Bakgrunden är ökande oro för näringsinnehållet i populära klämpåsar och mellanmål för små barn. En granskning av BBC Panorama visade tidigare i år att flera storsäljande produkter hade lågt innehåll av viktiga näringsämnen, samtidigt som de marknadsfördes som hälsosamma.

NHS (National Health Service)som är Storbritanniens offentliga sjukvårdssystem har också uppdaterat sina råd och avråder från att klämpåsar används som huvudkälla till näring.

– Företagen framställer produkterna som om de vore nyttiga, men de är mer som chips eller godis, säger Dr Alison Tedstone, tidigare chefsnutritionist i regeringen och Public Health England i en radiointervju med BBC Today. 

De nya riktlinjerna, som är frivilliga men kan följas av skarpare lagstiftning, förbjuder också hälsopåståenden som saknar vetenskaplig grund. Tillverkarna har nu 18 månader på sig att uppdatera sina produkter.

Föräldrar vilseleds

Forskare bakom en rapport från University of Leeds varnar för att flera puréprodukter är för vattniga och energifattiga för att utgöra fullvärdig näring för små barn. De pekar också på att formuleringar som ”contains no nasties” kan vilseleda föräldrar, trots att produkterna innehåller stora mängder socker. Ett system med tydligare märkning, liknande trafikljusmärkningen på godis och glass, efterlyses.

Branschorganisationen BSNA svarar att medlemmarna redan gjort stora förbättringar. Men kritiker menar att det fortfarande saknas tydlighet i vad som är tillåtet och att vissa produkter, såsom puffar, vilseledande marknadsförs som måltidskomponenter trots att de ofta används som snacks.

Svensk debatt om klämpåsar – bekvämt men problematiskt

Även i Sverige har dietister länge uttryckt oro över att barn i allt större utsträckning konsumerar klämpåsar, smoothies, gröt eller puréer i praktiska förpackningar. Dietisten Maria Briggert Bengtsson framhåller till exempel i en tidigare artikel i Dietisten också att många klämpåsar, särskilt de som beskrivs som gröt,  inte är berikade med järn och andra näringsämnen som pulvergröt, utan snarare påminner om juice med förtjockningsmedel.  

Ett ytterligare problem är små barn behöver lära sig att tugga riktig mat. Detta påverkar både motorikutveckling, sensorik och måltidskultur. Det handlar alltså inte bara om näring, utan också om viktiga läromoment: att sitta vid bordet, observera hur andra äter och känna olika konsistenser. [Dietisten, 28 maj 2025] 

De nya riktlinjerna gäller i nuläget bara i England, men förväntas få genomslag i hela Storbritannien.

I en ny nordamerikansk pilotstudie fick 72 män antingen β-glukan eller placebo före måltid under fyra veckor. Deltagarna som fick fibrer visade i snitt cirka 8 procent lägre nivåer av de skadliga ämnena PFOA och PFOS i blodet. Effekten tros bero på att fibrerna binder PFAS i tarmen och förhindrar återupptag via den enterohepatiska* cirkulationen.

Forskarna bakom studien, från bland annat Boston University, ser resultaten som lovande, men betonar att större och längre studier krävs innan några kostråd kan ges.

Källa: Environmental Health, juli 2025; Toxicology and Applied Pharmacology, maj 2025.

Vad är PFAS?

PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är en grupp mycket svårnedbrytbara kemikalier som använts i allt från brandskum och matförpackningar till stekpannor och textilier. De kallas ibland ”evighetskemikalier” eftersom de stannar kvar länge i både miljön och kroppen. Flera PFAS-ämnen misstänks vara hormonstörande och kopplas till negativa hälsoeffekter som nedsatt immunförsvar, leverpåverkan och ökad risk för vissa cancerformer

Vad är det enterohepatiska kretsloppet?

Vissa ämnen, som gallsyror och miljögifter, går från levern till tarmen – men tas sedan upp igen och går tillbaka till levern. Det kallas det enterohepatiska kretsloppet. Vissa fibrer, som β-glukan, kan störa detta kretslopp och hjälpa kroppen att bli av med skadliga ämnen som PFAS.