Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Livsmedel

Klimatförändringarna kan öka risken att bli sjuk av maten

Högre medeltemperatur, ökad nederbörd eller torka, samt mildare vintrar kan göra att det blir mer bakterier, virus, parasiter och mögelgifter i mat och dricksvatten. Det … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

\n\n

Högre medeltemperatur, ökad nederbörd eller torka, samt mildare vintrar kan göra att det blir mer bakterier, virus, parasiter och mögelgifter i mat och dricksvatten. Det visar en ny rapport från Livsmedelsverket som också ger förslag på åtgärder för att möta de nya utmaningar som klimatförändringarna för med sig.

\n\n\n

Växtodling, djuruppfödning och dricksvattenproduktion, kommer sannolikt påverkas mest av ett förändrat klimat, vilket kan påverka hela systemet för livsmedelsproduktionen. Både svensk och utländsk livsmedelsproduktion kan påverkas vilket innebär nya utmaningar, inom klimatanpassning, för lokala och globala livsmedelsföretag samt konsumenter.

– Det är viktigt att börja anpassa livsmedelskedjan utifrån ett förändrat klimat så att vi kan bibehålla den högre grad av livsmedelssäkerhet som vi har idag. Livsmedelsverket vill genom kunskap och dialog bidra till att utveckla en hållbar och robust svensk livsmedelssektor som kan hantera klimatförändringarna, säger Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström.

Ändrat normalläge för klimatet

Klimatförändringarna kan försämra den mikrobiologiska livsmedelssäkerheten på olika sätt. Ett ändrat normalläge med högre medeltemperatur, ökad nederbörd eller torka, samt mildare vintrar kan öka förekomsten av vissa bakterier, virus, parasiter och mögelgifter som kan orsaka sjukdom via mat och dricksvatten.

Klimatförändringar kan också leda till att det blir vanligare med extremväder som skyfall, översvämningar och torrperioder. Det kan leda till strömavbrott, störningar i infrastrukturen och att livsmedel förorenas. Genom att anpassa sig till ett mer extremt normaltillstånd för klimatet kan livsmedelssektorn fortsätta att leverera bra mat som inte gör oss sjuka.

– Livsmedelsverkets rapport visar vad vetenskapen säger idag om hur klimatförändringarna bedöms kunna påverka livsmedelsproduktionen i Sverige och den mat vi importerar. Det vi har kommit fram till ger även en grund för fortsatt arbete med hur vi kan tackla dom nya utmaningarna, säger Jonas Toljander, riskvärderare på Livsmedelsverket.

Även om det finns många kunskapsluckor så visar rapporten att förekomsten av de flesta av de mikrobiologiska farorna troligen skulle öka och inte minska till följd av en klimatförändring. Den nya kunskapssammanställningen som Livsmedelsverket har gjort ger en grund för fortsatt klimatanpassningsarbete.

Stöd för klimatanpassning

Livsmedelsverket arbetar med att stödja livsmedelsbranschen och dricksvattenproducenter med klimatanpassning. 2019 gav Livsmedelsverket, tillsammans med bland andra SMHI och Sveriges Geologiska Undersökning, ut en handbok för klimatanpassning av dricksvatten och 2018 kom klimatfakta för bageribranschen. Stöd för klimatanpassning kompletterar Livsmedelsverkets arbete med att bidra till  att hejda klimatförändringarna via  en förändrad livsmedelskonsumtion.

Mikrobiologiska faror i livsmedel vid ett förändrat klimat – rapport

Klimatanpassning för drickvattenproducenter

Klimatfakta för bageribranschen 

Klimatanpassning – myndighetsgemensam information om klimatanpassning

Källa: Livsmedelsverket


Dela artikeln

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 2 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock 

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.



Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 Uppdaterades 21 augusti, 2026 2 minuters läsning
IMG_2192
Nutraware

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.

.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.