en ny fas. Jag tror att vi inom de närmaste fem åren kommer att få se tabletter som närmar sig, eller till och med överträffar, effekten av injektionsläkemedlen, säger Simon Cork.

Han pekar också på att tabletten är enklare att ta och kan bli billigare att producera. Cork tror samtidigt att obesitasläkemedel i allt större utsträckning kommer att användas långsiktigt.

– Precis som blodtrycksmedicin och statiner kan vara livslånga behandlingar tror jag att många som behöver hjälp med sin vikt kommer att använda de här läkemedlen under lång tid.

Nutritionsstöd fortsatt viktigt

För viktbehandling ska orforglipron användas tillsammans med energireducerad kost och ökad fysisk aktivitet. British Nutrition Foundation, BNF, betonar samtidigt att nutritionsstöd bör vara en integrerad del av behandlingen när användningen av GLP-1-läkemedel ökar.

De vanligaste biverkningarna är gastrointestinala, bland annat illamående, diarré och kräkningar.

Foundayo är ännu inte tillgängligt inom den brittiska offentliga sjukvården NHS. En eventuell användning där ska först utvärderas av bland andra NICE.

Forskning

Tarmbakterier kan signalera diabetesrisk flera år i förväg

Förändringar i tarmfloran kan ses flera år innan typ 2-diabetes utvecklas. Det visar en ny stor svensk studie. Resultaten pekar också på att kostens fiberinnehåll kan påverka om vissa tarmbakterier är förknippade med ökad eller minskad risk.

Nina Granberg 12 augusti, 2026 • Uppdaterades 13 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Forskare vid Chalmers tekniska högskola har undersökt tarmmikrobiomet hos 4 685 svenska vuxna. Under en genomsnittlig uppföljning på fem år utvecklade 383 deltagare typ 2-diabetes.

Redan vid studiens...